The author argues that growth determines employment and not the other way around. He opposes the widespread view among German economists that more employment generated by wage cuts or increased labour market flexibility will stimulate growth. <br>For him, this view relies on theoretical prejudices that have to be rejected in light of some recent, simple evidence. The fact that all cyclical rebounds during the 1990s have been cut short by restrictive monetary policy explains the inability of the German labour market to regain full employment.

The article points to the following causes of German social policy reform, as it has taken shape by the so-called ‘Hartz’-Acts: the self-inflicted financial crisis of the welfare state, the return of party leaders as agenda setters, and the weakening of employers associations and trade unions in this policy field. Through a large, informal coalition, the political parties have responded to various internal conflict constellations.

In the need to reform the German labour market, the so-called ‚Hartz IV’- Act cut down subsidies for unemployed people in order to increase the pressure for searching for a new job. By law, low-paid jobs shall be introduced. However, even if this creates employment, there will be a future problem: pensions for these people will dramatically drop below the poverty line. The author argues that, in order to avoid such ‘poverty-traps’, an alternative social support system should be considered: a ‘tax transfer system’ with lowered income tax, yet complete reduction of legal exceptions on the one hand, and transfer systems combined with work incentives on the other hand.

The author agrees with Flassbeck that growth is important, particularly as a condition to solve existing structural problems of the labour market. Yet, in his opinion the central question is how to get higher growth rates. Straubhaar’s answer is different from Flassbeck’s: a ‘no’ to more public deficits, more regulations and more state activities; and, a ‘yes’ to more market, more flexibility, more mobility.

The authors agree with Flassbeck’s claim that growth generates employment. However, they do not agree with Flassbeck’s conviction that growth is to be increased by demand management. In their comment, they explain why deficit spending and expansionary monetary policy are inappropriate substitutes for a sound structural policy.

Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.

No description available.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. Omvärldsfaktorer så som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat på företagens villkor och förutsättningar. Personalen har därmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad som kännetecknar en god arbetsplats utifrån ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt. Resultaten visar att trygghet, en god psykosocial arbetsmiljö, tydligt ledarskap, kommunikation och delaktighet samt mål och strukturer medverkar till upplevelsen av en god organisation. Studien har bidragit till en mer sammanhängde bild av frågeställningen samt hur tidigare studier hänger samman och hur de kan skapa en god arbetsplats. Resultatet kan vara av användbarhet för fortsatta studier och för arbetsgivare som vill skapa en mer välmående och effektiv organisation.

Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området. Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen. Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv. I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.

Transition Economics focuses on the transformation of a socialist economic system to market economy, which is of interest both because of its policy relevance and its importance to economic theory. As transition was one of the most important economic events of the last century, the study of Transition Economy may help us to understand the difficulties, surprises, and obstacles when a society undergoes profound change. Moreover, it may develop our knowledge of the capitalist economic system and its institutions. The dissertation consists of two different topics within Transition Economics. The first three papers, based on three different data sets, focus on various aspects of the Russian labour market. Theses papers include analyses about the ways people search for work, how unemployment duration is affected by different characteristics, but also how people divide the time outside the paid labour market. This may provide new insights on the Russian labour market, and hopefully also deepen our understanding of labour markets in general. The fourth paper, based on a fourth data set, takes a macro perspective and is concerned with transition and terrorism. It has been claimed that with new democracies, an increased risk of terrorism follows. Therefore, in the final paper, the potential connection between terrorism and transitional progress is analysed.