<p>På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.</p>

På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter. En fallstudie gjordes på en förvaltningsenhet som underflera år präglats av dåliga ekonomiska resultat och låg arbetstillfredsställelsehos personalen. Inför studien beskrev socialchefen påkommunen att enheten idag kan betraktas som ett gott exempel på enlyckad förändring, vilket undersöktes vidare genom rapportgranskningsamt intervjuer med medarbetare på enheten. Utifrån valda teoretiskautgångspunkter analyserades empirin för att få fram essensen av vad somgjort enheten framgångsrik, vilket även var studiens syfte. Vidare varsyftet att urskilja vilka av alla de insatser som gjorts under den treårigaprocessen, som varit de mest centrala för att skapa enhetens nu rådandesituation. Efter att resultatet analyserats och diskuterats kunde vissaslutsatser fattas. Studien tyder på att ett gott underlag baserat på enöversyn gjord av en extern utvecklare, delaktighet i processen samttidsomfattningen utgjorde grunden i den lyckade förändringen.Arbetsgruppen byttes delvis ut för att få samma enhetligasocionomkompetens och gruppen gick en gemensam utbildning för attintroducera ett lösningsfokuserat arbetssätt. Tillsammans med införandetav ett gemensamt förhållningssätt bidrog det nya arbetssättet till att göraenheten till vad den är idag.

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling. Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram. Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju. Enkäten skickades till 50 personer och besvarades av 26 (52%). Tretton personer tillfrågades om intervjuer och tre deltog. Data från enkätstudien har bearbetats med beskrivande statistik samt sammanställningar. Data från intervjustudien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Enkätstudien visar att informanterna till någon del uppnått egen målsättning med rehabiliteringsprogrammet samt i många fall uppnått någon förändring i mat-, motions- , vila/avslappnings- och kognitiva/känslovanor. Av intervjuerna framkommer tre teman: att ha en målsättning före programmets start; att få balans i tillvaron under pågående program; förändring och att bibehålla balansen efter deltagandet i programmet. Resultatet visar att uppföljningen på informanternas hemorter skulle kunna förbättras. Konklusion: Studien visar att deltagandet i rehabiliteringsprogram för personer med övervikt och fetma kan innebära att gå in i ett förändringsarbete som leder till förändring av vane- och tankemönster kring mat, motion och avslappning. Det är dock viktigt att det finns ett kontinuerligt stöd, även i perioderna mellan och efter vistelserna vid en rehabiliteringsenhet som denna. Studiens resultat bör bidra till ökad kunskap vid utveckling av liknande program, bidra till utveckling av ökat stöd samt ge inspiration till framtida studier.

<p>Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.</p><p>Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.</p><p>Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju. Enkäten skickades till 50 personer och besvarades av 26 (52%). Tretton personer tillfrågades om intervjuer och tre deltog. Data från enkätstudien har bearbetats med beskrivande statistik samt sammanställningar. Data från intervjustudien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultatet: Enkätstudien visar att informanterna till någon del uppnått egen målsättning med rehabiliteringsprogrammet samt i många fall uppnått någon förändring i mat-, motions- , vila/avslappnings- och kognitiva/känslovanor. Av intervjuerna framkommer tre teman: att ha en målsättning före programmets start; att få balans i tillvaron under pågående program; förändring och att bibehålla balansen efter deltagandet i programmet. Resultatet visar att uppföljningen på informanternas hemorter skulle kunna förbättras.</p><p>Konklusion: Studien visar att deltagandet i rehabiliteringsprogram för personer med övervikt och fetma kan innebära att gå in i ett förändringsarbete som leder till förändring av vane- och tankemönster kring mat, motion och avslappning. Det är dock viktigt att det finns ett kontinuerligt stöd, även i perioderna mellan och efter vistelserna vid en rehabiliteringsenhet som denna. Studiens resultat bör bidra till ökad kunskap vid utveckling av liknande program, bidra till utveckling av ökat stöd samt ge inspiration till framtida studier.</p>

