Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga. Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Dessutom redogör rapporten för ett antal orsaker som bidrar att det finns skillnader och likheter mellan de båda sektorerna. Den teoretiska referensramen utgår från teorier som fokuserar på traditionella ledarskapsstilar och vad som omfattas av privat respektive offentlig sektor, dessa jämförs i sin tur med statistik och intervjuer. Undersökningen visade att skillnaderna mellan privat och offentlig sektor inte var stora vad gäller ledarskapsstilar. Samma typ av ledarstil var vanligast bland chefer oavsett vilken sektor som granskades.

Det finns olika former av ledare och de leder på olika sätt. Sättet att leda på definieras som ledarstil. Ett uppgiftsorienterat ledarskap innebär att en ledare motiveras av bra resultat och att uppnå uppsatta mål. Att leda relationsorienterat innebär att ledaren motiveras av att skapa goda relationer på arbetsplatsen och bygga en trivsam arbetsmiljö. Under 2000-talet har antalet kvinnliga ledare ökat. Ett typiskt kvinnligt ledarskap kännetecknas av lyssnande och ödmjukhet. Ett manligt ledarskap förknippas med ett strategiskt tänkande och en stark målmedvetenhet. Det vi vill undersöka i denna rapport är om könet på ledaren har någon inverkan på deras ledarstil. Den forskningsfråga vi ställer oss är: Hur skiljer sig kvinnors respektive mäns sätt att leda på? För att få svar på vår fråga har vi intervjuat fyra manliga och fyra kvinnliga formella ledare. Frågor som diskuterats är hur ledaren ser på sitt ledarskap, hur den arbetar och vad den motiveras utav. Genom deras svar har vi dragit paralleller för att skapa oss en bild över skillnaden i kvinnligt och manligt ledarskap utifrån de uppgiftsorienterade och relationsorienterade ledarskapsperspektivet. För att komma fram till en slutsats har vi analyserat våra respondenters syn på ledarskap och kopplat ihop med attributen för de olika ledarstilarna. Slutsatsen vi kunnat dra är att det skiljer sig i kvinnligt och manligt ledarskap.

Denna studie ämnar undersöka vad personer som kan anses unga i arbetslivet uppfattar som fördelaktigt hos sina ledare i både kris och normalsituation i form av specifika egenskaper och ledarskapsstilar. Det är ett viktigt område att studera i och med att det sällan sker jämförelser mellan dessa tillstånd på ett kvantitativt vis som i denna studie. Den kvantitativa studien består av självadministrerade webbenkäter där urvalet varit så stort som möjligt. Genererade resultat visar att uppgiftsorienterat ledarskap är den ledarskapsstil som unga följare uppfattar som mest fördelaktig när det kommer till en krissituation. I en normalsituation är den stil som uppfattas som bäst relationsorienterat ledarskap. Dessutom syns tendenser till att unga följare uppfattar egenskaper som är mer individfokuserade som mer positiva i en normalsituation medan de i en krissituation premierar egenskaper som är mer fokuserade på produktivitet och att upprätthålla ett så bra resultat som möjligt inom organisationer.

Syftet med denna studie är att få inblick i förskollärares strategier gällande konflikthantering i förskolan. Konflikter utgör en stor del av barns sociala liv i förskolan. Det är därför viktigt att förskollärare har ett medvetet förhållningssätt gällande konflikthantering. Studien består av två delstudier: en kvalitativ textanalys av artiklar skrivna av förskollärare, samt en kvalitativ samtalsintervju med yrkesverksamma förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Studiens forskningsfrågor är: Hur definierar förskollärare konflikt och vad innebär konflikthantering? Vilka strategier arbetar förskollärare efter vid konflikthantering? Uppmuntras barnen till att lösa konflikter på egen hand?Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av en kombination mellan Richard Cohens konfliktpyramid samt Robert Thornbergs ledarskapsstilar. Cohens konfliktpyramid är en teoretisk konflikthanteringsmodell som utgörs av fyra nivåer: förebygga, hantering, hjälpoch stopp. Modellen används som en grundprincip för konflikthantering. Thornberg har identifierat tre ledarskapsstilar som är lämpliga att använda i kombination med konfliktpyramiden: auktoritär, auktoritativ och eftergiven. Dessa ledarskapsstilar kan på olika sätt inverka på barns lärande i en förskoleverksamhet. Studiens viktigaste slutsatser är att konflikter ska ses som konstruktiva möjligheter till lärande, där förskollärarens roll är central i stöttandet av barns konflikthantering. Förskolläraren ska vara närvarande och ge barnen tillgång till konflikthanteringsverktyg, så att barn ska kunna etablera goda sociala relationer och bli självständiga i sitt hanterande och bearbetande av konflikter. Studiens resultat visar även att förskollärare framförallt arbetar med förebyggande strategier gällande konflikthantering i förskolan. Detta tenderar att skapa en paradox mellan att å ena sidan lära barn konflikthantering och å andra sidan att ständigt arbeta för att konflikter inte ska inträffa

No description available.

