This paper examines developers' experience of participation in decisions through agile system development methods in long-term projects. Participation is meant as an opportunity for developers to influence and realize decisions in their work through independence and freedom. The research question reads as follows: "How are developers' perceived participation in decisions during long-term projects affected?". Through five qualitative interviews with developers from an international military company, institutional logics are used as a complementary theoretical framework and analytical support. Tensions between a professional logic and a management logic are indicated to be the two main logics that pressure developers' perceived participation in decisions over a long-term period. By combining development methods over time within long-term projects, daily follow-up varies and developers' perceived participation in decisions may be affected. Partial deliveries promote developers' perceived participation in decisions because developers can receive ongoing feedback on their decisions. Developers are required to make constant considerations in their decisions in order to achieve flexibility and meet requirements, but are limited by access to information due to defense-secrecy. / Uppsatsen undersöker utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut genom agila systemutvecklingsmetoder inom långsiktiga projekt. Delaktighet avses som möjlighet för utvecklare att genom självständighet och frihet påverka samt realisera beslut i sin arbetssituation. Forskningsfrågan som tagits fram lyder enligt följande: “Hur påverkas utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under långsiktiga projekt?”. Genom fem kvalitativa intervjuer med utvecklare från ett militärt internationellt företag används institutionella logiker som ett kompletterande teoretiskt ramverk och analysstöd. Spänningar mellan en professionslogik och en management-logik indikeras vara de två huvudsakliga logiker som sätter press på utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under en lång tidshorisont. Genom att systemutvecklingsmetoder blandas över tid inom långsiktiga projekt varieras daglig uppföljning och utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut kan komma att påverkas. Delleveranser främjar utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut eftersom utvecklare kan få löpande återkoppling på sina beslut. Utvecklare erfordras göra ständiga avvägningar i sina beslut för att uppnå flexibilitet och möta krav, men begränsas av tillgång till information till följd av försvarssekretess.

Den tekniska utvecklingen av datorenheter och kommunikationsverktyg har skapat möjligheter att lagra och bearbeta större mängder information än någonsin tidigare. För forskare är det ett sätt att göra mer exakta vetenskapliga upptäckter, för företag är det ett verktyg för att bättre förstå sina kunder, sina produkter och att skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Inom industrin har A/B-testning blivit ett viktigt och vedertaget sätt att skaffa kunskaper som bidrar till att kunna fatta datadrivna beslut. A/B-test är en jämförelse av två eller flera versioner för att avgöra vilken som fungerar bäst enligt förutbestämda mätningar. I kombination med informationsutvinning och statistisk analys gör dessa tester det möjligt att besvara ett antal viktiga frågor och bidra till övergången från att "vi tror" till att "vi vet". Samtidigt kan dåliga testfall ha negativ inverkan på företags affärer och kan också leda till att användare upplever testerna negativt. Det är skälet till varför det är viktigt att kunna förutsäga A/B-testets långsiktiga effekter, utvunna ur kortsiktiga data. I denna rapport är A/B-tester och de prognoser de skapar undersökta genom att använda univariat tidsserieanalys. Men på grund av den korta tidsperioden och det stora urvalet, är det en stor utmaning att ge korrekta långtidsprognoser. Det är en kvantitativ och empirisk studie som använder verkliga data som tagits från ett socialt spelutvecklingsbolag, King Digital Entertainment PLC (King.com). Först analyseras och förbereds data genom en serie olika steg. Tidsserieprognoser har funnits i generationer. Därför görs en analys och noggrannhetsjämförelse av befintliga prognosmodeller, så som medelvärdesprognos, ARIMA och Artificial Neural Networks. Resultaten av analysen på verkliga data visar liknande resultat som andra forskare har funnit för långsiktiga prognoser med kortsiktiga data. För att förbättra exaktheten i prognosen föreslås en metod med tidsseriekluster. Metoden utnyttjar likheten mellan tidsserier genom Dynamic Time Warping och skapar separata kluster av prognosmodeller. Klustren väljs med hög noggrannhet med hjälp av Random Forest klassificering och de långa tidsserieintervallen säkras genom att använda historiska tester och en Markov Chain. Den föreslagna metoden visar överlägsna resultat i jämförelse med