<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.</p><p>I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka. Det visade även att leken får stor plats i deras verksamheter. Angående pedagogernas roll i och till lek visade resultatet på att det är skillnad i deras delaktighet i barnens lek och hur de resonerar kring det.</p><p>Utifrån vår bakgrund och vårt resultat menar vi att det är viktigt att leken får stor plats i verksamheten och att den är beroende av hur pedagogerna förhåller sig till lek. Det är även av betydelse att pedagogerna skapar miljöer för ett lustfyllt lärande genom lek eftersom för oss är lek en betydelsefull och viktig del i barns utveckling och lärande.</p>

<p>Abstract</p><p>Läroplanen poängterar lekens roll i skolan och dess betydande för lärandet,</p><p>därför ville vi belysa leken och lärandet i denna uppsats utifrån elevers</p><p>perspektiv. Syftet är att tydliggöra elevers lek och ifall de ser ett lärande i</p><p>leken, samt att synliggöra elevernas tankar angående pedagogens eventuella</p><p>roll i leken. Studien omfattar 39 elever i årskurs fyra och resultatet</p><p>presenteras med utgångspunkt ifrån våra frågeställningar. Studien påvisar att</p><p>lek ses som en kul aktivitet som görs framförallt tillsammans med andra. Vår</p><p>analys utifrån resultaten ifrån årskurs fyra visar på att eleverna ser ett visst</p><p>samband mellan lek och lärande, dock är det bara en liten andel av</p><p>respondenterna som gjorde denna koppling. Lek sågs främst som lärande när</p><p>det skedde i relation till skolämnena under lektionstid.</p><p>Nyckelord: Lek, lärande, synliggörande, barns perspektiv, vuxnas roll</p>

<p>I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet. På så sätt hämtar barnen in kunskaper lättare då de fångas av något spännande vilket underlättar för lärandet. Dessutom visar studien att pedagogerna ofta har ett syfte med att gå in i barnens lek samt skapar syften utefter lekens innehåll och går sällan in i barnens lek enbart för att leka.</p>

<p>Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning.</p><p>En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.</p>

<p>Abstract</p><p>This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own.</p><p>Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open</p>

<p>The outdoor environment is the first thing you notices when you come to a pre-school and it also plays an important part in the development of children, their play and meeting their large motor needs. It is important that the outdoor playground is stimulating and inviting.</p><p>My goal is to examine if the outdoor environment plays any role in the development of children and their interest in nature. What kind of thoughts do teachers and parents have about outdoor play, and is there a developmental goal for the children as well as what role do the teachers play in reaching these goals. In my work I want to show how an outdoor environment should be formed to help educationally as well as be safe and not least of all fun to be in.</p>

<p>The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.</p><p> </p><p>Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game</p>

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk. I leken kan man få in många olika språkutvecklande aktiviteter. Det visade inga större skillnader mellan de två olika bostadsområdena hur de jobbar. Skillnaderna beror mer på pedagogernas egna tankar. Skillnaderna som visade sig var att pedagogerna som jobbade med barn som inte hade svenska som modersmål var mer inställda på att de måste få in ord i allt de gör och att modersmålsläraren har en viktig roll i verksamheten. Resultatet visade också att pedagogen ansåg sig själv ha en viktig del i det hela.</p><p>Nyckelord: Flerspråkighet, lek, pedagoger, språkutveckling</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.</p><p>För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.</p><p>Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.</p><p>De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den. Genom kortare samspel i leken avstannade leken då pedagogen slutade kommunicera med barnen. Det framkommer härigenom att pedagogens samspel och kommunikation med barnen är viktigt för hur leken sedan utvecklas.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek?</p><p>Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer. För att få tillgång till lek behöver barnen olika strategier. Det kan handla om att verbalt fråga om tillträde eller genom att komma och visa upp en sak för deltagarna i den pågående leken. De barn som omedelbart inte får tillträde till lek försöker gång på gång komma in i leken genom att använda sig av fler olika strategier. Jag såg också hur några barn agerade när de gjorde misslyckade tillträdesförsök till lek. Det viktigaste resultatet som jag fann i undersökningen är hur barnen dagligen behöver använda olika strategier för att få tillträde till lek. Strategierna är inte mycket värda om inte barnen själva har status i gruppen.</p>