Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad. Detta är då grunden till vår frågeställning, kraven kommer åtskilliga gånger på en pallplats över anledningar till att projekten misslyckas och de agila metoderna som tagits fram för att främja den komplexa världen men inte beskriver hur dessa skall tas in. Vår frågeställning för studien är därför; Hur hanteras kravinsamlingen inom de agila systemutvecklingsprojekten? För att söka svaret på frågeställningen inleddes arbetet med att skapa en bred teoretisk grund, detta dels för att förbättra vår kunskap samt för att inneha så mycket kunskap som möjligt för nästkommande steg i arbetet, den empiriska studien. Den empiriska studien gjordes då vi anser att svaret kräver inblick utifrån yrkesaktiva som dagligen arbetar med fenomenet. Denna studie bestod av sju semi-strukturerade intervjuer där samtliga personer besitter en gedigen bakgrund inom yrket. Det insamlade materialet utgjorde ett underlag för analysen där tolkningar stod till grund för slutsatsen vilken besvarar frågeställningen. Resultatet av studien visar på att en rad av olika arbetssätt används i praktiken för insamlingen av krav. Något som påvisades av de som intervjuades under den empiriska studien var att i dagens utvecklingsprojekt är det en oerhört viktig aspekt för kravinsamlarna att förstå kundens processer. Både för att veta vilka frågor de skall ställa men även för att själva få klarhet i hur de skall kunna hjälpa kunden. Att merparten av de agila systemutvecklingsprojekten startas med en fast budget samt en fast tidsplan skalar av leverantörernas möjligheter att vara flexibla gentemot kundens nya önskemål i form av löpande krav. / Program: Dataekonomutbildningen

No description available.

No description available.

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten.

Sammanfattning Titel: Revisionens digitala transformering ställer nya krav på utförandet Författare: Johan Antonsson, Lisa Haack och Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: I många år har digitaliseringen tagit allt mer plats i samhället, både hos individen men även företagen. Arbetsmarknaden har förändrats då arbeten försvunnit, men även nya uppkommit. Inom revisionsbranschen används nya affärssystem som ska underlätta för revisorn och därmed öka produktiviteten i arbetet. De nya affärssystemen kommer dock även med risker, de kan vara svårförståeliga, tidskrävande eller öppna upp för informationsstöld.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur digitaliseringen har påverkat arbetsmetodiken och på så vis hur riskerna inom revisionen förändrats. Vår förhoppning är att resultatet ska leda till att revisionsbranschen och revisionens intressenter får en ökad förståelse för ämnet.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats för att kunna öka förståelse för vårt ämne. För att kunna fördjupa oss i ämnet användes en kvalitativ metod där yrkessamma revisorer intervjuades för att vi skulle kunna uppfylla studiens syfte. Det motiveras även varför vi använt just de källor vi valt samt kritik mot dem.   Slutsats: Vi kom fram till att arbetsmetoden underlättas då nya analysverktyg hjälper revisorn i sitt vardagliga arbete. Det har lett fram till att revisionsriskerna sänkts då programmen kan stå för en stor del av arbetet och revisorn bara behöver lite manuell handpåläggning. Däremot förutsätter det att revisorn besitter en viss IT-kunskap för att revisionsriskerna ska säkerställas som minskade. Om IT-kunskapen inte finns förhöjs riskerna istället, vilket i framtiden kan bli ett mera aktuellt problem. Vi tror att kraven för att bli auktoriserad revisor kan komma behöva förändras. / Abstract Title: The audit's digital transformation requires new demands on the execution Authors: Johan Antonsson, Lisa Haack and Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Advisor: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Introduction: For several years digitalization has taken increasingly more room in the society, both for the individual and for the company. The labor market has changed because work has disappeared but new jobs have also been created. Within the accounting profession new ERP systems are being used to make the work easier for the auditor and thereby increase the productivity in the work. The new ERP systems comes with new risks, they can be hard to understand, time consuming or opening up avenues for information thefts.   Purpose: The purpose of this essay is to explain how digitalization has impacted the work process of auditers and how the risks have changed in the auditing process.   Method: We have used an abductive approach to be able to increase our understanding for the subject. To deepen our understanding of the subject we used a qualitative method where auditors were interviewed. We also discuss why we have chosen the sources we chose and critique against them.   Conclusion: Our conclusion is that the work process has become easier due to new analyzing programs which helps the auditor in their daily work. This has led to a decrease in auditing risk because the programs can do a lot of the work and the auditor only need to do some of the manual work. However, this requires that the auditor possess some IT knowledge, otherwise the auditing risk can´t be ensured to be decreased. If the IT knowledge doesn´t exist the risks will increase instead, which in the future might become a more important problem. We believe that the qualifications required to become an authorized auditor may need to change for the future.

