Studien syftar till att undersöka hur pedagoger beskriver leken som utgångspunkt och metod för barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio verksamma pedagoger. Resultatet visar att lek är viktigt för barns lärande och språkutveckling samt att barn lär sig bättre om förskollärare utgår ifrån barns intressen. En slutsats är att förskollärares barnsyn och förhållningssätt påverkar barns lärande och utveckling.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs. Vi är intresserade av att undersöka hur barn och pe-dagoger uppfattar leken samt om det finns någon skillnad mellan barns och pedagogers syn på lekens betydelse i förskolan och skolan.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen berättar om verkliga aktiviteter och händelser när det talar om om leken, dels den fria och den styrda leken. Leken enligt barnen och pedagoger är något lust-fyllt och motiverande. Pedagogerna anser även att samspelet har en viktig roll i barnets vardag och att leken utvecklar lärandet.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola. Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek. Barn anser att det går att lära sig i lek och kopplar detta till ett lärande som handlar om att utveckla sin lek eller lära sig nya lekar samt att lära sig att vara en bra kompis. När barn involverar lärare i lek sker det på barns egna villkor och görs ofta när kompisar saknas i leken eller när hjälp av en mer kunnig person behövs. Barn nämner även de förbjudna lekar som finns där krig och springlekar har en given plats. Utifrån detta resultat har frågeställningarna besvarats på ett intressant sätt.

This is a qualitative study that explores how bilingual children develop their language through play. The study is based on observations and interviews conducted in a preschool located in a multicultural area of Stockholm. The purpose of using two qualitative methods; observations and interviews, was to get a bigger picture of the study area. The results of the study, illustrated through observations and interviews that I have conducted, shows that the game has great role for bilingual children's language development. Furthermore, the results show that the informants are aware of the importance of play for bilingual children's language development especially when they are talking about investing in the promotion of children's language by using different methods and materials in their pre activity for various games and activities. One of my conclusions is that bilingual children learn the language during both free play and structured play especially when educators are present and aware of the activities that they perform. It is also important to see children as individuals to cover all the needs of children at different activities. Finally, I can also mention that bilingual children develop their language in the play by using different materials and communicate in different ways to contact other children. In play, children work a lot with their fantasies, knowledge and experience they already have from before and that they created during the game.

Detta arbete behandlar upplevelsen av vad den fria respektive styrda leken lär elever på fritidshemmet utifrån elevernas eget perspektiv. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers upplevelser av synligt och osynligt lärande i den fria och styrda leken på fritidshemmet. Frågeställningarna för studien var: ”Vad upplever elever att de lär sig under fri lek och vad upplever elever att de lär sig under styrd lek”. Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bygger på intervjuer med nio barn i åk tre som är inskrivna på samma fritidshem. Vår teoretiska utgångspunkt har varit pragmatisk lärandeteori samt begreppen explicit och implicit lärande. Resultatet visar att eleverna inte alltid uppfattar sitt lärande i leken oavsett om leken är fri eller styrd. Lärandet är i stora delar osynligt för flera elever i vår studie. Det synliga lärandet handlar främst om praktiskt och socialt lärande. En slutsats av vår studie är att fritidslärare behöver bli bättre på att sätta ord på och synliggöra för eleven vad denne lär i leken.