befintliga modeller och kan användas för att erhålla långsiktiga prognoser för A/B-tester. / The technological development of computing devices and communication tools has allowed to store and process more information than ever before. For researchers it is a means of making more accurate scientific discoveries, for companies it is a way of better understanding their clients, products and gain an edge over the competitors. In the industry A/B testing is becoming an important and a common way of obtaining insights that help to make data-driven decisions. A/B test is a comparison of two or more versions to determine which is performing better according to predetermined measurements. In combination of data mining and statistical analysis, these tests allow to answer important questions and help to transition from the state of “we think” to “we know”. Nevertheless, running bad test cases can have negative impact on businesses and can result in bad user experience. That is why it is important to be able to forecast A/B test long-term effects from short-term data. In this report A/B tests and their forecasting is looked at using the univariate time-series analysis. However, because of the short duration and high diversity, it poses a great challenge in providing accurate long-term forecasts. This is a quantitative and empirical study that uses real-world data set from a social game development company King Digital Entertainment PLC(King.com). First through series of steps the data are analysed and pre-processed. Time-series forecasting has been around for generations. That is why an analysis and accuracy comparison of existing forecasting models, like, mean forecast, ARIMA and Artificial Neural Networks, is carried out. The results on real data set show similar results that other researchers have found for long-term forecasts with short-term data. To improve the forecasting accuracy a time-series clustering method is proposed. The method utilizes similarity between time-series through Dynamic Time Warping, and trains separate cluster forecasting models. The clusters are chosen with high accuracy using Random Forest classifier, and certainty about time-series long-term range is obtained by using historical tests and a Markov Chain. The proposed method shows superior results against existing models, and can be used to obtain long-term forecasts for A/B tests.

Bakgrund: Att undersöka äldres hälsa och välbefinnande med ett livscykelperspektiv ger insikter i hur tidiga livserfarenheter formar välbefinnandet senare i livet, vilket är det övergripande ramverket för denna empiriska studie. Studien betonar vikten av att förstå de komplexa faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande hos äldre över livet från ett folkhälsoperspektiv. Med en ökande åldrande befolkning är det avgörande att adressera dessa faktorer för att främja hälsosamt åldrande. Studien utforskar äldres hälsa och välbefinnande genom ett livscykelperspektiv med en unik ansats, belyser hur samverkan mellan familjen, samhället och vetenskapen kan främja detta, med barnläkares perspektiv som en central komponent för att främja hälsa och välbefinnande under livets olika faser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan tidiga livsfaser och hälsa samt välbefinnande i äldre ålder. Genom att utforska hur barnläkares expertis inom pediatrisk utveckling och hälsa kan bidra till förståelsen av långsiktiga hälsoeffekter orsakade av barndomens förhållanden. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem äldre barnläkare i Sverige som har minst två decenniers erfarenhet av klinisk verksamhet. Deltagarna valdes ut genom målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med inslag av Grounded Theory. Resultat: Studien identifierar fyra huvudkategorier: Familjens och samhällets roll i barnets utveckling och hälsa, Reflektion över Barnets Utveckling och Livscykelperspektiv, Betydelsen av Tidiga Insatser och Förändring, samt Vetenskapens Ansvar i Barnets Utveckling och Hälsa. Resultaten av studien visar på barnläkares betydelsefulla insikter om livscykelperspektivet och understryker behovet av en multipel-aktörsansats genom att involvera både familjen, samhället och forskarsamhället i processen. Slutsats: Äldre barnläkares perspektiv på livscykelperspektivet ger en unik inblick i hur de sambandet barnets hälsa och välbefinnande i senare skeden av livet. Det understryks en vidgad förståelse av barns utveckling och hälsa med fokus på familjens generationsöverskridande interaktioner och samverkan. Vidare föreslås att en holistisk och multipel-aktörsansats som involverar familjen, samhället och forskargemenskapen är avgörande för att skapa gynnsamma förhållanden för barn och individer. / Background: Investigating the health and well-being of the elderly through a life cycle perspective provides insights into how early life experiences shape well-being later in life, which is the overarching framework for this