Företaget Orbit One är kontraktstillverkare av elektronik och elektromekanik. Tillverkningen av kretskort sker i många olika steg och information om antal, genomloppstid och utnyttjandegrad är fördelaktigt att ha. Idag har har vissa maskiner utrustning som kan utvinna den nödvändiga datan, men långt ifrån alla. Datan som erhålls läggs in i Orbit Ones egentillverkade mjukvara där antal kretskort producerade, genomloppstid samt utnyttjandegrad räknas ut och presenteras. I detta arbetet ska en automatisering av datainsamling vid ett löpande band ske. Genom skannrar och Surface Mount Equipment Manufacturers Association (SMEMA) ska produktinformation och tidsstämpel skrivas in i vald fil och skickas till företagets nätverksserver för att därefter presenteras i Orbit Ones egentillverkade mjukvara. Arbetet har fokuserat på att skapa en helhetslösning där all hård- och mjukvara kan samarbeta, samt att den mänskliga faktorn minimeras. Genom kontrollerade experiment kunde alla parametrar av lösningen testas och därför också optimeras. Utifrån det underlag som tagits fram gjordes bedömningen att systemet kan nyttjas inom det valda arbetsområdet. Resultatet innebär att företaget kan automatisera datainsamlingen utan några större kostnader, eftersom att befintliga maskiner kan få det utvecklade systemet implementerat. / The company Orbit One is a contract manufacturer of electronics and electromechanics. The production of circuit boards takes place in many different stages and information about the quantity, lead time and degree of utilization is advantageous to have. Today, some machines have equipment that can extract the necessary data, but far from all. The data obtained is entered into Orbit One's self-manufactured software, where the number of circuit boards produced, throughput time and utilization rate are calculated and presented. In this work, an automation of data collection at an assembly line will take place. Through scanners and the Surface Mount Equipment Manufacturers Association (SMEMA), product information and timestamps must be entered in the selected file and sent to the company's network server to then be presented in Orbit One's self-manufactured software. The work has focused on creating a complete solution where all hardware and software can collaborate, and that the human factor is minimized. Through controlled experiments, all parameters of the solution could be tested and therefore also optimized. Based on the data produced, the assessment was made that the system can be used within the selected work area. The result means that the company can automate data collection without any major costs, as existing machines can have the developed system implemented.

Background and research issue: Digitization has changed the conditions for how an effective audit can or should be carried out. Many researchers argue that the development and use of technologies affect the work of the auditor in the audit process. There are also studies that indicate that the application of technical solutions cuts to a greater extent in large agencies than in small agencies.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how digitalisation has changed the auditor's work during the audit process and to identify the differences between large and small audit firms when it comes to digitalisation in audit.  Method: This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with authorized auditors.  Framework: The framework consists of theories and models found in the audit research, basic concepts and previous research.  Empiricism: The empirical data consist of material collected from eleven interviews.  Results: The use of data analysis has enabled the auditors to gain a better understanding of the audited company. Today, a deeper analysis can be performed on a large amount of data and it is also possible to review all material and a complete set of data will be the subject of the selection. The result of the study also indicates that larger firms are developing their own digital systems. / Bakgrund och problemformulering: Digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för huren effektiv revision kan eller bör genomföras. Flera forskare hävdar att utvecklingen och användningen av tekniska lösningar påverkar revisorns arbete i revisionsprocessen. Det finns även studier som pekar på att tillämpningen av tekniska lösningar sker i större utsträckning i stora byråer än i små byråer. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbete i revisionsprocessen samt identifiera på vilket sätt digitaliseringen i revisionen skiljer sig mellan större och mindre byråer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Referensram: Referensramen utgörs av teorier och modeller som återfinns i revisionsforskningen, grundläggande begrepp samt tidigare forskning. Empiri: Det empiriska underlaget utgörs av insamlat material från elva semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer Slutsats: Nyttjandet av dataanalyser har gjort att revisorerna kan få en bättre förståelse för det reviderade företaget. Idag kan djupare analyser genomföras på en större mängd data och det är dessutom möjligt att granska allt material och en komplett uppsättning data blir föremål för urvalet. Resultatet i studien tyder även på att större revisionsbyråer ligger i framkant när det kommer till att utveckla egna digitala system.

