Ishockey är en av Sveriges populäraste sporter och engagerar många, både i och utanför rinken. Hockeyligan.se är Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt från en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer många förkortningar som är svåra att förstå. Målet med denna studie är att hitta en lösning på hur man ska förklara dem utan att påverka läsbarheten negativt.  Fokus ligger på den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvärldsanalys hoppas jag få tillräckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnår mitt mål med arbetet. Det vill säga inkludera alla besökare.  Förstudien bestod av en läsbarhetsanalys och en textanalys. Textanalysen visade att informationen som idag ges är relevant men att förkortningarna borde förklaras för att öka möjligheten att förstå innehållet, vilken min enkätundersökning bekräftar. Där svarade nämligen 77 procent att de ansåg att det finns ett allmänt behov av förklaringar av termerna.  Resultatet blev en gestaltning där användaren använder sin datamus för att få fram förklaringarna av förkortningarna. Genom att dra musen över ordet så dyker förklaringen upp i en ruta, en så kallad tooltip, vilket ger läsaren möjligheten att själv välja om han/hon vill ta del av informationen eller inte. På så sätt har läsbarheten inte påverkats. När det gäller det textuella har studien givit mig följande resultat när det gäller hur man skriver förklarande texter för en tooltip på webben:  Var kortfattad.  Skriv det som krävs. Tänk på målgruppen. / Hockey is one of Sweden's most popular sports and involving many pepole, both on and off the rink. Hockeyligan.se is Elitseriens Official site and offers visitors the opportunity to follow the games directly from a computer via a text flow. In the live stream, there are many abbreviations that are difficult to understand. The objective of this study is to find a solution to how explain them without affecting the readability negatively. The focus is on the textual piece and not the graphics and how information is presented. By doing textual analysis and an environmental scanning I hope to get enough knowledge to finally be able to make a design that achieves my goal of the study. That is to include all visitors. The pilot study consisted of a readability analysis and a text analysis. The text analysis showed that the information currently provided is relevant but that the abbreviations should be explained in order to increase the ability to understand the content. Which my survey also confirms. They flew namely 77 percent said they felt that there is a general need for explanations of the terms. The result was a design where the user uses his computer mouse to get the explanations of the abbreviations. By dragging the mouse over the word to bring up the explanation into a box called a tooltip, which does not affect readability. Briefly, we can say that the results of the study gives the reader the opportunity to decide if he / she wants to share the information or not. In this way, a box called a tooltip, it will not affect the readability As for the textual study has given me the following results in terms of how to write explanatory texts for a tooltip on the Web: Be brief. Write it as required.  Think of your audience.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser. Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts. Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter. / Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites. The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out. The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.

<p>Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter.</p> / <p>Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites.</p><p>The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out.</p><p>The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur bibliotekarier arbetar för att förmedla LL-böcker till dess potentiella läsare. Jag har velat skapa en förståelse för vilka problem som kan omge denna litteraturform sett från bibliotekariernas perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på sammanlagt sex olika bibliotek, tre stadsbibliotek och tre filialer, i Västerbottens och Norrbottens län. Jag har använt mig av grundad teori som metod för att genomföra undersökningen. Resultatet visade att LL-böcker ofta är ett eftersatt område på biblioteket. Detta beror delvis på att det inte alltid finns någon som är ansvarig för denna litteraturform. Studien visade också att bibliotekarierna hade dålig kunskap om LL-böckernas användningsområden och den breda och differentierade målgruppen. Till stor del förklarades detta genom resursbrister, men det visades även att bibliotekariernas personliga intresse och engagemang för LL-böckerna är en avgörande faktor för att förmedlingsarbetet ska fungera.

No description available.

Rapporten presenterar riktlinjer för lättläst och informationsdesign, och hur de har använts för att utforma ett instruktionsblad till lättläst. Syftet med arbetet har varit att bearbeta ett befintligt instuktionsblad så att det når ut till grupper med lässvårigheter. De metoder som använts under utformningen har varit litteraturstudier och kvalitativa studier i form av utprovningar.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.

The aim of this essay is to investigate the simplifications that result when a work of fiction is adapted for easy reading by pupils with reading difficulties. A subsidiary aim is to examine how text and pictures relate to each other in the easy-to-read book. The material is analysed and divided into categories that exist for easy-to-read books. The result shows that the text in the easy-to-read book has not undergone any textual simplification, but only graphical changes in combination with the addition of more pictures. These graphical changes facilitate reading for pupils with reading difficulties and help them to develop their reading ability.

Denna uppsats är en komparativ textanalys av Maj Bylocks lättlästa version av Daniel Defoes Robinson Crusoe (1995) och en längre version av Daniel Defoe, översatt av Britt Edlund (2010). Syftet med analysen är att i jämförelse med den längre versionen, undersöka hur kriterier för en lättläst bok kommer till uttryck i Bylocks lättlästa version. Syftet är även att urskilja fördelar och nackdelar med den lättlästa versionen. Analysen görs utifrån olika kriterier för lättläst från Reichenberg och Lundberg (2008/2009) och Ahlén (2003), och analysens resultat diskuteras främst utifrån Wittings (1979) teorier om handling och språk i en lättläst bok.Analysens resultat visar att flera kriterier för en lättläst bok kommer till uttryck i Bylocks lättlästa version. Vissa kriterier synliggörs dock på ett mer otydligt sätt, bland annat handlingen, där flera detaljer försvunnit i Bylocks lättlästa version. Utifrån analysen visas flera positiva och negativa aspekter. På den positiva sidan visas bland annat att illustrationerna i Bylocks lättlästa version ger stöd till texten och att meningarna är så pass korta att läsaren hinner ta till sig eventuella svåra ord. På den negativa sidan visas bland annat att definitioner på okända ord inte finns med, samt att karaktärerna i boken ges en vag beskrivning vilket kan medföra svårigheter för läsaren att knyta an till karaktärerna.

Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.