Titel: Hybridarbete, det nya arbetssättet efter Covid-19. - Samspelet mellan situationsanpassat ledarskap, arbetsutförande och psykosocial arbetsmiljö. Problembakgrund: Covid-19 har inneburit en förändrad arbetssituation inom tjänstesektorn, vilket lett till att hybridarbete implementerats. Med ledarens centrala uppgift, att påverka de anställda att nå organisationens mål, förändras ledarskapet och i vilken kontext som ledarskapet utövas eftersom medarbetare delvis befinner sig på distans. Att arbeta på en hybridarbetplats innebär även en förändrad arbetsmiljö för de anställda. Hybridarbete och dess arbetsmiljö kan därmed identifieras som en utmaning för ledarskapet i syfte att påverka de anställdas arbetsutförande. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetarnas arbetsutförande kan påverkas av chefens situationsanpassade ledarskap och en förändrad psykosocial arbetsmiljö på en hybridarbetsplats.  Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med en abduktiv ansats. Enkätundersökningar har utformats i Microsoft Forms och besvarats av 70 respondenter, varav 60 medarbetare och 10 chefer, som använder sig av en hybridarbetsplats. Slutsats: Beroende på hur chefer anpassar sin ledarskapsstil, i termer av kommunikation, anpassningsförmåga, tillgänglighet och socialt stöd får det en positiv eller negativ inverkan på medarbetarnas arbetsutförande. Chefer bör beakta individens preferenser avseende den psykosociala arbetsmiljön, eftersom en god psykosocial arbetsmiljö stärker arbetsutförandet. / Title: Hybrid work, the new way of working after Covid-19. - The interplay between situational leadership, work performance and psychosocial work environment. Problem: Covid-19 has meant a changed work situation in the service sector, which has led to hybrid work being implemented. With the leader's central task, to influence the employees to achieve the organization's goals, the leadership changes and in which context the leadership is exercised because employees are partly at a distance. Working in a hybrid workplace also means a changed work environment for the employees. Hybrid work and these work environments can thus be identified as a challenge for leadership to influence employees' work performance. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how employees' work performance can be affected by the manager's situation-adapted leadership and a changed psychosocial work environment in a hybrid workplace. Method: The study is based on a quantitative method with an abductive approach. Surveys were designed in Microsoft Forms and answered by 70 respondents, including 60 employees and 10 managers, who use a hybrid workplace. Results: Depending on how managers adapt their leadership style, in terms of communication, adaptability, accessibility and social support, it has a positive or negative impact on employees' work performance. Managers should consider the individual's preferences regarding the psychosocial work environment, as good psychosocial work environment strengthens work performance.

Studien har som syfte att undersöka hur framgångsrika ledare framställs idag och till vilken utsträckning samt i vilka situationer de brukar ett auktoritärt ledarskap. För att uppfylla studiens syfte har dagsaktuella ledarskapstrender samt fiktiva ledare i aktuell populärkultur analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vissa egenskaper är gemensamma hos framgångsrika ledare i såväl trender som hos fiktiva ledare. Det råder delade meningar samt avsaknad av en nyanserad förklaring av vad som är ett auktoritärt ledarskap. Genom att sätta ihop en samlad bild av ett auktoritärt ledarskap går det att urskilja hur vissa situationer efterfrågar och förväntar ett auktoritärt ledarskap. / The purpose of this study is to examine how successful leaders are portrayed today and to what extent as well in which situations they practice authoritarian leadership. To fulfill the purpose of the study have current leadership trends and fictitious leaders in recent popular culture been analyzed through a qualitative content analysis. The results indicate that some characteristics are mutual for successful leaders in trends as well as fictitious leaders. There is a disagreement and a lack of nuanced definition of an authoritarian leadership. Creating a collective definition of an authoritarian leadership makes it possible to discern how certain situations demand and expect authoritarian leadership.

