Titel: Leder du dina medarbetare på bästa sätt? En kvantitativ undersökning av föredragen ledarskapsstil baserat på personlighet hos medarbetaren. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Ludvig Friman och Wilma Söderberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: Juni 2023 Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares föredragna ledarskapsstil utifrån CPE-modellen relaterat till personlighetsdrag utifrån The Big Five. Metod: Studien bygger på en kvantitativ forskningsmetodologi med ett deduktivt tillvägagångssätt. Med teorin kring det identifierade forskningsgapet som bakgrund kunde hypoteser produceras. Dessa hypoteser testades mot det empiriska materialet som samlats in genom en enkätundersökning. Genom en analys av det empiriska materialet lyckades lösningar till problemformuleringen utvecklas. Resultat & slutsats: Resultatet visar på flera korrelationer mellan föredragen ledarskapsstil och medarbetarens personlighet. Några av korrelationerna är i enlighet med hypoteserna men andra korrelationer visar på motsägande eller ej förutsedda samband. Därmed kan studien presentera en slutsats som bygger på en kumulativ grund och empiriska resultat. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag, är att ge en ökad förståelse och kunskap till vilken slags ledarskapsstil som föredras av svenska fastighetsmäklare i Stockholms kommun. Målet är att förbättra ledarskapet inom mäklarbranschen och minska personalomsättningen. Då ledarskap är en av anledningarna till att mäklare slutar (Högskolan i Gävle, 2020) ses denna undersökning som en viktig pusselbit för att förbättra ledarskapet inom branschen. Förslag till fortsatt forskning: Ett av våra förslag till vidare forskning är bland annat att det vore intressant att replikera föreliggande studie och göra den generaliserbar och utföra studien på alla registrerade fastighetsmäklare i hela Sverige. Sedan jämförs båda studiernas resultat. Vidare vore det intressant att utföra en kvalitativ undersökning med samma syfte som föreliggande studie. Nyckelord: Föredraget ledarskap, Ledarskapsstil, CPE-modellen, Personlighetsdrag, The Big Five. / Title: Do you lead your team in the best way? A quantitative study on preferred leadership and personality among employees. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Ludvig Friman and Wilma Söderberg Supervisor: Lars-Johan Åge Date: June 2023 Aim: The purpose of the present study is to investigate employees' preferred leadership style based on the model CPE related to personality traits based on The Big Five. Method: The study is based on a quantitative research methodology with a deductive approach. With the theory surrounding the identified research gap as a background, hypotheses could be produced. These hypotheses were tested against the empirical material collected through a questionnaire survey. Through an analysis of the empirical material, solutions to the theoretical problem were successfully developed. Result & conclusion: The results show several correlations between preferred leadership style and the employee's personality. Some of the correlations are in accordance with the hypotheses, but other correlations show contradictory or unanticipated relationships. Thus, the study can present a conclusion based on a cumulative basis and empirical results. Contribution of the thesis: This study's contribution is to provide an increased understanding and knowledge of what kind of leadership style is preferred by Swedish real estate agents in Stockholm municipality. The goal is to improve leadership within the brokerage industry and reduce staff turnover. Since leadership is one of the reasons why brokers quit (Högskolan i Gävle, 2020), this survey is seen as an important piece of the puzzle to improve leadership within the industry. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is, among other things, that it would be interesting to replicate the current study and make it generalizable and carry out the study on all registered real estate agents throughout Sweden. Then compare the results of both studies. Furthermore, it would be interesting to carry out a qualitative investigation with the same aim as the present study. Key words: Preferred leadership, Leadership style, CPE-model, Personality traits, The Big Five.