<p>In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94.</p><p>Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish. We also want to illustrate how the individual teacher motivates their choice of leadership.</p><p>The report takes place in three questions at issue:</p><p>· What teaching style agrees best with the Lpo 94?</p><p>· How do the two teachers understand their leadership styles?</p><p>· What are the pupils’ opinions of the leadership styles?</p><p>Our final conclusion is that the pupils prefer the traditional teacher who dictates the terms in the classroom, teaching as well as work procedures. However, the curriculum is relatively modern and the school as an institution has not been able to catch up with the Lpo 94.</p>

Vad är det egentligen som gör att volontärer vill återkomma år efter år? I analysen i denna uppsats kommer vi till slutsatsen att det finns många faktorer som påverkar och bland dessa beror motivationen på vilket steg på Maslows behovstrappa som man befinner sig på just nu. Alltså är orsaken för att återvända individuell. För att undersöka frågan vidare genomfördes samtal med två fokusgrupper. Den ena bestod av elever från högskoleutbildningen Event management och den andra bestod av individer som alla hade volontärarbetat på återkommande evenemang men som inte läste Eventutbildningen. Vad som kan konstateras i denna uppsats är att dessa två grupper skiljde sig åt i vilken typ av motivation som krävdes för att de skulle vilja återkomma som volontärer. Eventstudenterna lade större vikt vid yrkesmässiga fördelar som att få erfarenheter och intyg på arbetet att använda vid framtida arbetsansökningar. Här var det istället viktigare för den andra gruppen med gemenskap och att få något fysiskt att ta med sig därifrån, som en t-shirt eller liknande. De båda grupperna enades dock om att det var viktigt att det var en rolig upplevelse, att jobbet de utförde uppfattades som meningsfullt och att man fick vissa små fördelar för att man volontärarbetade, som till exempel gratis mat. När det sedan kommer till hur man ska leda dessa typer av grupper vore det troligen bäst med en transformerad ledare åt eventstudenterna, då denna är mer inriktad mot mål, kunskap och expertis. Den andra gruppen skulle troligtvis gynnas mer av en tjänande ledare som lägger sin tonvikt vid personliga relationer. / Program: Event Management

<p>Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? </p><p>Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen. </p><p>Metod: Det empiriska materialet har inhämtats genom personliga intervjuer med sex svenska ledare som har haft en ledande position i Spanien. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att den stilen de intervjuade antog är en mer uppgifts- än relationsinriktad ledarskapsstil. Kulturen tycks vara av betydelse då återkommande fraser i intervjuerna var "var tydlig" samt "chefen bestämmer", vilket kan identifieras med det spanska samhället. Vidare är det viktigt att behärska det spanska språket. Dessa aspekter indikerar att det inom vissa beteendemönster tycks ha skett en anpassning till den kulturella kontexten. Däremot framkommer det att de svenska ledarna strävade efter att inkludera medarbetarna både vid problemlösning och i beslutfattande. Dessa beteenden ser vi som uttryck för att de svenska ledarna har en stil som till viss del är förankrad i den svenska kulturen.</p>

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen. Metod: Det empiriska materialet har inhämtats genom personliga intervjuer med sex svenska ledare som har haft en ledande position i Spanien. Resultat: Vi har kommit fram till att den stilen de intervjuade antog är en mer uppgifts- än relationsinriktad ledarskapsstil. Kulturen tycks vara av betydelse då återkommande fraser i intervjuerna var "var tydlig" samt "chefen bestämmer", vilket kan identifieras med det spanska samhället. Vidare är det viktigt att behärska det spanska språket. Dessa aspekter indikerar att det inom vissa beteendemönster tycks ha skett en anpassning till den kulturella kontexten. Däremot framkommer det att de svenska ledarna strävade efter att inkludera medarbetarna både vid problemlösning och i beslutfattande. Dessa beteenden ser vi som uttryck för att de svenska ledarna har en stil som till viss del är förankrad i den svenska kulturen.