• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1824
  • 26
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1864
  • 644
  • 542
  • 441
  • 438
  • 422
  • 385
  • 358
  • 328
  • 306
  • 279
  • 255
  • 220
  • 219
  • 217
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
311

Jagets lekbehov : en observationsstudie om lekens inverkan på förskolebarns identitetsskapande / The egos need of playing : an observational study on the effects of playing on preschool children´s identity formation

Sjöberg, Sinnika January 2010 (has links)
<p>I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan på för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frågeställningar jag använt mig av under studiens gång har varit följande: kan och i sådana fall hur, lek kan inverka på barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer där jag med hjälp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjälp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehåller ett mångfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum där detta kan utvecklas. Studien fram-håller även pedagogens betydelsefulla roll i detta arbete och den makt vuxna har över huruvida barnen ges möjlighet att växa i sig själva eller inte.</p>
312

Skolgården som pedagogisk lekplats och läromedel / The schoolyard as playgrund and tool for education

Thorsten, Josefin January 2000 (has links)
Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar. Dessutom har jag gjort två enkäter. En enkät med elever för att se hur de idag använder sin skolgård, och hur de skulle vilja att den såg ut. Den andra enkäten riktade sig till lärarna. Vad tycker de om skolgården, hur skulle skolgården kunna förbättras och till sist hur de använder skolgården i sin undervisning. Jag har kommit fram till att en skolgård kan se ut nästan hur som helst. Det viktiga är att den är varierad och att eleverna känner att de kan påverka utseendet av sin skolgård, sedan spelar det inte så stor roll om den består av hembyggda enkla lekredskap eller färdigköpta mer avancerade. Man ska ha lust att vara på skolgården!
313

Den fria uteleken ur ett genusperspektiv

Klingberg, Britt-Marie January 2010 (has links)
I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv. Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården. Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman. När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken. I fyra- till femårsåldern börjar barn dela upp sig efter kön. Barnen upptäcker att det finns olikheter mellan könen och därför söker man sig till dem som ses som lika. I leken kan man pröva på roller både inom sitt eget och inom det motsatta könet. I leken kan barnen prova på maskulina och feminina roller och utifrån dessa erfarenheter skapa sin egen identitet. Lekarna i denna studie inspirerades av TV-serier såsom Totally Spice och Star Wars och könsuppdelningen var då total. I sitt sökande efter sin identitet och sitt genus har barnen ett behov av att överdriva i sina rollekar för att hitta normen för kvinnligt och manligt. En slutsats i undersökningen var att barnen önskar att få leka ostört och utan insyn. När barnen stänger andra ute ur leken behöver det inte betyda att de utesluter någon utan att de försöker bevara leken.
314

Förskolegården kontra skogen : Hur barn använder sin utemiljö

Gulding, Anette January 2010 (has links)
I förskolans läroplan står att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin närmiljö. Syftet med detta arbete är att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegårdens miljö och skogsmiljön. Arbetet är baserat på intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer på förskolegården och i skogen. Studien är gjord på en förskola, där en mindre barngrupp i femårsåldern ingick. Förskolegården är anlagd med markfasta lekställningar och en närbelägen skogsmiljö används ofta i den pedagogiska verksamheten. Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen än på gården, mycket för att förutsättningarna för konstruktionsbygge är olika i de skilda miljöerna. Resultaten visar även att om barnen leker i stort sett samma lekar på förskolegården som i skogen, så finns det viktiga skillnader mellan miljöerna. På gården är barnens lekar anpassade för de material som finns tillgängligt. I skogen finns gränslösa mängder av naturmaterial som lockar barnen till inspiration och fantasilekar. Resultatet visar också att de olika miljöerna är lika betydelsefulla för barnet, med den traditionella lekmiljön som finns på förskolegården och den mer varierade skogsmiljön. I skogsmiljön var konflikter mellan barnen inte så tydligt förekommande som på förskolegården.
315

Utvecklingspedagogiskt perspektiv eller tidsfördriv? : En intervjustudie om förskolepedagogers attityd till leken

larsson, vivianne, fredriksson, anethe January 2010 (has links)
Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat. Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.                         
316

Förskollärares syn på lekens betydelse : En intervjustudie

Eismar, Rose-Marie January 2010 (has links)
Hur ser förskollärarna på lekens betydelse? Min undersökning bygger på intervjuer med fem förskollärare. Jag har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med förskollärarna. Intervjuerna har skett enskilt i deras egna trygga miljö på förskolan. Genom intervjuerna fick jag, sett ur förskollärarnas perspektiv, reda på hur viktig leken är för barns utveckling både socialt och intellektuellt. Förskollärarna var överens om att barnen lär sig att ta hänsyn, turtagande och att visa empati i sina lekar. De blir demokratiska i sina lekar. De lär sig att samsas och lösa konflikter. I lekarna tar barnen upp det som barnen sett, hört eller varit med om. De går igenom olika erfarenheter i sina lekar. Förskollärarna var överens om att den fria leken är den största leken men den går även in i rolleken. De var också rörande överens om att miljön är viktig för leken. Det bör vara en inbjudande miljö som leder till lek. Att man både inomhus och utomhus kan ha platser och rum som är tilltalande för barnen och leder till lek. I (Lpfö98) belyser de att miljön i förskolan är viktig för att barnen ska känna trygghet samtidigt som de ska lockas till lek. Förskollärarna som jag intervjuade arbetade ungefär lika med hur de ville att leken skulle användas på respektive förskolor. De var överens om att de skulle lägga stor vikt på leken och att den skulle ha en stor roll i deras pedagogiska verksamhet. De ansåg att leken hade en viktig funktion i barnens utveckling och kommande liv. De beskriver lek genom att barnen utvecklas till en självständig individ och att barnen utvecklas socialt. Jag menar att det finns goda skäl till att samtycka med dessa förskollärare baserat på deras erfarenhet, kompetens och hur samständiga de är i deras åsikter. Jag tycker att det är bra att de "styr" detta arbete via personalen. Det skapar en stor delaktighet vilket naturligtvis också barnen märker.
317

Lek och Matematik i förskolan : Några pedagogers inställning till leken som ett pedagogiskt verktyg vid matematikinlärning

Gustafsson, Helena January 2007 (has links)
Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning. En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.
318

Rörelse är viktigt! : En studie om förskollärares syfte, arbetssätt och förutsättningar för arbete med rörelse i förskoleklassen

Bengtsson, Lisa, Larsson, Louise January 2008 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna. De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten? Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område. Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination.
319

Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är?

Ohlsson, Elin January 2008 (has links)
Abstract This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own. Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open
320

Vulkankullar och fängelseträd : En kvalitativ studie om barns beskrivningar kring förskolans utemiljö / Volcanohills and prisontrees : A qualitative study about children´s descriptions around the preschool´s outdoor environment

Antonsson, Katariina, Johansson, Hanna, Torbjörnsson, Josefin January 2009 (has links)
Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är: Vilka aktiviteter utövas på förskolegården? Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi? I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården. I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar. Något annat som framkom utifrån barnens utsagor var att det förekom regel- och konstruktionslekar. Lek, lärande och fantasi var en stor del av barnens aktiviteter på förskolorna. Leken främjas genom förskolegårdarnas mångfald och variationsrika miljö genom att de olika platserna talar om för barnen vad de kan leka där. Barnen reflekterade kring sitt eget lärande där fokus låg på det sociala samspelet. Fantasin visades i barnens handlingar och berättelser där uttryck som vulkankulle och fängelseträd nämndes.

Page generated in 0.0289 seconds