Datum: 2024-05-29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Jennifer Lundquist (00/08/24)     Josefine Linder (96/07/31)                         Titel: Konflikthantering på arbetsplatsen: En studie om gruppchefers ledarskaps- och konflikthanteringsstilar Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Konflikt, Konflikthantering, Ledarskapsstil, Gruppchefer, Bass-modellen, Thomas-Kilmanns konflikthanteringsmodell Forskningsfrågor:   Hur påverkar gruppchefers ledarskapsstil deras tillvägagångssätt vid konflikthantering på arbetsplatsen?    Hur upplever gruppchefer konflikthantering i praktiken? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur gruppchefer hanterar konflikter på arbetsplatsen samt hur det kan relateras till etablerade modeller för ledarskap och konflikthantering.  Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem gruppchefer. Studien innefattar ett växelspel mellan deduktiv och induktiv ansats.  Slutsats: Resultatet i studien visar att den transformationella samt den transaktionella ledarstilen är dominerande. Sett till konflikthantering är den samarbetande stilen mest framträdande. Det går att se ett samband mellan det transformationella ledarskapet och den samarbetande konflikthanteringsstilen men i övrigt går det inte att fastställa några tydliga samband. Studien betonar konflikthanteringens komplexitet, påverkad av olika faktorer, där kommunikation utgör en central roll. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse och till att fylla ett kunskapsglapp inom området. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Jennifer Lundquist (00/08/24)     Josefine Linder (96/07/31)                                                                                                                         Title: Conflict Management in the Workplace: A study of Leadership and Conflict Management Styles among group managers  Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Conflict, Conflict management, Leadership style, Group managers, The Bass model, Thomas-Kilmann conflict model Research questions:   How does the leadership style of group managers influence their approach to conflict resolution in the workplace?   How do group managers experience conflict management in practice?   Purpose: The purpose of the study is to enhance the understanding of how group managers handle conflict in the workplace and how it can be applicable to established models of leadership and conflict management.  Method: The study is conducted as a qualitative case study, where the empirical data was collected through semi-structured interviews with five group managers. The study involves an interplay between deductive and inductive approaches.  Conclusion: The results of the study indicate that the transformational and transactional leadership styles are predominant. As for conflict management, the collaborative style is most prominent. There is a connection between transformational leadership and the collaborative conflict management style, other than this, no clear correlations can be established. The study emphasizes the complexity of conflict management, influenced by various factors, where communication plays a central role. Overall, the study contributes to an enhanced understanding and fills a knowledge gap in the field.

Leadership style can have major consequences for the employees’ work environment and well-being. There are several theories that focus on the positive aspects of leadership styles, such as transformative, coaching, and situational leadership, which constitute the theoretical frameworks for the present study. It has also been recognized that destructive leadership behaviors can have a negative impact on the employees and the organization. The purpose of the present study was to investigate what, according to managers, characterizes constructive leadership and destructive leadership, and whether these characteristics originate in individual or organizational factors. Four managers working in private companies in Stockholm with varying backgrounds and industries were found through snowball selection and were interviewed. Data were analyzed using thematic analysis. The result showed that managers characterize constructive leadership as motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment, development opportunities, recruitment, and participation. Destructive leadership was characterized as inefficiency, lack of experience, authority-related issues, micro-management lack of time, and organizational culture. These characteristics were further categorized as follows. The individual factors that were identified for constructive leadership were motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment and for destructive leadership are inefficiency, lack of experience, authority-related issues and micro-leadership. The organizational factors that were identified for constructive leadership were development opportunities, recruitment, participation, and for destructive leadership the factors were lack of time and organizational culture. The analysis illustrates leadership as a complex process where knowledge about leadership styles gives great possibility to practicing constructive leadership. At the same time, it must be noted that organizational factors have a major impact on the leaders' ability to apply constructive leadership and, in the worst-case scenario, can result in behaviors leading to destructive leadership. The study is very limited in terms of representativeness since the population was very small and the purpose was explorative. / Ledarskapets utformning kan innebära stora konsekvenser för de anställdas arbetsmiljö och välmående. Det finns flera teorier om ledarskapsstilar som fokuserar på de positiva aspekterna av ledarskap, såsom transformativt, coachande och situationsanpassat ledarskapsstil, vilka utgör teoretisk ram för denna uppsats. Det har även uppmärksammats att destruktiva ledarbeteenden kan ha en negativ inverkan på de anställda och organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka vad chefer anser orsakar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap samt vilka av dessa orsaker anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer. Första frågeställningen var; vad anser chefer kännetecknar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap? Den andra frågeställningen var; vilka av dessa kännetecken anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer? Fyra stycken chefer inom privata företag i Stockholm med varierande bakgrund och bransch hittades genom snöbollsurval och intervjuades. Data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att chefer anser att konstruktivt ledarskap kännetecknas av motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt, situationsanpassning, utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och destruktivt ledarskap kännetecknas av ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik, mikroledarskap tidsbrist och bristande organisationskultur. Dessa faktorer delas upp i individuella och organisatoriska faktorer enligt följande. Individuella faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt och situationsanpassning. För destruktivt ledarskap identifierades ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik och mikroledarskap som individuella faktorer. De organisatoriska faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och för destruktivt ledarskap identifierades faktorerna tidsbrist och organisationskultur. Analysen åskådliggör ledarskapet som en komplex process där kunskap kring ledarskapsstilar ger stor fördel för tillämpning av ett konstruktivt ledarskap. Samtidigt måste det uppmärksammas att organisatoriska faktorer har storpåverkan på ledarnas möjlighet till tillämpning av ett konstruktivt ledarskap och kan i värsta fall resultera i beteenden som leder till destruktivt ledarskap. Studien är kraftigt begränsat i termer av representativitet då urvalet var mycket litet och syftet var explorativt.

