Att barn spenderar sina dagar på förskolan medan föräldrarna lönearbetar tillhör vanligheten. Barns vistelsetid på förskolan står generellt i proportion till förälderns arbetstid. Förskolan är en plats för fostran och socialisation, och lönearbetet en möjlighet till självrealisation. Arbetets position, syfte, den tid det tar i anspråk och de normer som omger det skapar en komplex och många gånger motstridig tillvaro där lojalitetskonflikter och etiska dilemman lätt kan uppstå. Vår uppsats utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju med en fenomenologisk ansats. Vi undersöker hur åtta föräldrar med barn på förskola upplever sin situation utifrån de krav som ställs från sysselsättning, förskola och viljan att göra det bästa för sitt barn. De tre perspektiven förskola, barn och arbetsnorm lyser som en röd tråd genom uppsatsen och analyseras med en tematisk analysmetod. Syftet är att bättre förstå arbete, och dess position utifrån föräldrarnas upplevelser; hur arbetet och förskola påverkar föräldrarna. Roland Paulsens begrepp arbetssamhället används som kritisk utgångspunkt för att belysa och synliggöra arbetets problemfyllda och ologiska uppenbarelse som arbetet kan medföra. Arbetssamhället som begrepp syftar lite förenklat på det samhälle där lönearbete blir ett självändamål, det samhälle där det är viktigare att du arbetar än vad du arbetar med, eller ens om arbetet fyller någon som helst funktion. Arbetssamhället kompletteras med Herbert Marcuses endimensionella paradigm som synliggörs en idémässig begränsning hos människor, en svårighet att kritiskt ifrågasätta tillvaron på strukturell nivå. Resultatanalysen visar att upplevelsen av tidsbrist och ömsesidig flexibilitet mellan förskolan, familjen och arbetet skapar problem i vardagen. Vilket ofta ger upphov till en känsla av stress, oro och olust. Många av föräldrarna gav också uttryck för överliggande känsla av otillräcklighet trots att de försökte följa normerna och omgivningens krav. Även om föräldrarna gjorde allt rätt infann sig många gånger en känsla av fel / It is common for children to spend their days in preschool while their parents are at work. Children's time spent in preschool is generally in proportion to the parent's working hours. Preschool is a place for education and socialization, and labour an opportunity for self-realization. The labour´s position, purpose, the time it takes and the norms that surrounds it create a complex and often contradictory existence where conflicts of loyalty and ethical dilemmas easily can arise. The thesis is based on a semi-structured qualitative interview with a phenomenological approach and examines how parents with children in preschool experience their situation based on the demands placed on them from their occupation, the preschool, and the desire to do what is best for their child. The three perspectives; preschool, children, and norm of labour runs through the essay and are evaluated at the end, under the results analysis and discussion. The purpose is to better understand labour, and its position based on the parents' experiences; how labour and preschool affects the parents. Roland Paulsen's concept of the “labour-society” is used as a critical starting point to illuminate and make the problems related to labour visible and the illogical revelation that the labour can entail. The labour-society simplified a bit, refers to the society where labour becomes an end in itself. A society where it is more important that you work than what you work with, or even if the work itself fulfils any function or purpose. Labour-society is supplemented with Herbert Marcuse´s one-dimensional paradigm, which reveals an ideational limitation in humans, a difficulty to critically questioning one’s existence at the structural level. The results analysis shows that a feeling of lack of time and mutual flexibility between preschool, family and work creates problem in everyday life. Which often gives rise to a feeling of stress, anxiety and discomfort. Many of the parents also expressed an overriding feeling of inadequacy despite trying to follow the norms and requirements of the surroundings. Even if the parents did everything right, there was often a sense of guilt.

