Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.

In conjunction with the progress of automation and digitalisation in the audit industry, the opportunities for a continuous audit have increased. There are indications that real-time updates of the audit process are becoming more common within the audit profession, which allows auditors to continuously analyse and control the audited company. Today, a clear change can be identified within the industry in the form of a more proactive audit, increased efficiency and more frequent audit and reporting. The purpose of this study is to investigate how certified public accountants in the four leading agencies in the auditing industry are affected by a continuous audit. The investigation is quantitative with a deductive approach. To test our assumptions, a survey was sent to certified public accountants belonging to PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. We use surveys to investigate whether implementation of a continuous audit affects the audit process, generally accepted auditing standards, risk assessment and quality in the audit as previous research shows. The results and conclusion of the study show that the quality of the audit has been positively affected by the implementation of a continuous audit. Specifically, the implementation of a continuous audit has improved the auditors' ability to identify essential errors in the client's accounting and reporting. Furthermore, the result indicates that auditors working in an agency, where a continuous audit has been implemented, ensure the quality of financial information in great extent. In addition, the results show that, the audit process and the risk assessment process become more continuous when implementing a continuous audit. A limitation of the study is that the sample only consists of certified public accountants in PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. A suggestion for further research is to implement a similar study with a selection of small or medium-sized audit agencies, with the aim of examining differences in relation to the size of the agencies. Another suggestion for further research is to use a qualitative method to gain a deeper insight into how certified public accountants’ reason about a continuous audit. / I samband med automatiseringens och digitaliseringens framfart inom revisionsbranschen har möjligheterna för löpande revision ökat. Det föreligger indikationer på att realtidsuppdateringar av revisionsprocesser blir allt vanligare inom revisionsyrket, vilket möjliggör för revisorer att löpande följa upp och kontrollera det granskade företaget. Idag kan en tydlig förändring identifieras inom branschen i form av en mer proaktiv revision, ökad effektivitet samt en mer frekvent granskning och rapportering. Syftet med denna studie är att undersöka hur auktoriserade revisorer i de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen förhåller sig till löpande revision. Studien är av kvantitativt slag med en deduktiv ansats. För att testa våra antaganden har enkäter skickats ut till auktoriserade revisorer tillhörande PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Undersökningen görs för att identifiera om implementering av löpande revision påverkar revisionsprocessen, god revisionssed, riskbedömning och kvalitet i revisionen, vilket tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar att kvaliteten i revisionen påverkas positivt vid implementeringen av löpande revision. Implementeringen har förbättrat revisorernas förmåga att identifiera väsentliga felaktigheter i klientens redovisning och rapportering. Vidare indikerar resultatet på att revisorer som arbetar i en revisionsbyrå, där löpande revision implementerats, i stor utsträckning säkerställer kvaliteten i finansiell information. Resultatet visar dessutom att det framförallt är gransknings- och riskbedömningsprocessen som blir mer löpande vid implementering av löpande revision. En begränsning med studien är att urvalet endast består av auktoriserade revisorer i PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Ett alternativ till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett urval bestående av små eller medelstora revisionsbyråer i syfte att undersöka skillnader i förhållande till byråernas storlek. Ett annat förslag till vidare forskning är att använda en kvalitativ ansats för att få en djupare insikt i hur auktoriserade revisorer resonerar kring löpande revision.