empirical study. The study emphasizes the importance of understanding the complex factors affecting the health and well-being of older people over a lifetime from a public health perspective. With an increasing aging population, it is crucial to address these factors to promote healthy aging. The study explores the health and well-being of older people through a life cycle perspective with a unique approach, highlighting how the collaboration between family, society, and science can promote this, with the perspective of pediatricians as a central component for promoting health and well-being throughout the various stages of life. Aim: The purpose of this study is to investigate the connections between early life stages and health and well-being in older age. By exploring how pediatricians’ expertise in pediatric development and health can contribute to understanding the long-term health effects caused by childhood conditions. Method: To answer the study’s purpose, a qualitative method was used with an inductive design. Data collection was collected through semi-structured interviews with five senior pediatricians in Sweden who have at least two decades of clinical experience. Participants were selected through purposeful sampling. A qualitative content analysis, with elements of Grounded Theory was used to analysis the data. Results: The analysis resulted in four main categories: The Role of Family and Society in Child Development and Health, Reflection on Child Development and Life Cycle Perspective, The Importance of Early Interventions and Change, and The Responsibility of Science in Child Development and Health. The results of the study highlight the significant insights of pediatricians on the life cycle perspective and underscore the need for a multi-actor approach by involving both the family, society, and the research community in the process. Conclusion: The perspective of older pediatricians on the life cycle perspective provides a unique insight into how they connect child health and well-being in later stages of life. An extended understanding of child development and health with a focus on intergenerational family interactions and collaboration is emphasized. Furthermore, it is suggested that a holistic and multi-actor approach involving the family, society, and the research community is crucial to create favourable conditions for children and individuals.

Countries' long-term climate targets are described by different concepts who, over time, have become increasingly dependent on negative emissions technologies (NETs) in order for the targets to be reached. This thesis is a cross country comparison, examining similarities and differences in the concepts used by seven countries to express their long-term climate targets, focusing on their plans for implementing NETs. The empirical material was collected from interviews with experts from each country. Concepts in long-term climate targets can have various interpretations and there are uncertainties about what emissions that are covered within the different concepts. NETs are crucial for achieving any type of net-zero target however they are in nascent stages, except for forest management, and there are several factors affecting the possibilities to implement NETs. It is important not to focus too much on NETs to comply with the long-term climate targets, NETs should function as a complement to emissions reduction and target the unavoidable emissions. We recommend that countries clarify what emissions are included within their concept, set out specific targets for NETs and lastly put a great effort into clarifying policy instruments related to NETs. / Ländernas långsiktiga klimatmål beskrivs av olika begrepp som är beroende av negativa utsläppstekniker för att målen ska nås. Denna avhandling är en jämförelse mellan sju länder där ländernas likheter och skillnader undersöks genom deras val av begrepp och även deras planer för att implementera tekniker för att nå negativa utsläpp. Det empiriska materialet samlades in från intervjuer med experter från varje land. Begrepp i de långsiktiga klimatmålen kan ha olika tolkningar och det råder osäkerhet om vilka utsläpp som täcks upp inom de olika begreppen. Negativa utsläppstekniker är avgörande för att uppnå alla typer av netto-nollmål men de befinner sig i väldigt tidiga faser av utveckling, förutom skog som redan finns på plats och det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna att implementera negativa utsläppstekniker. Det är viktigt att inte fokusera för mycket på negativa utsläppstekniker för att uppfylla de långsiktiga klimatmålen, de bör fungera som ett komplement till utsläppsminskning och rikta in sig på de oundvikliga utsläppen. Vi rekommenderar att länder klargör vilka utsläpp som ingår i begreppen, fastställer specifika mål för negativa utsläppstekniker och slutligen satsar mycket på att klargöra policyinstrument relaterade till negativa utsläppstekniker.