Barns lek kan innehålla riskfyllda moment då individens förmåga utmanas och ibland överstigs. Den riskfyllda leken fyller en viktig funktion för barnets utveckling men kan även vara problematisk för vuxna i barnets närhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur riskfylld lek upplevs av personal i svensk förskola samt vilka erfarenheter som finns av barns risktagande. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer har genomförts i denna studie. Sex förskollärare och två rektorer har intervjuats kring sina upplevelser, erfarenheter och tankar kring barns risktagande i lek. Resultatet visar att förskolepersonal har en positiv attityd till barns riskfyllda lek och bland annat menar att utveckling kräver utmaning. Trygghet ses som en förutsättning för utforskande och i förlängningen risktagande samt att utmana sig och att våga. Pedagogens och förskolans förhållningssätt samt förutsättningar inom organisationen ses lägga grund för vilka valmöjligheter som barn ges i leken. Situationer som av vuxna upplevs vara allt för farliga kan uppstå i leken och strategier som pedagoger använder för att reglera risker i barns lek har identifierats i studien.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och deras uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande. Jag har gjort en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerad intervju som metod, för att samla in data. Material som jag samlat in för min studie har jag analyserat med hjälp av sociokulturell teori. I resultatdiskussionen diskuterar jag studiens resultat med hjälp av förskolans läroplan (Lpfö 18) och tidigare forskning.Mitt resultat visar att vårdnadshavarna har en positiv inställning till barns lek. De lägger stor vikt vid barnens lek och ser leken som ett viktigt redskap där barn lär sig och utvecklar olika betydelsefulla förmågor. Vårdnadshavarna lägger även stor vikt vid förskole pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek. Pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek är enligt vårdnadshavarna att vägleda, utmana samt motverka konflikter som kan uppstå mellan barnen i leken. Av resultatet framgår att vårdnadshavarna ser barns lek som en form av lärande och en social arena, där barn tränar på social kompetens med andra.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring vårdnadshavares uppfattningar om barns lek i förskolan, och mer specifikt deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. I det här examensarbetet har jag valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod för att erhålla ett underlag för att uppnå syftet bakom studien. I det här fallet innebär det att jag intervjuade vårdnadshavare för att ta del av deras uppfattningar gällande barns lek. Det insamlade materialet för denna studie har jag analyserat med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet visade att vårdnadshavarna ser lek som ett viktigt redskap för barns lärande. De anser att barn i leken utvecklas som individer och utvecklar social kompetens. Den sociala delen är inte det enda som vårdnadshavarna anser att deras barn lär sig genom lek. De har uppmärksammat att deras barn lär sig bland annat matematik, värdegrund, turtagning, motorik, men framförallt språket. Vidare anser vårdnadshavarna att både den fria leken och den pedagogstyrda leken är viktig för barns lärande. Pedagogers involvering i barns lek är också något som samtliga vårdnadshavarna lägger stor vikt vid. Majoriteten av vårdnadshavarna menar att det är viktigt med en balans mellan fri lek och pedagogstyrd lek i förskolans verksamhet.

Syftet med den här studien var att beskriva och skapa en fördjupad förståelse för förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar barns lärande får i relation till leken i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) använts för insamling av datamaterial. Vi har genomfört nio stycken intervjuer med utbildade förskollärare som alla arbetar inom samma kommun. Vid analysen använder vi oss av tematisk analys (Bryman, 2018). Vår undersökning har haft utvecklingspedagogisk teori (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014) som utgångspunkt vilket även legat till inspiration för hur vi har analyserat vårt datamaterial. Resultatet visar att förskollärarna upplever att lek som pedagogiskt verktyg och barns fria lek blir två viktiga delar i förskolans verksamhet. I resultatet framkom det också olika aspekter såsom till exempel barns sociala utveckling, förskollärarens roll, yttre förhållanden samt ramfaktorer som kan ses som viktiga förutsättningar för barns lärande i relation till lek. Det visar sig även i resultatet att förskollärarnas roll blir betydelsefull i och med att de intervjuade förskollärarna poängterar olika förhållningssätt, till exempel att vara engagerad, intresserad och lyhörd vilket vi upplever handlar om att vara närvarande. Barns intressen har även uppmärksammats i vårt resultat utifrån att de är viktiga att ha i åtanke i fler olika avseenden när man planerar verksamheten. Sammanfattningsvis så har det i slutsatsen framkommit att lärande och lek är oskiljaktiga och ska kunna ses som en helhet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Sammanfattning Studien handlar om leken som är en central del i förskolans vardag. Syftet med studien är att undersöka förskollärares deltagande i barns lek, hur förskollärare ser på sin egen roll och vad deras deltagande har för betydelse för barns lärande. Vi redogör även för vad det är som gör att det sker hinder och avbrott i barns lek. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa strukturerade intervjuer. 10 förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades.  Resultatet redovisas i olika teman som framkom under intervjuerna. Studiens resultat visar att lek och lärande hör ihop. Förskollärarna reflekterar kring sitt deltagande i barns lek och varför de sker avbrott. Resultatet visar även att fri- och styrd lek får lika stort utrymme i förskolans vardag samt att båda har en betydande roll.