Studien ämnade att undersöka området för lösningsfokuserat arbetssätt. Lösningsfokuserat arbetssätt handlar om att skifta fokus från problem till att istället fokusera på lösningar. Tidigare har arbetssättet främst initierats i klientsamtal men idag är det även förekommande inom ledarskap. Lösningsfokuserat ledarskap handlar om att hjälpa medarbetaren hitta vägar framåt med fokus på målet som medarbetaren har. Studiens syfte var att undersöka hur chefer inom den offentliga sektorn använder lösningsfokuserat arbetssätt och hur cheferna upplever att det fungerar i organisationen och i relationen med medarbetarna. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vid analys av det insamlade materialet genomfördes en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att chefernas intresse för lösningsfokuserat arbetssätt väcktes för att det fokuserade på lösningar istället för problem. Detta kan koppla samman med ett salutogent perspektiv, där det handlar om att fokusera på vad som gör människor friska istället för på vad som gör människor sjuka. Cheferna upplevde också att de arbetar med lösningsfokus som en pågående process och hade bland annat uppnått resultat i form av delaktighet, kreativitet och medskapande hos medarbetarna. Detta kan kopplas till socialkonstruktion, vilket är utgångspunkten för lösningsfokuserat arbetssätt. Då handlar det om att verkligheten skapas i dialogen mellan människor. Cheferna upplevde också att effektiviteten hade ökat inom organisationen och att det hade resulterat i ett öppnare klimat på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan kopplas samman med hälsofrämjande arbetsplatser då det är viktigt att det finns utvecklingsmöjligheter och möjlighet till välmående. / The intention with this study was to gain broader understanding for solution-focused brief therapy. Solution-focused brief therapy is a method that is shifting focus from problems to focus on solutions instead. Previously, the work method has been initiated in client talks, but today it is also used in leadership. Solution-focused leadership is about helping employees to find ways forward with a focus on the goal that they have. It is about asking solution-focused questions. The aim of the study was to investigate how public sector managers use solution-focused brief therapy methods and how they experience that the method works in the organization and in the relationship with the co-workers. A qualitative research method was chosen with semi-structured interviews as the data collection method. When analyzing the collected material a manifest content analysis was conducted. The results of the study show that the managers’ interest for solution-focused approaches was created because it focused on solutions instead of problems. This can be linked to a salutogenic perspective, which focuses on what makes people healthy instead of what makes people sick. The managers also experience that working with solution-focus is an ongoing process and, among other things, achieved results in terms of participation, creativity and employee co-creation. This can be linked to social construction where solution-focused work methods have it origins from. In social construction it is about creating reality in the dialogue between people. The managers also felt that the efficiency had increased within the organization and that it had resulted in a more open climate at the workplace. This in turn can be linked to health-promoting workplaces as it is important that there are development opportunities and opportunities for well-being.

The aim of the study was to look at a particular work group of housing supporters, whomhave implemented two special working methods in their work. The methods have been implemented by two of the housing supporters that also have special education in the methodsSOC (Sense of Coherence) and solution focused brief therapy. The study is based on anethnographic observation and analysis of documents that are used in the implementation. To analyse the information that was given at the observation and in the document I´ve used a theory which illustrates the significance of developing professions so their knowledge become legitimate. I´ve also used a theory that illustrates the importance of implementation and how it´s done at its best. In conclusion, the study shows that the work group have the will to implement new methods in their work. The working group also has the ability to carry out the implementation, butthey are not aware of their own expertise, which should be clarified in order to achieve successful implementation. Difficulties have been demonstrated in terms of the understanding of the new working methods. These difficulties with the understanding of the methods can be a barrier to successful implementation or do so the implementation will take longer time to become successful. The two colleges with specified knowledge became leaders to the group and steered the work group to make decisions based on the methods of SOC and solution focused brief therapy. The investment in providing the housing supporters with special education, space to implement these two working methods also gave effects on the organization.

ABSTRAKTWallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext. Detta har genomförts genom att söka på framförallt två databaser Academic Search Elite och ERIC via EBSCO. Resultatet av efterforskningarna visar att ingen svensk forskning finns på området. Av 125 funna publikationer har nio valts ut som underlag. Med utgångspunkt av sju variabler genom-förs en dokumentanalys. Resultaten visar att designen på forskningen är spridd. Två av under-sökningarna är kvasi-experimentella. Typvärdet för studierna är aktionsforskning. Av de nio undersökta publikationerna studerar sju effekten av en intervention där barn och ungdomar befinner sig ”riskzonen”. Endast två av studierna visar effekt av lösningsinriktat arbete vid inlärningssituationen. Resultaten visar generellt på en lovande effekt av en lösningsfokuserad intervention i skolkontexten. Dock, i vissa fall, har en effekt uteblivit. Effekterna är inte enty-diga och ingen av studierna visar explicit en effekt av de kriterier som ställs upp för en lös-ningsfokuserad intervention.

<p>Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ”coachingdjungeln”. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP – <em>neurolingvistisk programmering</em> – förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden. Resultatet visar att NLP i coaching av arbetslösa inte är en vanlig modell utan det lösningsfokuserade arbetssättet dominerar. Studien belyser att förhållningssätt, begrepp, metoder, inställning till klienter och kommunikativa verktyg är centralt inom all coaching. Undersökningens resultat visar att likheter finns mellan olika coaching- och vägledningsmodellers innehåll fast de kan ha olika benämningar inom respektive modell. Studien visar också coachingens för- och nackdelar samt tankar kring utbildning, professionalitet och yrkestiteln ”coach”.</p> / <p>Coaching has become a trend in our society and this study can be seen as an expedition through the “coaching jungle”. The inquiry consists of structured interviews by telephone mixed by studies of related literature and articles, where the purpose was to find out to what extent NLP – <em>Neuro Linguistic Programming </em>– occurs in coaching of the unemployed and to what extent it is used in coaching. The selection-group can be found in 14 of the 21 counties of Sweden and it contains job coaches from the local government, private and also staff from the public sector who works with unemployed. The results exhibit that NLP is not a regular model in coaching of unemployed – instead the solution-focused model is quite the dominant one among the selection-group in this inquiry. The study also illustrates approaches, concepts, various methods, attitudes to the clients as well as communicative tools which are all central parts of coaching.  The survey reveals that there are similarities between the contents of different coaching- and counselling models, even though they might have different names for it.  The study shows the pros and cons of coaching in general and also thoughts and opinions of education, professionalism and the job title “coach”.</p> / Examensarbete inom påbyggnadskurs i studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarprogrammet

<p>”Intensive family therapy”</p><p>Journal study</p><p>Abstract</p><p>The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study.</p><p>From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists.</p><p>Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.</p>