Introduktion: Den alarmerande spridningen av coronaviruset (COVID-19) utgör ett allvarligt hot mot nationer och samhällen runt om i världen (WHO, 2020). Risken för att bli svårt sjuk i covid-19 ökar med ålder. Viruset som orsakar covid-19 klassas som en infektionssjukdom och smittan sprids genom små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. Den påminner ofta om förkylning eller influensa med feber och hosta. Flera länder svarar genom restriktioner av icke-väsentliga aktiviteter och genom så kallade lockdowns eller rekommendationer samt med åtgärder som ska förhindra virusets framfart vilket varit ett viktigt verktyg tillsammans med smittspårning. Det har inneburit stora kostnader och negativ påverkanför både samhälle , den enskilde individen och i synnerhet de äldre. Syfte: Studiens syfte är att undersöka isoleringen och ensamhet påverkan på äldre individer under Covid-19 och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2020–2021 som söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet uppvisar gruppens heterogenitet men även belyser det faktum att flertalet äldre rapporterar ökad ensamhet och oro som konsekvenser av rekommendationer och åtgärder under covid-19 pandemin. Slutsats: Det finns en ökad ohälsa bland äldre individer. Många har klarat sig positivt och anpassat sig, medan andra har upplevt försämrade känslor av ensamhet och med oförmåga att anta ny teknik för att underlätta social interaktion. Att identifiera äldre individer som upplever ihållande ensamhet under pandemin kan vara avgörande för att förbättra deras allmänna välbefinnande och minska risken för ytterligare ohälsa. / Introduction: The alarming spread of the coronavirus leading to COVID-19 posed a serious threat to nations and societies around the world (WHO, 2020). The risk of becoming seriously ill with COVID-19 increases with age. The coronavirus that causes COVID-19 is spread through small drops created when an infected person coughs, sneezes, or exhales. It is reminiscent of a cold or flu with fever, cough, and many other symptoms. Several countries responded by imposing restrictions on non-essential activities, lockdowns, and social distancingrecommendations, as well as others measures to prevent the virus's spread. These have been important tools along with infection tracing. However, this also has entailedhigh costs and a negative impact at the level of society, the individual and especially the elderly. Purpose: The purpose of this study was to investigate the impact of COVID-19 on isolation and loneliness among elderly and consequences for health and well-being. Method: A systematic literature study using the databases, PubMed and CINAHL, included 11 peer-reviewed articles published between 2020–2021. Results: The results showed that the impact of COVID-19 washeterogeneous among elderly and highlighted that most elderly people reported increased loneliness and anxiety as a consequence of national and global health recommendations and measures, such as mandated quarantine and social distancing, during the COVID-19 pandemic. Conclusion: COVID-19 increased ill mental health among older individuals. Many have coped positively and adapted, while others have experienced worsening feelings of loneliness,especially due to an inability to adopt technologies to facilitate social interaction. Identifying elderly individuals who experience persistent loneliness during the COVID-19 pandemic iscrucial to improve their overall well-being and reduce the risk of further ill mental and physical health.

