Global ETD Search

41	Key Factors in Driving Sustainability Initiatives in the Supply Chain : A multiple case study of manufacturing companies / Nyckelfaktorer för att driva hållbarhetsinitiativ i försörjningskedjan : En fallstudie av tillverkningsbolag BISSLER, ALEXANDER, GHAHESTANI, SHERVIN January 2021 (has links) The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen. SSCM Sustainability Initiatives Manufacturing Industry Sustainable Performance A priori factors Post-implementation factors Goal Creation Execution Follow-up SDGs Hållbar försörjningskedja Hållbarhetsinitiativ Tillverkningsindustri Hållbar prestanda Förutsättningar för hållbarhet Faktorer för långsiktiga initiativ Målskapande Genomförande Uppföljning Globala mål för hållbar utveckling Engineering and Technology Teknik och teknologier
42	The Law BusinessmanTM : Five Essays on Legal Self-efficacy and Business Risk Jörgensen, Fredrik January 2013 (has links) The thesis challenges the notion of effectiveness of law as being based on the formal institutions of courts, law enforcement and written law. It argues that the best way to measure the effectiveness of law is the legal self-efficacy of laymen who are the end users of law. It presents a new perspective on the effectiveness of law. It turns the traditional perspective of studying the effects of legal institutions around and instead studies the effect of how individuals perceive their own ability to use law. This self-reflexive ability - legal self-efficacy - is the answer to the question “How comfortable are with communicating with legal terminology?”. The thesis makes several comparisons using the traditional perspective and legal self-efficacy and finds that legal self-efficacy is a better measure of legal effectiveness. This thesis analyzes 246 businesspeople in Russia and their risk behavior with regards to economic transactions in relation to legal self-efficacy. The theory behind legal self-efficacy is a combination of Luhmann’s theory of law as communication and Bandura’s concept of self-efficacy. The first paper applies the traditional approach. It analyzes the effect of legal efficiency on leverage and debt maturity for listed and non-listed companies. The second paper is describes the conceptual foundation of the legal effectiveness based on the individual. The third paper compares the effect of private order (including legal self-efficacy) and public order institutions on the granting of trade credit. The fourth paper analyzes the impact of legal self-efficacy and formal legal institutions on sanctions against clients in a comparative perspective. The final paper seeks out possible sources of legal self-efficacy. Legal self-efficacy can be used to better understand the interaction of individuals and law including such fields of research as behavioral accounting, behavioral law and finance, legal sociology and legal studies. legal self-efficacy legal effectiveness legal terminology trade credit institutional effectiveness mechanisms of risk reduction public order private order legal family leverage long term debt legal efficiency trade sanctions debt maturity creditor rights corporate governance Luhmann Russia Central and Eastern Europe legal sociology law and finance law and economics legal studies legal consciousness self-efficacy rättssjälvtillit rättseffektivitet kreditrisk handelskredit sanktioner institutionell effektivitet redovisningssjälvtillit rättsfamilj handelssanktioner långsiktiga skulder kortsiktiga skulder borgenärsrättitgheter handelssanktioner corporate governance Luhmann Ryssland Central och Östeuropa rättssociologi rätt och finans rättsekonomi juridik rättsmedvetandet självtillit
43	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0513 seconds