Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.

Arbetet behandlar hur barn från årskurserna 2-4 på ett fritidshem i en mindre ort i södra Sverige väljer lek och lekkamrater. Avsikten med arbetet är att undersöka pojkars och flickors val samt ta reda på hur barnen i studien uppfattar sina möjligheter att påverka sina leksituationer på fritidshemmet. Syftet är även att ta reda på om och hur i så fall flickor och pojkar leker med varandra samt vilken nöjessyssla de väljer. Metoden som har använts är en enkätundersökning som barnen på nämnda fritidshem har deltagit i. Förutom kryssfrågorna innehöll enkäten öppna ifyllningsfrågor för att svaren ska ge lite djupare information. Resultatet visar att barnen ofta leker tillsammans oberoende av kön, pojkarna uppvisar mer stereotypt beteende och flickorna bryter i större utsträckning mot det traditionella normsystemet. De viktigaste slutsatserna från arbetet är att flickor och pojkar lek tillsammans men gärna håller sig till den som dem kan identifiera sig med samt att de ser olika på sina möjligheter att bestämma över leken. Flickor ser sig själva ha en större makt än pojkarna att bestämma över vad de ska leka och samtidigt är flickorna i stor del aktiva i de fysiska lekarna som till exempel fotboll. Pojkarna antyder att det blir större jämlikhet och rättvisa i lekarna där barnen själva är initiativtagarna.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att ta reda på vilka föreställningar fritidspedagoger har om lekens betydelse för elevers språkutveckling och vilken roll fritidspedagogen har i denna utveckling. Studien lyfter fram fritidshemmets uppdrag, historia, didaktik och ämnets aktualitet. Genom att fokusera på hur uppdraget ser ut idag då fritidshemmet har ett större didaktiskt fokus vill jag ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta fokus. Studien visar att det finns ett stort kunskapsområde kring leken som didaktik och att språkutvecklingen är en förmåga som utvecklas i leken. Det framgår också att fritidshemmen har ett ständigt pågående arbete för att lyfta fram leken och fritidsverksamheten som ett komplement till skolan. Det finns många goda intentioner i verksamheterna, men också många utvecklingsområden inom ramen för språkutvecklande didaktik och ett medvetet förhållningssätt i leken och i fritidshemmet.

No description available.

BakgrundI bakgrunden presenteras musicerande och fri lek utifrån tidigare forskning. Musicerandet handlar om ljud, rytm och rörelse och finns med oss redan innan vi föds. Det är ett sätt att kommunicera och en början att förstå omvärlden och bilda ett lärande. Den fria leken är en stor del i verksamheten på förskolan där barnen delvis själva skapar sina egna lärandesituationer. Genom musicerande skapas en mening i leken och lyfts till något lustfyllt.SyfteSyftet med undersökningen är att få kunskap om på vilka olika sätt musicerandet gestaltas av förskolebarn i den fria lekens lärande.MetodVi har med inspiration från en etnografisk metod observerat barn i åldern 3-6 år. Genom observationerna där vi fört löpande protokoll har vi kunnat få en helhetsbild av musicerande i barns fria lek i förskolan.ResultatI resultatet redogör vi för på vilka olika sätt barn musicerar i den fria leken. Musicerandet sker genom olika ljud, rörelser, redskap och imitation. Musicerandet är en stor del av den fria leken där lärandet ingår i olika situationer och miljöer. Barns lärande påverkas av miljöer och därför är det viktigt att pedagoger erbjuder en tillåtande miljö i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Vi utgår från teorier av Vygotsky och Lundberg. Dessa teorier handlar om språk och lek somär av betydelse för undersökningen. Vi tar upp olika perspektiv på språk och lekteorier sompassar barn i 6-årsålder. Detta kopplas till syftet som är: att undersöka hur lärare tänker ochförverkligar sin didaktik kring språkstimulering och lek.Fyra lärare från två förskoleklasser har ingått i undersökningen. Dessa lärare har vi intervjuatoch observerat i förskoleklasserna. Resultaten har sedan jämförts och knutits an till teorier.Detta för att få ett resultat utifrån lärarnas tankar kring språkstimulerande lek. Resultatet visaratt lärarna använder liknande metoder men på olika sätt. Vidare visar undersökningen på attlärarna tänker på ett liknande sätt men realiserar didaktiken på olika sätt. De sociala ochkulturella förhållandena skiljer sig, det gör också barnens behov. Lärarna tycker det är viktigtatt barnen får använda språket i olika situationer t.ex. samtal, sång och i leken.

No description available.

BAKGRUND: Hur handlar pedagoger för att bryta de traditionella könsmönster sområder och bistå barnen med könsneutralt tänkande? Vi vill undersöka om pedagogerna ärmedvetna om hur de agerar och resonerar i arbetet med barnen på förskolan ur ettgenusperspektiv. I bakgrunden tar vi upp pedagogernas, förskolemiljöns, föräldrarnas ochsamhällets inverkan på barns lek och lekmaterial.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger agerar och resonerarnär de erbjuder flickor och pojkar lek och lekmaterial.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit observationoch informella samtal. Observationerna är gjorda på fyra olika förskolor sammanlagt gjordestjugofyra observationer med tillhörande informella samtal.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus och jämställdhet iförskolan. De tillfällen då ”det bara kom” upplever vi är i de situationer då pedagogerna varlite stressade eller i de vardagliga tillfällen då det går på rutin. Observationerna och deinformella samtalen visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus på förskolan men dearbetar inte lika mycket med sitt eget personliga förhållningssätt. / Uppsatsnivå: C

BakgrundVårt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. Vår bakgrund kommer därför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vår undersökning är att undersöka hur kön konstrueras i små barns fria inomhuslek på förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Som undersökningsverktyghar vi använt observationer. Observationerna har utförts på en småbarnsavdelning på en förskola.ResultatVårt resultat visar att barn konstruerar kön genom att använda materialet som finns på förskolan.Studien visar att pedagogerna på förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande då barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser därför att yttre faktorer, såsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön. / Program: Lärarutbildningen