Modern power systems are at the forefront of addressing the transition towards a decarbonized energy system, with increased integration of renewable energy sources becoming the key means to achieve the same. In this context, an expansion planning problem provides a decision support framework for investments in new generation and transmission assets over a long time-frame, addressing a wide range of technical and economic criteria aligned with national policies. It is thus an important but complex problem to solve, involving a number of modelling challenges and uncertainties to be considered. These include the treatment of operational variability due to the intermittent nature of renewable sources like wind or solar, while also considering uncertainties such as demand growth, technological developments impacting future investment costs among others, that define the long-term dynamics in the expansion. In this regard, one of the goals of the EU Project Spine is to create open source models to study investment scenarios for the expansion of power systems. This thesis work aims to offer insights for the Spine project, by identifying and exploring various requirements pertinent to a planning problem, along with method development. The primary objective of this thesis is to develop an expansion planning model, that determines the optimal location, size or capacity and time of investment for different candidates in generation and transmission assets, including short-term energy storage. A Mixed-Integer Linear Programming (MILP) optimization problem is formulated for the same, with both investment and operational sub-problems solved together. Operational variability has been modelled in a reduced form using profiles of representative days, while also incorporating contemporary requirements in the planning problem such as penetration targets for renewable generation. The developed model has been evaluated using a case study done on a small test network, in which different expansion scenarios involving varying demand growth and phase-out of conventional generators are investigated. Also, a two-stage stochastic optimization is performed to consider long-term uncertainties in demand growth and the quality of the stochastic solution is analyzed. It is inferred from the results that the expansion solution is indeed different for different scenarios, and stochastic optimization proves to be important in addressing long-term uncertainties, as reflected by a high value of stochastic solution (VSS). / Moderna kraftsystem ligger i framkant när det kommer till omställningen till ett fossilfritt energisystem. Ökad integrering av förnybara energikällor är den främsta lösningen för att uppnå detta. I samband med omställningen kan ett utbyggnadsplanering problem bidra till ramverk för investeringsbeslut för genererings- och transmissionstillgångar över ett långt tidsspann, vilket tar hänsyn till en bredd av tekniska och ekonomiska kriterier i linje med nationella policyer. Detta är ett viktigt, men ett komplext problem som inkluderar ett stort antal modelleringsutmaningar och osäkerheter som måste beaktas. Bland annat inkluderas hur drift varierar på grund av de förnybara energikällornas intermittenta karaktär såsom vind och sol, medan osäkerheter kring hur efterfrågan utvecklas, tekniska framsteg som påverkar framtida investeringar m.m., också behöver vägas in. Med hänsyn till detta är ett av målen för EU Project Spine att skapa en open source för modeller med syftet att studera investeringsscenarier när kraftsystemet expanderar. Syftet med detta examensarbete är att ge insikt i Spine-projektet genom att identifiera och utforska olika relevanta krav för ett planneringsproblem samt att utveckla metoder. Det huvudsakliga målet för detta examensarbete är att utveckla en expanderad planeringsmodell som bestämmer optimal placering, storlek, kapacitet och tidpunkt för investering för olika typer av genererings- och transmissionstillgångar samt kortvarig energilagring. Ett mixed-integer linjär programmering (MILP) optimeringsproblem har formulerats, där både investerings- och drifts-subproblem beräknas tillsammans. Variabel drift av kraftsystemet har modellerats på reducerad form genom att använda profiler för representativa dagar, därtill inkluderas samtida krav i planeringen såsom mål för penetreringsnivå av förnybara energikällor. Den utvecklade modellen har utvärderats i en fallstudie på en liten nätmodell där olika scenarier har utforskats. I scenarierna varieras tillväxten på efterfrågan och när utfasningen av konventionella generatorer sker. Därtill, sker en två-stegs stokastisk optimering för att ta hänsyn till långsiktiga osäkerheter kring tillväxten på efterfrågan och kvalitén av den stokastiska lösningen har analyserats. Resultaten visar att den expanderade lösningen är olika för olika scenarier, och att den stokastiska optimeringen är viktig när långsiktiga osäkerheter måste beaktas som visas genom ett högt värde för den stokastiska lösningen (VSS).