Denna studie analyserar sambanden mellan transformativ ledarskapsstil, arbetsmiljö och studenters motivation samt dess relation till organisatorisk commitment, med fokus på studenter med en anställning. Studien undersöker även bakgrundsvariablerna program, ålder, kön och tid på arbetsplatsen och dess betydelse för organisatorisk commitment och motivation. Data samlades in via en enkät som distribuerades via e-post till Mittuniversitetets ekonom- och civilekonomstudenter i Sundsvall och Östersund. Efter att en påminnelse skickats ut erhölls totalt 102 svar. Därefter utfördes multivariata regressionsanalyser i datorprogrammet SPSS, samt för en utförligare analys av studiens analysmodell tillämpades SmartPLS. Denna data möjliggjorde därefter bekräftandet eller förkastandet av studiens fyra hypoteser. Den första hypotesen analyserar sambandet mellan inre motivation och organisatorisk commitment, vilket denna studie bekräftar och överensstämmer med tidigare forskning. Vidare analyseras sambandet mellan yttre motivation och organisatorisk commitment, där hypotesen förkastas, i linje med tidigare forskning som visar på en svag relation. Studien analyserar även sambandet mellan transformativ ledarskapsstil och organisatorisk commitment genom inre motivation, vilket också bekräftas och överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen analyserar studien sambandet mellan arbetsmiljö och organisatorisk commitment genom yttre motivation, vilket utgör den fjärde hypotesen och även den bekräftas, i linje med tidigare forskning. / This study analyzes the relationships between transformational leadership style, work environment, and students´ motivation, and their relation to organizational commitment, with a focus on employed students. The study also examines background variables such as program, age, gender, and time at workplace and their significance for organizational commitment and motivation. Data was collected through a survey distributed via e-mail to business- and business economics students at Mid Sweden University in Sundsvall and Östersund. Following a reminder, a total of 102 responses were received. Multivariate regression analyses were then conducted using SPSS software, and SmartPLS was used for a more detailed analysis of the study’s analysis model. This data enabled the confirmation or rejection of the study’s four hypotheses. The first hypothesis examines the relationship between intrinsic motivation and organizational commitment, which this study confirms, aligning with previous research. Furthermore, the study also examines the relationship between extrinsic motivation and organizational commitment, where the hypothesis is rejected, in line with previous research of a weak connection. Additionally, the study examines the relationship between transformational leadership style and organizational commitment through intrinsic motivation, which is likewise confirmed, aligning with previous research. Finally, the study analyzes the relationship between work environment and organizational commitment through extrinsic motivation. This fourth hypothesis is also confirmed, in line with previous research.