I Europa satsas årligen hundratals miljoner Euro och miljarder kronor i Sverige på olika program med tillhörande projekt. Dessa projekt och program är verktyg för att skapa hållbarhet i utvecklingsarbete genom att lämna spår, lärande, i verksamheter genom förbättrade strukturer och processer. För att skapa denna systematiska åter-koppling som lärandet i ett projekt är starkt beroende av så är följeforskning ett red-skap. Syftet med detta examensarbete är att analysera följeforskningen i projektet Grön BoStad Stockholm vad avser Tillväxtverkets riktlinjer om följeforskning. Vidare har studien som syfte att synliggöra de förutsättningar för lärande som skapas med hjälp av följeforskning, utifrån valda lärandeteorier. För att undersöka det valda området har deltagare i projektet Grön Bostad intervjuats och relevanta dokument insamlats. Vidare har även två utomstående personer till projektet intervjuats, med avsikt att skapa en bredare bild av vad andra utanför projektet anser om följe-forskningen och bistå studien med en utomstående analys. Resultatet visar att de flesta av Tillväxtverkets riktlinjer går att identifiera i det arbete följeforskningen bedriver i projektet Grön BoStad Stockholm. Däremot uppfylls inte ett av de huvudsakliga ändamålen med följeforskning när projektets resultat inte följs upp. Vidare visar resultaten att följeforskningen i projektet följer den utvecklings-stödjande utvärderingsansatsen samt att den främsta förutsättningen för lärande bygger på den sakkunskap och reflektion som följeforskningen bidrar med till projektledningen. Majoriteten av projektdeltagarna anser inte att följeforskningen bidragit med några förutsättningar för lärande, vilket kan bero att på att de ligger dolda för de flesta deltagare. Av dessa orsaker bör därför ett större fokus riktas på de övriga målgrupperna: delprojektledarna och styrgruppen. / In Europe, hundreds of millions of Euro´s and billions of SEK are spent annually in Sweden on various programs and related projects. These projects and programs are tools for creating sustainability in development work by leaving a trace, knowledge, on activities through improved structures and processes. In order to create this systematic feedback, learning in a project is highly dependent on a tool. This tool is on- going evaluation. The purpose of this thesis is to analyse the on - going evaluation of the project Grön BoStad Stockholm, regarding the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket). Furthermore, the study aims to emphasise the requirements for learning created through on - going evaluation, with the help of selected theories. To investigate the chosen area, participants in the project Grön BoStad Stockholm have been interviewed and relevant documents have been gathered. In addition, two external persons have been interviewed for the project, with the intention of creating a broader picture of how others outside the project perceive on-going evaluation and to provide the study with an external view. The result shows that most of the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket) can be identified in the on-going evaluation carried out in the project. However, one of the main purposes of on-going evaluation is neglected when the results of the project are not followed up by the evaluation. Furthermore, the results show that the on - going evaluation of the project is carried out with a certain development - supportive approach, where the main prerequisite for learning is based on the expertise and reflection that the on-going evaluation contributes to the project management. The study showed that the majority of the project participants do not consider that the on - going evaluation has contributed to any learning prerequisite, which may be due to the fact that these conditions are hidden from most participants. Therefore, a greater focus should be on the other target groups: subprojects and steering group.

Studien syftar till att öka förståelsen för de utmaningar som läkemedelstillverkare står inför när manuellt arbete i befintliga tillverkningsprocesser ska förbättras. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie vid ett av AstraZenecas produktionsavsnitt, med målet att undersöka hur manuellt arbete konkret kan och bör förbättras samt identifiera de faktorer som begränsar förbättringsarbetet. Studien identifierade både risker och potentiella förbättringsområden. För att förebygga risker presenterade studien följande rekommendationer: gå från att agera reaktivt till att agera proaktivt, riskbedöm alla aktiviteter och arbetsmoment, se över arbetsställningar och arbetsrörelser samt visualisera detta, inför specifika ergonomirutiner, utbilda personalen i grundläggande ergonomi och arbetsteknik, kompetensutveckla personalstyrkan, anställ ergonom internt, implementera studiens designförslag och utred möjligheten att förändra arbetsstationens utformning ytterligare. Studiens resultat indikerar att det är svårt att förändra arbetsstationernas utformning, således rekommenderas främst insatser på organisations- och individnivå. Faktorer som särskilt hindrade förbättringsarbetet kopplades till rådande regelverk, men fabrikens nuvarande förutsättningar påverkade också. Dessa hinder medförde att förvaltning av befintlig produktion prioriterades över faktisk förbättring. Studien bekräftade således att läkemedelstillverkare tenderar att ha en restriktiv syn på förändring. Föråldrade anläggningar och en ergonomisk eftersatt produktionsmiljö identifierades som de främsta konsekvenserna av detta synsätt. Slutsatsen av denna studie är att manuellt arbete i den studerade processen kan behöva förbättras och att förbättringsarbete generellt är utmanade. De framtagna rekommendationerna har anpassats efter en produktionsmiljö där teknik och designförändringar är svåra att genomföra. För att råda bukt på industrins restriktiva syn på förändring kan även en attitydförändring avseende förbättring av befintlig produktion krävas. / The purpose of this study is to enhance knowledge about the challenges pharmaceutical manufacturers face when trying to optimize manual work in manufacturing processes. To examine this, a case study of a production section at AstraZeneca was conducted. As part of the study, the factors that limit the improvement of manual work were identified, as well as in which ways work could and should be improved. The study identified both ergonomic hazards and potential areas for improvement. To prevent risks, the study presented the following recommendations: React proactively instead of reactively, ensure all activities and work steps are risk-adjusted, review work postures and movements, introduce routines with a focus on ergonomic inspectors, training staff in basic ergonomics and work techniques, develop the skills of the workforce, hire an ergonomist internally, implement the new design proposal and try to radically change workstation design. Study results indicated that changing the workstation layout and design was challenging. In this regard, the recommendations primarily address initiatives at the individual and organizational levels. Regulatory restrictions, as well as prevailing conditions in the factory, limit improvement. Additionally, the study confirms pharmaceutical manufacturers' conservative approach to change, identifying outdated facilities and a neglected ergonomic environment as primary reasons for their inaction. In conclusion, manual work in the studied process can be improved; however, it is challenging to do so. This is why the recommendations have been adjusted to fit a production environment where technology and design changes are difficult to implement. In other words, they are tailored to suit the needs of regulated industries. Furthermore, it may be necessary to overhaul the industry's attitude toward improving existing production as well.