This research delves into the complex interplay between wind turbine operations and bat conservation efforts, focusing on mitigating bat mortality caused by wind turbines in France. Despite comprehensive legal safeguards and conservation measures, bat fatalities remain a pressing concern, necessitating innovative solutions to reconcile environmental protection with energy production. The problem statement revolves around the challenge of optimising bat curtailment plans to minimise bat mortality while mitigating energy losses. With over 80% of bat species in France affected by wind turbine collisions, the urgency of this issue is underscored by the significant ecological implications and regulatory imperatives. Despite the existence of curtailment plans, there is a lack of comprehensive understanding regarding their effectiveness and potential trade-offs. This problem warrants a Master’s thesis project due to its multifaceted nature and practical implications. It requires a nuanced understanding of bat behaviours, wind turbine operations, and regulatory frameworks, making it both intellectually stimulating and socially relevant. Previous efforts have largely focused on static curtailment plans, leaving room for exploration of dynamic approaches and optimisation strategies. The methodology employed in this study involves the development of a Power BI tool and key performance indicators (KPIs) to evaluate different curtailment plans. Through comparative analysis, insights are gained into the efficacy of static versus dynamic curtailment plans, as well as the influence of weather conditions, such as rain, on curtailment decisions. Additionally, sensitivityanalysis is conducted to identify the most influential parameters and optimise curtailment plans accordingly. The key results of this study demonstrate the superiority of dynamic curtailment plans in reducing energy losses while maintaining sufficient protection for bat activity (higher than the 90% protection rate required by law) compared to static approaches (50% reduction in losses over an entire curtailment season). Insights gleaned from sensitivity analysis highlight the critical parameters influencing energy losses, informing targeted modifications to curtailment plans. Furthermore, the study underscores the importance of considering continuous variables, such as humidity, and site-specific factors, such as sunrise and sunset times, for more precise conservation strategies. The implications of this research extend beyond academia, informing policy-making and industry practices in wind energy and biodiversity conservation. By optimizing curtailment plans, stakeholders can achieve a balance between environmental protection and renewable energy generation, paving the way for sustainable development. Future research avenues include refining curtailment strategies based on continuous variables and conducting field studies to validate findings across diverse wind farm locations. / Denna forskning utforskar det komplexa samspel mellan vindkraftverkens drift och fladdermusbevarande insatser, med fokus på att mildra fladdermusdödlighet orsakad av vindkraftverk i Frankrike. Trots omfattande lagliga skydd och bevarandeåtgärder förblir fladdermusdödsfall ett påtagligt bekymmer, vilket kräver innovativa lösningar för att förena miljöskydd med energiproduktion. Problemformuleringen kretsar kring utmaningen att optimera fladdermusbegränsningsplaner för att minimera fladdermusdödlighet samtidigt som energiförluster mildras. Med över 80% av fladdermusarterna i Frankrike påverkade av kollisioner med vindkraftverk, understryks brådskan i detta ärende av dess betydande ekologiska konsekvenser och reglerande krav. Trots att begränsningsplaner existerar, finns det en brist på en heltäckande förståelse för deras effektivitet och potentiella avvägningar. Detta problem motiverar ett magisterprojekt på grund av dess mångfacetterade natur och praktiska konsekvenser. Det kräver en nyanserad förståelse för fladdermusars beteenden, vindkraftverks drift och reglerande ramar, vilket gör det både intellektuellt stimulerande och socialt relevant. Tidigare insatser har i stor utsträckning fokuserat på statiska begränsningsplaner och lämnat utrymme för utforskning av dynamiska tillvägagångssätt och optimeringsstrategier. Metoden som används i denna studie innefattar utvecklingen av ett Power BI-verktyg och nyckelprestationsindikatorer för att utvärdera olika begränsningsplaner. Genom jämförande analys får man insikter om effektiviteten hos statiska jämfört med dynamiska begränsningsplaner, samt påverkan av väderförhållanden, såsom regn, på begränsningsbeslut. Dessutom genomförs känslighetsanalys för att identifiera de mest inflytelserika parametrarna och optimera begränsningsplanerna därefter. De viktigaste resultaten av denna studie visar överlägsenheten hos dynamiska begränsningsplaner när det gäller att minska energiförluster samtidigt som tillräckligt skydd för fladdermusaktivitet bibehålls (högre än den 90% skyddsnivå som krävs enligt lag) jämfört med statiska metoder (50% minskning av förluster under en hel begränsningssäsong). Insikter från känslighetsanalysen belyser de kritiska parametrarna som påverkar energiförluster och ger vägledning för målinriktade modifieringar av begränsningsplaner. Dessutom betonar studien vikten av att beakta kontinuerliga variabler, såsom luftfuktighet, och platsspecifika faktorer, såsom soluppgångs- och solnedgångstider, för mer precisa bevarandestrategier. Denna forsknings betydelse sträcker sig bortom akademin och informerar beslutsfattande inom politik och branschpraxis inom vindenergi och biologisk mångfaldsbevarande. Genom att optimera begränsningsplaner kan intressenter uppnå en balans mellan miljöskydd och förnybar energiproduktion, vilket banar väg för hållbar utveckling. Framtida forskningsvägar inkluderar att förädla begränsningsstrategier baserade på kontinuerliga variabler och att genomföra fältstudier för att validera resultat på olika vindkraftsplatser.

