Syftet med denna undersökning är att studera hur förskollärare i förskoleklassen ser pålärande genom lek i verksamheten. Studien utgår från två problemformuleringar: hurbeskriver förskollärarna att lärande genom lek används i verksamheten? Vad beskriverförskollärarna i förskoleklassen som faktorer som påverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin är fenomenografin en inspirationskälla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollärare talar kring lärande genom lek, därför ärintervjuerna av kvalitativ karaktär.I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att lärande genom lek är viktigt, men attdet finns ett dilemma när det gäller förväntningarna på verksamheten och förskollärarenssynsätt. För att skapa möjlighet till lek kan förskolläraren antingen planera in lek på schemateller arbeta utan att följa schemat. Förskollärarna bör även planera verksamheten så att detfinns artefakter, det vill säga redskap och kunskap, för att barnen ska kunna utveckla sin lek.Det kan generellt uttydas som att förskollärare har ett klart synsätt av att det är viktigt medlärande genom lek, men talar om faktorer som påverkar möjligheten för lek i förskoleklassen.Även om förskollärarna vill arbeta med lek som metod, blir de påverkade av de förväntningarav en skolliknande verksamhet som barn, föräldrar och skolledning har.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan. Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker. På förskolorna förekommer sömnad, vävning, tygtryck, garnteknik barnen skapar även med pärlor. Pedagogerna anser att det är lättare att skapa med barn som slutat stoppa saker i munnen men säger även att man i de yngre åldrarna måste anpassa materialen efter åldern. Barnen lär av sina erfarenheter, det är något som förskolepedagogerna är ytterst medveten om och utmanar och utvecklar uppgifterna. Resultatet av min litterära undersökning visar att man enligt författarna inte är för ung att skapa i förskoleåldern och att det är den skapande leken som utvecklar barnen. I läroplanerna LPO94 och Lpfö98 uppmuntras skapande. I litteraturen kan man även utläsa att det är uppmuntran från pedagoger/vuxna som utvecklar barnens möjlighet till att skapa. Det som litteraturen anser lämpligt att göra i förskolan är vävning, tygtryck, färgning tovning, brodering, sömnad och stickning. Ett skapande utan dömande är det som både pedagoger, litteratur och läroplanerna förespråkar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer. Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow. Undersökningen visar även att barn mår bra när de får vara med och bestämma och när de får utmaningar i sin utveckling och sitt lärande. I det hela visar resultatet att föräldrar och pedagogers uppfattning om barns välbefinnande stämmer bra överens med barns egen uppfattning om när de mår bra.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen. Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn. Vidare uttrycker pedagogerna att den fria leken är väldigt viktig för barnens lärande då de använder mycket naturmaterial under leken. De pedagoger som varit med i undersökningen är positiva till gårdens utformning och trots ett stort antal barn sker det sällan konflikter. Fördelen med naturmaterialet är att det oftast finns många av varje föremål så barnen slipper att hamna i konflikter samt att det inte blir samma konkurrens om naturmaterial.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas. Studien utgår från barns perspektiv och barnperspektiv. Den metod som används i studien är en kvalitativ observationsstudie som utförs på en förskola där barnen är i åldrarna 4-5 år. Resultatet visar på att barnen mest leker på undanskymda vrår och de föredrar att leka med naturmaterial. Det visade sig även att barnen i den kreativa leken omvandlar materialet till sitt eget som när kastanjerna blir till köttbullar.

Av tradition är utevistelse på förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. Därför är det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehåll för att barnen skall utvecklas och lära, för att det skall ske på ett meningsfullt sätt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön. Vi ville med vår studie undersöka hur pedagogerna på förskolan reflekterar kring utevistelsen. Vidare ville vi ta reda på vilken roll pedagogerna har i utevistelsen på förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan använda utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och på så sätt utnyttja den för barnens utveckling och lärande. Studien är gjord med sex stycken pedagoger från två olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss båda som intervjuare. Vi delade upp dem så att båda gjorde lika många intervjuer och använde oss av en diktafon och till viss del penna och papper. Analysen genomfördes utifrån Kvale och Brinkmann (2009) sex steg och former. Vår undersökning visar att alla pedagogerna ser mycket positivt på utevistelsen. De anser att allt man kan göra inomhus kan man göra utomhus. Barnen utvecklas och lär sig mycket i utomhusmiljön. När det gäller hur pedagogerna planerar inför utevistelserna är det främst när man skall lämna förskolegården som planering sker. När man går till exempel till skogen eller har sin utedag planeras den utifrån tema eller kopplas till de styrdokument som förskolan skall arbeta efter. Vid utevistelsen på gården är det mer fri lek barnen sysselsätter sig med.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs. Därtill även finnas i närheten av barnen för att kunna hjälpa och stötta de barn som har svårigheter i den fria leken. Pedagogernas inställning är att lära barn en av de viktigaste färdigheterna, det sociala samspelet, för att de ska utvecklas som personer och ha nytta av det i framtiden.

Sammanfattning Att den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna. Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt. Resultaten visar att den fysiska aktiviteten främst är utomhus men att det kan vara planerad verksamhet och fri lek. Att de har några dagar planerad verksamhet i veckan och även mycket fri lek. Vad de gör på den planerade tiden varierar mycket. Alla fritidshem känner av att det har blivit kärvare tider för fritidshemmen med mer barn, mindre personal och stramare budget. Vilket har satt sina spår på vissa av fritidshemmens verksamheter. / Abstract I take physical activity for granted, but not everyone does. Increasingly, we hear and read about people becoming obese as a result of reduced activity and exercise. I am interested in examining the situation in our after-school programs and how they include physical activity. I also want to learn if external conditions affect their operation. By conducting interviews, I want to determine how the situations differ among after-school programs and how each incorporates physical activity.  In order to determine if there are any differences depending on a program's location, I have categorized these interviews based on whether or not each after-school program is located in a municipality. Through these interviews, it is becoming evident that all educators have the same ideas as to what physical activity is, and they all work in similar ways. The results show that physical activity mostly takes place outdoors and consists of both planned activities and free play. The exact composition of the planned activity varies greatly. All of the directors of the after-school programs in my study feel that larger classes, fewer personnel and tighter budgets are affecting their operation.

No description available.