Denna studie presenterar ett branschspecifikt perspektiv som tillägg till forskningen angående faktorer som påverkar underprissättning i börsintroduktioner. Mätningarna har ämnat att undersöka om det föreligger branscher som har avvikande förstadagsavkastning i förhållande till genomsnittet för samtliga branscher. Studien ämnade också att undersöka om avkastningsvariationerna för börsintroduktioner kan förklaras av att bolag tillhör olika branscher. Det underliggande argumentet för hypoteserna byggs från tidigare forskning som stödjer att bolag inom olika branscher står inför olika förutsättningar vilket kan påverka värderingen inför en börsintroduktion. Som tillägg i studiens huvudsakliga forskningsproblem har även en nyare typ av mätning tillämpats för en djupare analys av börsintroduktioner. Denna mätning ger indikationer till investerare om vilken del av börsintroduktioner som genererar mest avkastning. Studiens mätningar visade att det inte rådde signifikanta avkastningsavvikelser för någon bransch i förhållande till genomsnittsavkastningen för samtliga branscher. Mätningarna kunde inte heller påvisa att variationer i förstadagsavkastning förklaras av att bolag tillhör olika branscher då förklaringsgraden för dessa variabler var låga. Däremot påvisades signifikanta skillnader i genomsnittliga avkastningar mellan specifika branscher i samband med studiens regression. Detta indikerar att ytterligare undersökningar borde göras i syfte att undersöka genomsnittliga förstadagsavkastningar mellan specifika branscher. / This paper adds an industry-specific perspective to the research concerning factors that affect underpricing in Initial Public Offerings. The measurements are intended to investigate whether there are industries that have deviating initial returns in relation to the average for all industries. The study also intends to examine whether the return variations for Initial Public Offerings can be explained by the fact that companies belong to different industries. The underlying argument for the hypotheses is built from previous research that supports that companies in different industries are faced with different conditions when they are to be valued for their Initial Public Offerings. In addition to the study's main research problems, a more recent type of measurement has also been applied for a deeper analysis of IPOs. The more recent type of measurement gives indications to investors over which time around an Initial Public Offerings the most money is earned. The study's measurements showed no significant return deviations for any industry in relation to the average return for all industries. Nor could it be demonstrated that variations in the first day return are explained with that companies belong to different industries since the degree of explanation for these variables were low. However, significant differences were found in average returns between specific industries in connection with the study's regression. This indicates that further investigations should be carried out to examining the average first day yield between specific industries.