The following study aims at, from an external organizational perspective, examining whether, and if so, how differences in strategic party behaviour can be explained through differences in political leadership style. To provide an answer to the research question the study adopts a qualitative approach using a theoretical thematic analysis. The study proceeds from the phenomenon of personification of politics and methodological individualism to explain the importance of examine political leadership in studying political party behaviour. In order to illuminate presumptive differences in political leadership style, the study adopts Burns (1978) theoretical distinction of transactional and transformational leadership. To also illuminate presumptive differences in strategic party preferences, the study moreover adopts Müller & Strøm’s (1999) conceptual framework of party goal theory. The theoretical framework is empirically applied to the party leadership of the Swedish Left-party during the government formation in January 2019 and the following government crisis in the summer of 2021. This enables the study to examine two different party leaders since the party changed their leader in the mid of the term of office. The study demonstrates differences in the party’s strategic behaviour in relation to the government formation and the following government crisis, which stems from changes in the party’s ambition of office-seeking. Furthermore, the study also demonstrates differences in the leadership styles that are exercised by the different party leaders from the theoretical application of transactional and transformational leadership. The study suggests that these findings are interrelated, meaning that the exercise of a certain leadership style will also imply differences in party behaviour.

Worsened working conditions seems to be one of the main reasons for ill health in Sweden. Within the energy industry there are serious work environment risks that can lead to fatal accidents, several fatal accidents have occurred in the industry during the last year. A leadership that promotes a high level of safety climate can prevent accidents. At the same time, there is a lack of studies on different leadership styles and how they can affect the safety climate within the energy industry in Sweden.The purpose of the study was to analyze the relationship between leadership and safety climate, among workers at an environmental and energy company. The study was based on a quantitative approach. Correlations were analyzed between leadership styles and safety climate in bivariate- and multiple logistic regressions. The analyzed leadership styles were transformational, transactional, and Laissez-Faire leadership. In addition, safety-specific leadership was analyzed. The result showed that the safety climate at the environmental and energy company was at a high level. The analysis showed that transformational and transactional leadership styles, including safety-specific leadership, were correlated to safety climate. At the same time, the result showed that the correlation between Laissez-Faire leadership style and safety climate was most important for the safety climate outcome. When leadership was characterized by Laissez-Faire, the odds increased that the safety climate would be at a lower level. The conclusions were that the most important leadership style to focus on and avoid was Laissez-Faire leadership. Since the environmental and energy company had a high level of safety climate it is probably a good starting point for future continued development for safety and proactive work environment management.Recommendations to educate leaders about how leadership behavior can affect the safety climate, based on this study's result, were suggested since it could be a cost-effective and efficient method to improve the safety climate. / Dåliga arbetsförhållanden tycks vara en av de främsta orsakerna till ohälsa och att människor dör på arbetet i Sverige. Inom energibranschen finns allvarliga arbetsmiljörisker som kan leda till dödsolyckor, flera dödsolyckor har inträffat i branschen under det senaste året. Ett ledarskap som främjar ett högt säkerhetsklimat kan förebygga olyckor. Samtidigt saknas det studier om olika ledarskapsstilar och hur det kan påverka säkerhetsklimatet inom energibranschen i Sverige. Syftet med studien var att analysera sambandet mellan ledarskap och säkerhetsklimat, bland arbetare på ett miljö- och energiföretag. Studien baserades på en kvantitativ ansats. Samband analyserades mellan olika ledarskapsstilar och säkerhetsklimat genom binära och multipla logistiska regressioner. De ledarskapsstilar som analyserades var transformativt-, transaktionellt- och Laissez- Faire ledarskap. Dessutom analyserades säkerhetsspecifikt ledarskap. Resultatet visade att säkerhetsklimatet på miljö- och energibolaget var på en hög nivå. Analysen visade att transformella och transaktionella ledarskapsstilar, inklusive säkerhetsspecifikt ledarskap, korrelerade till säkerhetsklimatet. Samtidigt visade resultatet att sambandet mellan Laissez-Faire ledarskapsstil och säkerhetsklimat hade störst betydelse för säkerhetsklimatet. När ledarskapet präglades av Laissez-Faire ökade oddsen att säkerhetsklimatet skulle vara på en lägre nivå. Slutsatserna var att den viktigaste ledarstilen att fokusera på, och att undvika, var Laissez-Faire ledarskap. Eftersom miljö- och energibolaget hade ett högt säkerhetsklimat är det sannolikt en bra utgångspunkt för framtida fortsatt utveckling för säkerhet och för proaktivt arbetsmiljöarbete. Rekommendationer om att utbilda ledare om hur ledarskapsbeteenden kan påverka säkerhetsklimatet, baserat på den här studiens resultat, föreslogs eftersom det kan vara en kostnadseffektiv och framgångsrik metod för att förbättra säkerhetsklimatet.