Die vorliegende Untersuchung entwickelt einen Vorschlag für ein neues Verständnis von Erwerbsarbeit vor dem Hintergrund ihres laufenden Wandels als Brennpunkt der gegenwärtigen tiefgreifenden Transformation westlicher kapitalistischer Gesellschaften. Die Bedeutung und Rolle von Arbeit für gelingende Lebensführung sowie für die Konstitution der Arbeitsgesellschaft als solcher sind hier unverständlich geworden; auf praktischer Ebene ergeben sich verschiedene Probleme und Gestaltungsschwierigkeiten von Arbeit als gesellschaftliche Institution und Praxis eines guten, menschenwürdigen Lebens. Diese Bedeutung wird in der Untersuchung als moralischer Wert von Arbeit als Kern eines dauerhaft aneignungsfähigen, formalen Arbeitsverständnisses herausgearbeitet. Ihren Erscheinungen und Bedingungen nach wird die Arbeitsgesellschaft als subjektiviert und – im begrifflichen Anschluss an die nach Hegel entwickelte Beschreibung gesellschaftlicher Krisen Rahel Jaeggis – mithin als krisenhaft qualifiziert. Diese Darstellung ermöglicht es, vor einer Neuinterpretation des Hegelschen Arbeitsverständnisses im Anschluss an Andreas Arndt den wesenhaften normativen Gehalt und die normative Dimension von Arbeit offenzulegen, die auf praktischer Ebene ihren moralischen Wert stiften: Ausgehend von ihrer transformativen Grundstruktur, dialektischen Verfassung und teleologischen Gerichtetheit ist Arbeit Institution und Praxis der Selbstverwirklichung des Subjekts unter ganz bestimmten Bedingungen. Wo deshalb allein Narrative (nicht Begriffe) von Arbeit, die dieses Wesen vermitteln, aneignungsfähig sind, lassen sich diese Bedingungen im Nachvollzug der Genese unseres Arbeitsverständnisses sowie in der kritischen Zusammenführung von aktuellen sozial- und moralphilosophischen Auseinandersetzungen mit Arbeit schließlich so offenlegen, dass das hier formal gefasste Arbeitsverständnis aktuell für die praktischen Belange der Krise und für die interdisziplinären Fragen an Arbeit aufschlussreich ist. / The present study develops a proposal for a new understanding of paid work in view of its current transformation, which is considered as the focal point of the current fundamental transformation of western capitalist societies. The significance and role of work for a Good life and for the constitution of society have become unintelligible here; on a practical level, there are various problems and difficulties of work as a social institution and practice of a Good, Decent life. The present study shows this meaning as the Moral Value of work, which is shown as the core of a permanent approbiatible, formal understanding of work. According to its current manifestations and conditions, western capitalist societies can be qualified as subjectivized and - in the conceptual connection to the description of social crises, which Rahel Jaeggi developed according to Hegel - as crisis-ridden. This diagnosis makes it possible, via reinterpreting Hegel's understanding of work following Andreas Arndt, to reveal the essential normative content and the normative dimension of work; also to show that both creates the Moral Value of work on a practical level: Work is - based on its transformative basic structure, its dialectical constitution and its teleological directionality - the institution and practice of self-realization of the subject under very specific conditions. Where exclusively narratives (not concepts) of work that convey these intrinsic qualities are approbiatible, these conditions can be finally revealed by retracing the evolution of our understanding of work and in discussing the current social- and moral-philosophical argument with work: Finally in a way that the unfolded formally understanding of work is revelatory for the practical and interdisciplinary questions about of work.

El cambio social acaecido las últimas décadas desafía la filosofía política. André Gorz puede ser definido como un crítico moderno del productivismo como uno de los mitos fundantes de la modernidad. Revisa críticamente la tradición socialista mostrando la necesidad de reconsiderar la utopía y actualizar las ideologías emancipatorias. En cuanto a epistemología y ontología, asume una combinación de teoría social de la acción básicamente marxista, con una visión fenomenólogica-existencialista del sujeto. Su contribución clave es la descentralización y la reconsideración de la idea de trabajo, como mediación central en la interacción social y el metabolismo naturaleza-sociedad. No ha sido permeable al giro lingüístico y la crisis del sujeto en la filosofía contemporánea, pero ha abierto una perspectiva postproductivista en el análisis contemporáneo vinculando el postmarxismo con el ecologismo político en un mismo marco teórico coherente. / The social shift suffered last decades poses new challenges to Political Philosophy. André Gorz can be faced as a modern critic who points out productivism as one of the funding myths of modernity. He critically reviews the socialist tradition showing the need to reconsider the utopia and actualise emancipator ideologies. Related to epistemology and ontology, Gorz assumes a combination of social theory based on the idea of praxis (mainly Marxian) with a phenomenological-existentialist view of the subject. The key contribution in his work is the de-centralisation and re-consideration of the idea of labour, as core mediation in social interaction and nature-society metabolism. He is far to be receptive to the debate open by linguistic turn and the crisis of subject in contemporary philosophy, but he has opened a postproductivist outlook of industrial society that link postmarxism and political ecology into a coherent theoretical framework.