Abstract Background. It is relatively well established in previous research that unemployment has direct health consequences in terms of mental and physical ill health. Recently, knowledge has emerged indicating that unemployment can lead to economic consequences that remain long after re-establishment in the labour market. However, few empirical studies have been able to apply a life course perspective asking whether there are also long-term health consequences of unemployment, and, when and in which context unemployment may affect the individual health status across the life course. The aim of this thesis was to analyse the relationship between unemployment and illness across the life course, and how it relates to individual and structural factors in the geographical setting of northern Sweden. In particular, three main areas have been explored: youth unemployment and illness in adulthood (Paper I and Paper II), contextual unemployment of national unemployment rate and neighbourhood unemployment (Paper II and Paper III) and lastly, social determinants of health inequality between employment statuses (Paper IV). Methods. This thesis is positioned in Sweden between the early 1980s and the mid-2010s, following two comparable cohorts sampled from northern Sweden (26 and 19 years follow-up time respectively from youth to midlife) and a cross-sectional sample from 2014 of the four northernmost counties in Sweden. The two longitudinal cohorts comprised the Northern Swedish Cohort and the Younger Northern Swedish Cohort, consisting of all pupils in the 9th grade of compulsory school in Luleå municipality in 1981 and 1989. The participants responded to an extensive questionnaire on socioeconomic factors, work and health, in 5 and 2 waves respectively of data collections. Neighbourhood register data from Statistics Sweden was also collected for all participants in the Northern Sweden Cohort. At the latest data collection, 94.3% (n=1010) participated in the Northern Sweden Cohort and 85.6% (n=686) in the Younger Northern Sweden Cohort. The cross-sectional study Health on Equal Terms is a national study, administered by the Public Health Agency together with Statistics Sweden and county councils with the aim of mapping public health and living conditions in the country over time. In this thesis, material from 2014 has been used for northern Sweden with a response rate of around 50% (effective sample n=12769). The statistical analyses used were linear regression, multilevel analysis and difference-in-difference analysis to estimate the concurrent and long-term health consequences of unemployment, and a decomposition analysis to disentangle the inequality in health between different labour market positions. The health outcomes in focus were functional somatic symptoms (the occurrence of relatively common physical illnesses such as head, muscle and stomach ache, insomnia and palpitation) and psychological distress. Results. Among men only, as little as one month of youth unemployment was related to increased levels of functional somatic symptoms in midlife, regardless of previous ill health or unemployment later in life, although only during relatively low national unemployment (pre-recession) when comparing with youth unemployment during high national unemployment (recession). This was explained by the health promoting effect of more time spent in higher education during the recession period. Furthermore, the health impact of neighbourhood unemployment highlights the importance of the contextual setting for individuals’ health both across the life course and at specific periods of life. Lastly, employment-related mental health inequalities exist for both men and women in all life phases (youth, adulthood and midlife). Economic and social deprivation related to unemployment and illness varied across different phases in life and across genders. Conclusion. The key findings of this thesis paint a rather pessimistic vision of the future: one’s own and others’ unemployment may cause not only ill health today but also ill health later in life. Importantly, the responsibility of unemployment and the associated ill health should not be placed on the already marginalised individuals and communities. Instead, the responsibility should be directed towards the structural aspects of society and the political choices that shape these. In other words, health inequality manifested by the position in the labour market is socially produced, unfair and changeable through political decisions. The results of this study therefore cannot contribute to any simple or concrete solutions to the concurrent or long-term health consequences of individual or contextual unemployment, as the solution is beyond the areas of responsibility and abilities of research. However, if there are long-term health consequences of one’s own and other people’s unemployment, labour market and public health policies should be initiated from a young age and continue throughout the life course to reduce individual suffering and future costs of social insurance, sick-leave and unemployment benefits.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.

