Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ”vilda och förbjudna lek” inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde.Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ”vild och förbjuden lek” men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv.Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp. Vidare visar studien på att pedagogernas förhållningsätt till denna ”vilda och förbjudna lek” bygger mycket på en ansvarsaspekt och att pedagogerna måste avbryta dessa lekaktiviteter på grund av det.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete.Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig avhalvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningeneftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram. Metoden påverkar barnen så att de känner sig utvalda och speciella och att detta är något bara för dem. De känner sig stolta. Barnen har gemensamt att de inte pratar om det som sker under lekarbetstillfällena med sina kompisar eller övriga pedagoger.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 beskriver att barn har rätt att mötas i leken och lära tillsammans och Barnkonventionen hävdar att barn har rätt till lek och vara tillsammans med andra. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om pedagogers resonemang och förhållningssätt till en språkstimulerande lekmiljö. Forskningsfrågan vi ställer oss är Vad anser pedagoger är viktigt för att skapa språkstimulerande lek? För att få reda på pedagogernas syn och hur de resonerar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning. För att erbjuda deltagarna anonymiteten tillfrågades rektorer i åtta kommuner i Mellansverige, om de kunde skicka ut en enkät till sina anställda inom förskolan. Resultaten har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv och visar att språket främjas av samspel, kommunikation och stöttande insatser, där leken även ingår som en naturlig del i det sociala samspelet på förskolan. Orsaker till att pedagoger inte är närvarande i barns lek beror på tids- och personalbrist vilket är faktorer som pedagogerna inte själva kan bestämma över. Slutsatsen blir att pedagoger vet hur viktig leken, samspelet, kommunikationen och närvarande pedagoger är för barnens språkutveckling men att resursen inte alltid finns att kunna utföra detta i praktiken.

Arbetet vilar på en kvalitativ metod där studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till begränsningar i den fria leken.  Vi har utfört intervjuer med olika pedagoger i förskolans verksamhet för att få en större inblick på vad som kan begränsa barnens fria lek och hur pedagogerna förhåller sig till de begränsningar som uppstår. Vi använder oss av Sociokulturell teori samt Foucaults maktteori. Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken inom förskolan. Syftet är vidare att undersöka vilka dessa begränsningar är och vad de innebär för den fria leken samt på vems initiativ begränsningarna uppstår, enligt pedagogerna.   Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar barnen till deras fria lek men att det finns både medvetna samt omedvetna begränsningar som påverkar den fria leken. Begränsningar som skapas på grund av barns säkerhet, förskolans miljö, rutiner, aktiviteter samt samhällets normer. Resultatet visar även att pedagogerna anser att den fria leken är av stor vikt för barnen och att den bör vara fri från vuxnas styrning men att det inte alltid är möjligt att uppnå. Krigslekar är ett ämne där de intervjuade pedagogerna lyfte fram flera perspektiv men den gemensamma nämnaren är att det kan vara svårt som pedagog att veta när och om de ska ingripa i leken.

Syftet med studien är att skapa en förståelse kring förskollärares syn på begreppet ”fri lek” och vilket utrymme de ger ”fri lek” i förskolan. Vi undersöker i studien även ”fri lek” som fenomen och problematiserar hur pass fri den egentligen är. Forskning visar på att barn i modern barndom i högre utsträckning deltar i styrda aktiviteter. Detta innebär att barnet inte deltar under ”fri lek” i lika stor utsträckning. Vuxenstyrd lek främjar barns lärande och ger möjligheter att utmana barnet inom den proximala utvecklingszonen. Samtidigt finns det forskning som visar på att förskollärare ofta hjälper barn eller avbryter ”fri lek” för att olika lärandeobjekt ska synliggöras, för att någon förutbestämd rutin ska följas eller för att fostra barnet efter de normer som varje tid och plats är bunden av. Studien utgår från en kvalitativ ansats och undersöker forskningsfrågan: Hur ser förskollärare på ”fri lek” och hur pass fri är den egentligen?”. Fem förskollärare har intervjuats. I intervjun har begreppen ”fri lek” och ”lek” undersökts genom semistrukturerande intervjuer. Resultatet visade på att ”fri lek” är en aktivitet som anses värdefull och som är viktig för barns utveckling och lärande. Det finns även flera antydningar på att ”fri lek” inte är särskilt ”fri”. Studien diskuterar om förskolan är till för barnen eller om den primärt fungerar som en institution där barn förbereds för samhället. I denna studie utgår vi från sociokulturella teorier gällande barns utveckling och lärande samt postmoderna teorier om makt. Vi föreslår att mer forskning om ”fri lek” behövs. Särskilt utifrån barns perspektiv gällande hur de uppfattar om de leker eller inte under ”fri lek” när vuxna använder det som ett verktyg för att integrera lek och lärande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan tar tillvara på den fria leken samt deras syn på fri lek och hur det kan kombineras med lärande. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: ”Hur tar pedagogerna tillvara på barnens fria lek för att möjliggöra lärande?” samt ”På vilket sätt anser pedagogerna att den fria leken kan möjliggöra lärande?”. Insamlad data har analyserats utifrån Deweys och Vygotskijs perspektiv på lärande där begreppenlearning by doing, scaffolding och proximala utvecklingszonen är i fokus. För att få en ökad förståelse om pedagogers användning av barnens fria lek samlas data in med hjälp av deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer. I studien deltar fyra pedagoger från en förskola i södra Sverige. Det framkommer i analysen att pedagogerna som deltar i studien ger barnen utrymme för fri lek under stora delar av dagen samt att de tar tillvara på barnens lek vid flera situationer och på olika sätt. Analysen visar också att pedagogernas användning av den fria leken främst handlar om stöttning och vägledning. Pedagogerna beskriver den fria leken som något barnen själva styr över och beskriver att de lär sig mycket om det sociala samspelet när de leker. Samtliga pedagoger beskriver leken som ett sätt för barnen att bearbeta tidigare upplevelser.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

The purpose of my study is to examine how four teachers reflect on free play and controlled play in preschool. What are their reflects concerning free play, controlled play and children’s development and education. The main focus of this research is the experiences of the teachers and I compare their perspectives against each other regarding free and controlled play. To be able to realize this study, I propose the following questions: What kind of vision does the teacher have concerning free play and controlled play? According to the teacher, how does playing affect the children? Which development areas are affected by participating in the play? This is a qualitative study, based on interviews with four teachers from two different preschools. My theoretical approach to this is Vygotskij theories which are used to analyze the collected data. The result obtained is according to two teachers. They thought that the result of controlled play was positive. Meanwhile, two other teachers meant that the combination of free and controlled play should be used as a complement to children’s development and learning. The four teachers have different experience regarding what they think is good for the Childers development and education.

Examensarbetet handlar om vilka faktorer som påverkar barns lek och på vilket sätt samt hur detta kan förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien används bl.a. två metoder: observationer av barns lek och i intervjuer med barn som komplement till observationerna. Både observationerna och intervjuerna med barnen analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, sammanställs och jämförs med tidigare forskning.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>