Skuldebrevslagen har bestått i nästintill oförändrat skick sedan dess införande 1936, samtidigt har de sektorer vilka i störst grad träffas av regleringen för skuldebrev kommit att ändra sin hantering av dessa. Att ta fram skuldebrev från valven där de förvaras har uppgetts vara en kostsam procedur, varför detta är något som instituten undviker med följden att skuldebrevslagens skyddsregler inte längre efterlevs. När skuldebrev ställs ut i digital form har det av HD, i Mål nr Ö 5072–16, bedömts inte vara möjligt att säkerställa gäldenärens och borgenärens positioner enligt 15 och 21 §§ SkbrL, eftersom ett digitalt skuldebrev i nuläget inte anses kunna besittas. Dessa skuldebrev har därför ansetts vara enkla och inte löpande, trots att adressaten talar för en tolkning i riktning av den senare. HD:s beslut lämnar en del problematik och resonemang obehandlad, vilken i denna framställning analyseras och tolkas. Slutsatsen av analysen är att det har skett en juridisk öppning för en digital besittning av ickefysiska företeelser, samt att beslutet pekar på en definiering av det löpande skuldebrevet som inte tidigare har framkommit av lag, doktrin eller praxis. Resonemanget bör anses ha brutit ny mark och utgör, trots att dess prejudikatverkan kan ifrågasättas, i dagsläget ett indicium för rättsverkan av digitala skuldebrev. I framställningen prövas, mot bakgrund av HD:s resonemang, om digitala skuldebrev kan anses löpande i lagens mening om de ställs ut genom den så kallade blockkedjetekniken. Av denna tekniska lösning fordras att rättsverkan av en traditionellt sett fysisk företeelse, besittningen, kan uppnås utan att innehavaren har en fysisk närhet till det digitala skuldebrevet. Eftersom frågan inte har behandlats förut kommer resonemang från skilda rättsområden att undersökas. Praxis, tillägg och lagförarbeten har varit vägledande, samt har doktrin tillämpats särskilt vid studiet av skuldebrevslagen och besittningsbegreppet. Problematiken med besittning av ett digitalt skuldebrev är kopplad till att det löpande skuldebrevet har ett värde i sig, som fysiskt dokument, varför den tekniska lösningen måste överföra de med ett dokument följande egenskaperna till den icke-fysiska representationen för dessa. Blocket i blockkedjan, som utgörs av ett smart kontrakt, måste med andra ord ha ett värde i sig. Det måste vidare kunna omsättas, med följden att ett med besittningsövergång jämförbart förhållande uppnås i anslutning till förfoganderättsövergången. Genom att koda den digitala rättshandlingen på ett sådant sätt att innehavet medför rådighet och kontroll över fordringsförhållandet torde rättsverkan av besittning anses uppnås. Av en sådan modell följer, utöver besittningsproblematiken, viss avtalsrättslig problematik och en förändrad riskbild, vilken i korthet uppmärksammas i framställningens avslutande analys.

I ett aktiebolag kan det finnas en verkställande direktör, vars uppgift är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget, vilket stadgas i 8 kap. 29 § ABL. Det framgår inte av lag vad den löpande förvaltningen innefattar, vilket gör det svårt att veta var gränsen för den verkställande direktörens behörighet går. Svårigheten att avgränsa den löpande förvaltningen kan leda till konsekvenser i form av oenigheter mellan bolaget och tredje man, i det fall att den verkställande direktören vidtagit åtgärder som faller utanför dennes behörighet.   Vidare kan det förekomma instruktioner, som avgränsar bolagsorganens arbetsuppgifter från varandra. Det är lagstadgat att publika aktiebolag, enligt 8 kap. 46 b § ABL, ska utforma VD-instruktioner. För privata aktiebolag finns dock inget motsvarande kvar. VD-instruktionerna kan i sig vara mer eller mindre detaljerade och skilja sig i utformningen från bransch till bransch. Frågan är huruvida styrelsens instruktioner till den verkställande direktören påverkar det juridiska begreppet löpande förvaltning och i så fall vilka eventuella konsekvenser detta kan få.   Den verkställande direktören ska handla inom sin behörighet, vilken utgörs av den löpande förvaltningen, i enlighet med 8 kap. 42 § 1 st. samt 8 kap. 29 § ABL. Vidare ska den verkställande direktören inte företa rättshandlingar som faller utanför dennes befogenhet, vilken stadgas i 8 kap. 42 § 2 st. ABL. Det framgår inte tydligt om de instruktioner som styrelsen delger den verkställande direktören, ska falla in under dennes behörighet eller dennes befogenhet.   I uppsatsen beskrivs samt analyseras innebörden av begreppet löpande förvaltning samt huruvida VD-instruktioner har inverkat på förståelsen för begreppet, och i så fall på vilket sätt. I vår slutsats har vi kommit fram till att löpande förvaltning är ett vagt begrepp som definieras olika mellan bolagen. VD-instruktioner inverkar på begreppet löpande förvaltning, i o m att de kan ses som tolkningsdata vid definiering av vad som är löpande förvaltning i det enskilda bolaget. I detta fall påverkar instruktionen den verkställande direktörens behörighet. Vidare har vi i vår uppsats kommit fram till att en VD-instruktion alltid är en instruktion från överordnat organ och blir därmed även befogenhetsinskränkande, utöver att vara tolkningsdata.