Many companies acknowledge the threat from global carbon emissions and how it affects climate change. Despite the continuous warnings, many organizations lack the necessary and recommended action plans that can hamper their negative impact on the environment. One of the managerial tools that companies use globally in order to work proactively and strategically on issues related to the environment, is to set up carbon reduction targets. With time companies have in-house strategies on how to reach the carbon reduction targets by creating a roadmap of cutting measures. Unfortunately, the majority of companies do not have carbon reduction targets that are in line with what science think is needed to avoid contributing to global warming. Nonetheless, forward-thinking early adopters have been using “science-based” methods to challenge the status quo by developing ambitious carbon targets that are in line with today’s best carbon science. This qualitative research investigates the challenging steps from setting a long-term carbon target, using the guidelines and methods presented by the Science-based target initiative. With an exploratory research approach, a case study was conducted at a global leader in appliance manufacturing and industry leader within sustainability. The data was gathered by using semistructured interviews combined with observational findings with a focus to examine how carbon targets emerge in a situated organizational setting. The interviewee's representatives come from two categories, internal company representatives and, external companies that have used the guidelines to set science-based carbon targets. For manufacturing firms, the findings from investigating three steps of the process: calculating the base-year, target integration and predicting future technology development. Calculating the base-year was identified as the most challenging step. The empirical findings helped build an understanding of the different dimensions that facilitate corporate sustainability management. This research has helped to contribute to the lack of empirical findings within the carbon management and carbon target area. Specifically, the sciencebased carbon target topic. / Många företag har idag uppmärksammat det globala hotet från de enorma utsläppen av koldioxid och dess drivande roll i framtidens klimatförändringar. Trots att många företag kontinuerligt arbetar mot att minska sina koldioxidutsläpp, saknar många de nödvändiga handlingsplanerna för att hämma deras negativa påverkan på miljön. Ett av verktygen företag globalt har för att arbeta med proaktivt och strategiskt i frågor som rör miljö, är att sätta upp koldioxidreduktionsmål. Men tyvärr har flertalet av företagen idag mål som inte ligger i linje med vad vetenskapen anser är nödvändigt för att undvika den framtida globala uppvärmningen.Vad ett företag bidrar med har visat sig ofta bygga på okunskap och är därför hamnar sällan målen i linje med vad naturen efterfrågar. För att utmana detta problem har några banbrytande företag använt sig av metoder som kallas "science-based". Dessa metoder är en samling ramverk för att skapa långsiktiga koldioxidreduktionsmål som bättre ligger i linje med vad forskningen tror är nödvändigt för att undvika den globala uppvärmningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur ett tillverkningsföretag skapar långsiktiga koldioxidreduktionsmål genom att använda vetenskapligt baserade metoder. En explorativ fallstudie genomfördes hos en global ledare inom tillverkning av vitvaror och hushållsapparater och, som även är branschledare inom hållbarutveckling. Uppgifterna samlades in genom att använda halvstrukturerade intervjuer i kombination med observationer med fokus på att undersöka målsättningsprocessen i ett företags miljöer. De intervjuade kommer från två kategorier, representanter inom företaget och, externa företag som redan har använt dessa ramverk för att skapa vetenskapligt baserade koldioxidreduktionsmål. Resultaten visar att för tillverkningsföretag finns det tre utmanande steg: att beräkna basåret, målintegration och förutspå nödvändig framtida teknikutveckling. De empiriska fynden bidrar till att skapa en bättre förståelse kring hur företag idag arbetar med att sätta upp koldioxidreduktionsmål med fokus på att använda ”science-based” ramverken.