Ständig forskning pågår kring begreppet ledarskap i relation med andra viktiga delar som inkluderas i ledarskapet. Tidigare studier har undersökt ledarskapets påverkan på medarbetarnas motivation men resultaten är spretiga och trots omfattande studier tycks forskare inte vara helt överens. Forskningen kring ledarskap har gått från att främst handla om ledaren till att även inkludera följderna av ledarskapet. Det är även grunden för denna studie vars syfte är att förklara hur den transformativa och transaktionella ledarskapsstilen påverkar medarbetarnas motivation i arbetet samt beskriva på vilka sätt medarbetare inom rekryterings- och bemanningsbranschen i Sverige motiveras olika beroende på könstillhörighet. Studien är uppbyggd på en kvantitativ metod där hypoteser är utformade för att besvara studiens forskningsfrågor. Hypoteserna och forskningsfrågorna i studien undersöker ledarskapsstil och motivation indelat i inre och yttre motivation. Enkätundersökningen är utformad i Webbankäter.com och de påståenden som återfinns i enkäten är inspirerade av mätinstrumentet Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Utöver det är påståendena också formulerade utifrån dimensionerna inom det transformativa och transaktionella ledarskapet samt de ledarskapsbeteenden som återfinns inom respektive dimension. Studiens resultat visar att ledarskapsbeteenden inom det transformativa ledarskapet har en signifikant positiv påverkan på både män och kvinnors motivation, dock motiveras de av olika dimensioner och beteenden. Resultaten gällande det transaktionella ledarskapet visar att det endast är två dimensioner inom ledarskapet som har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors motivation. / Constant research is being conducted on leadership in relation to other important elements that are included in leadership. Previous studies have investigated the impact of leadership on employee motivation but the results are scattered and despite extensive studies, researchers don't seem to be in a complete agreement. Research has gone from primarily focusing on the leader to also including the consequences of leadership. That is also the purpose with this study, that aims to explain how the transformative and transactional leadership style affects employees motivation and describe in what ways employees in the recruitment- and staffing industry in Sweden are motivated differently depending on gender. The study is based on a quantitative method and hypotheses are designed to answer the study’s research questions. The hypotheses and research questions in the study investigate leadership style and motivation divided into intrinsic and extrinsic motivation. The survey is designed in Webbenkäter.com and the statements found in the survey are inspired by the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). In addition to that, the statements are also formulated based on the dimensions within transformative and transactional leadership and the leadership behaviors found within each dimension. The results of the study shows that the behaviors within the transformative leadership has a significant positive impact on both men and women’s motivation, although they are motivated by different dimensions and behaviors within the transformative leadership. The results regarding transactional leadership shows that only two of the three dimensions has a significant positive impact on men and women’s motivation.

In all workplaces there are some type of a leader, a leader who in some way must guide and drive the work-group towards success. Today, there is a lot of research into what drives the employee forward and creates motivation. Research that is harder to find on the other hand is how the actual managers work about creating motivation and what their own view is of their leadership.   The purpose of this study is to fill that knowledge gap by finding out how managers view their own leadership, what view they have of their employees and how they feel they work with motivating their work group. In order to find out, a qualitative study of eight interviews with managers of different levels in the industrial sector was carried out, based on McGregor's theory X and Y, in Lewin's three leadership styles; authoritarian, democratic and let-go and in self-determination theory. In the study, the focus has been on the managers' perspective, which gives a subjective picture based on the respondents in the study's perspective.   The results of the study showed that the managers view their employees based on Theory Y, which means that they see people as voluntary workers and that people have the ability to make their own decisions. How the leadership styles could be applied to the managers was not as clear as there were elements of both the authoritarian and the let-go leadership style, but it turned out that the democratic leadership style was dominant among the managers. Finally, it could be stated that managers use both internal and external motivational factors to motivate their work group. Based on their motivation exercise, however, the managers show that it is the inner motivational factors that the greatest focus is on in order to achieve a high level of motivation. / På alla arbetsplatser finns det någon typ av ledare, en ledare som på något sätt ska vägleda och driva arbetsgruppen mot framgång. Idag finns det en hel del forskning på vad som driver medarbetaren framåt och skapar motivation. Forskning som är svårare att hitta är däremot hur cheferna går till väga för att skapa motivation och vad deras egen syn är på sitt ledarskap. Denna studies syfte är att fylla den kunskapsluckan genom att ta reda på hur chefer ser på sitt eget ledarskap, vilket synsätt de har på sina anställda och hur de upplever att de går till väga för att motivera sin arbetsgrupp. För att kunna ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie på åtta intervjuer med chefer av olika nivåer inom industrisektorn. Detta med grund i McGregors teori X och Y, i Lewins tre ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och låt-gå och i självbestämmandeteorin. I studien har fokus legat på chefernas perspektiv, vilket ger en subjektiv bild utifrån respondenterna i studiens perspektiv. Resultatet i studien visade att cheferna ser på sina anställda utifrån Teori Y, vilket innebär att de ser människan som frivilligt arbetande och att människan besitter förmågan att ta egna beslut. Hur ledarskapsstilarna kunde appliceras på cheferna var inte lika tydligt då det fanns inslag av både den auktoritära-och låt-gå-ledarskapsstilen, men det visade sig att den demokratiska ledarskapsstilen var dominerande hos cheferna. Slutligen kunde man konstatera att chefer använder sig både av inre och yttre motivationsfaktorer för att motivera sin arbetsgrupp. Utifrån deras motivationsutövande visar dock cheferna att det är de inre motivationsfaktorerna som störst fokus ligger på för att uppnå en hög motivationsnivå.

