Organisationer investerar årligen avsevärda summor pengar i ledarskapsutbildningar enligt tidigare forskning. Ledarskapsutbildningen UL är en av Sveriges mest etablerade. Det är av intresse att studera hur utbildningens målsättning uppfylls hos dess deltagare. Denna studie är en kandidatuppsats i Personal och arbetslivsprogrammet på Högskolan Dalarna. Studiens syfte är att undersöka förståelsen för det egna ledarskapet i relation till UL:s målsättningar mellan respondenter som genomgått utbildningen år 2020 respektive 2022. Studiens utgångspunkt grundar sig i ett medarbetarperspektiv men resultatet är även av intresse ur ett arbetsgivarperspektiv. Tolkningen av denna kvalitativa studies empiri grundar sig i den begränsade tidigare forskning som finns kring en av Sveriges mest etablerade ledarskapsutbildningar. Åtta intervjuer med chefer inom kommunal verksamhet ligger till grund för studiens datainsamling. Respondenternas svar har sedan sammanställts via en tematisk analys. Resultatet visar att förståelsen för det egna ledarskapet i relation till UL:s målsättningar skiljer sig mellan respondenter som genomgått utbildningen år 2020 respektive 2022. En mindre skillnad mellan respektive respondentgrupp kunde utläsas gällande upplevelsen av dialog för att uppnå högre effektivitet. I den ena gruppen återger flera respondenter endast vad som bör göras hypotetiskt medan merparten av den andra gruppen ingående beskriver genomförandet knutet till faktiska handlingar och situationer. Respondentgrupperna kunde ej skiljas åt gällande reflektionens betydelse, dock så återgavs tidsbrist i det dagliga arbetet av samtliga respondenterna som ett hinder för utförandet samt prioriterandet av reflektionen. Den markanta skillnaden mellan grupperna återfanns i användandet av självinsikt för att utveckla det egna ledarskapet. Den ena gruppen beskrev aktivt hur de använde sig av självinsikt samt medvetenhet kring det, något som ej kunnat identifierats i den andra gruppen som endast återgav förmodade svar i form av vad som borde göras eller övergripande svar om hur ledare i allmänhet bör agera. / Organizations annually invest significant amounts of money in leadership training, according to previous research. The leadership training UL is one of Sweden´s most established. It is of interest to study how the objectives of the education are met by its participants. This study is a bachelor´s thesis in the Human Resources and Labour Relations Programme at Dalarna University. The purpose of this study is to examine the understanding of one's own leadership in relation to UL's objectives between respondents who completed the education in 2020 and 2022. The study's starting point is based on an employee perspective, but the results are also of interest from an employer perspective. The interpretation of this qualitative empirical study is based on the limited previous research that exists around one of Sweden's most established leadership educations. Eight interviews with managers in municipal operations form the basis for the study's data collection. The respondents' answers have then been compiled via a thematic analysis. The results show that the understanding of one's own leadership in relation to UL's objectives differs between respondents who completed the training in 2020 and 2022, respectively. In one group, several respondents only reproduce what should be done hypothetically, while most of the other group are involved in the detailed implementation of actual actions and situations. The respondent groups could not be separated as to the significance of the reflection, however, lack of time in the daily work was reproduced jointly by the respondents as an obstacle to the execution and prioritization of the reflection. The marked difference between the groups was found in the use of self-insight to develop their own leadership. One group actively described how they used self-insight and awareness about it, something that could not be identified in the other group that only reproduced presumed answers in the form of what should be done or overall answers about how the leader in general should act.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklings­programmet UGL under 2011. Tre självskattningsformulär användes i studien.  Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. / Since 1981 the leadership training UGL (Understanding Group and Leader) has been used as a basic course for new officers, and it´s today a frequently applied concept even in the commercial sector and public administration. The objectives of the course is, in accordance with the invitation to improve the participants’ abilities working with reflections, understanding the influence of emotions, providing developing feedback, understanding how our values influence leadership as well as understanding the needs of different leadership styles. The aim of the present study was to evaluate if there was a difference in the following variables: leadership intelligence (emotional, rational and spiritual intelligence), self-esteem (basic, earning and performance-based) and personality traits, before and after participating in UGL. The leadership intelligence is a new leadership model (Ronthy, 2006), and a questionnaire based on this theory is in progress. An additional aim of this study was to investigate the construct validity of this instrument. The study included 125 participants (M = 38,5 years, SD = 7,8), whereof 82 women. Everyone participated in the leadership development program UGL in 2011. Three self-assessment forms were used in the study. Before and immediately after the leadership training all variables were evaluated, after six months only leadership intelligence was evaluated. The results showed significant differences before and after participation in emotional intelligence, rational intelligence, spiritual intelligence, basic self-esteem, embitterment, psychic trait anxiety, stress susceptibility and social desirability. The self-estimated increases in leadership intelligence were still at similar levels after six months. Results from correlation tests indicated theoretical plausible correlations. In the present study the self-rated emotional, the logical, as well as the spiritual intelligence measured higher after participation in UGL. This professional development program may have contributed in a positive direction to increase employees’ leadership intelligence.

I den här vetenskapliga essän undersöker jag relationerna mellan olika former av materia, både mänsklig och icke mänsklig, i ett utbildningsrum. Syftet är en ökad förståelse för hur mening och tillblivelse möjliggörs och begränsas utifrån mitt agerande inom ramen för den materiellt-diskursiva praktik som utbildning utgör. Utgångspunkten är en gestaltande berättelse utifrån olika möten mellan mig, en matta och några kursdeltagare i ett utbildningsrum under en ledarskapsutbildning. Essäns teoretiska ramverk består av tankar från filosofen Martin Bubers dialogfilosofi och den posthumanistiska kvantfysikern, Karen Barads, agentiella realism. Utifrån den posthumanistiska analysmetoden, diffraktion, samläses teorier och insikter genom varandra för att söka fram emot ett tydligare artikulerande kring vad det innebär att agera utifrån mitt yrke och vad som är min praktiska kunskap. / In this scientific essay, I explore the relationships between different forms of matter, both human and non-human, in a training room. The purpose is to increase the understanding of how meaning and becoming are made possible and limited based on my actions within the material-discursive practice that education entails. The starting point is a narrative story based on different meetings between me, a carpet and some participants in a training room during a leadership training. The theoretical framework of the essay consists of thoughts from philosopher Martin Buber's philosophy of dialogue and the posthumanist quantum physicist Karen Barad’s, agential realism. Based on the posthumanist method of analysis, diffraction, theories and insights are read through one another to seek a clearer articulation of what it means to act on the basis of my profession and what is my practical knowledge.