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle.   Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras.   Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data från sju respondenter samlas in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas. Avslutningsvis analyseras insamlad data med hjälp av en tematisk analys.   Slutsats: Coronapandemin verkar inte medfört att grunden i ledarnas ledarskap har förändrats i någon större utsträckning. Coronapandemin har dock ställt helt andra krav på ledarna under distansarbetet som i större utsträckning behövt ta hänsyn till medarbetarnas välmående och ta mer ansvar för de sociala delarna som medarbetarna har gått miste om till följd av distansarbetet. I motsats till tidigare forskning, fann vi att tilliten inte blev lidande till följd av distansarbetet. Resultatet indikerade även att respondenterna tidigare erfarenhet av att leda på distans och bättre digitala förutsättningar hade en påverkan på hur smidigt omställningen till att arbeta på distans har kunnat ske.

Problematisering: En del av ledarskapets svåraste uppdrag är att bibehålla motivation och prestation bland medarbetare. Medarbetare som presterar genererar en framgångsrik organisation. Motivationen till att fortsätta prestera tenderar att förändras och avta med åldern. En organisation som har omotiverade medarbetare uppnår inte bästa tänkbara resultat och ledare har ett stort ansvar för medarbetarnas förutsättningar att fortsätta prestera och finna motivation i sitt arbete. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken syn ledare har på äldre medarbetare samt vilken attityd de har till äldre medarbetare. Studien ska även undersöka vilken strategi ledarna tillämpar för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera på arbetsplatsen. Metod: Genom att tillämpa en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har studien kunnat undersöka och analysera vilken syn och attityd ledare har till äldre medarbetare och vilken strategi som är avgörande för att bibehålla motivation och prestation bland äldre medarbetare. Slutsats: Det främsta sambandet som återfinns är synen på äldre medarbetare som föråldrade kunskaper, färdigheter och attityder. De äldre medarbetarna har vidare skickligheter och kunskaper som anses vara ovärderliga för organisationen. Studiens resultat visar att ett transformativt och individanpassat ledarskap har varit framgångsrikt för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera. Ledarens attityd till åldern har en påverkan på individen och dess förmåga vilket främst har påverkats vid förändringar, tekniska incitament och den fysiska förmågan. / Problematization: Part of the leadership's hardest mission is to maintain motivation and performance among employees. Employees who perform generate a successful organization. The motivation to continue performing tends to change and wane with age. An organization that has unmotivated employees does not achieve the best possible results, and leaders have a great responsibility for the employees' conditions to continue performing and find motivation in their work. Purpose: The aim of the study is to investigate what view managers have of older employees and what attitude they have towards older employees. The study will also investigate which strategy the leaders apply to motivate older employees to continue performing in the workplace. Method: By applying a qualitative method in the form of semi-structured interviews, the study has been able to investigate and analyze which view and attitude leaders have towards older employees and which strategy is decisive for maintaining motivation and performance among older employees.  Conclusion: The main connection found is the view of older employees as outdated knowledge, skills and attitudes. The older employees also have skills and knowledge that are considered invaluable to the organization. The study's results show that a transformative and individualized leadership has been successful in motivating older employees to continue performing. The leader's attitude to age has an impact on the individual and his ability, which has mainly been affected by changes, technical incentives and physical ability.