<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagoger säger sig uppfatta lekens betydelse för barns lärande. De frågeställningar som reflekteras över är hur pedagogerna uppfattar lekens betydelse? Hur uppfattar pedagoger lekens betydelse för barns lärande?Det är den kvalitativa metoden som har använts i studien. Metod för datainsamling blev kvalitativa intervjuer. Med det menas att sex stycken pedagoger som deltog i studien har fått öppna frågor ställda till sig, och utifrån de svar som gavs har följdfrågor ställts. För att kunna ta reda på hur pedagoger uppfattar lekens betydelse för barns lärande, behövdes intervjuer göras.Resultatet av föreliggande studie visar att lek och lärande hänger oupplösligt samman. Lärandet sker när barn bearbetar sin omvärld och lär sig hur de skall förhålla sig i livet genom leken. Resultatet visar att pedagogerna anser att barn bör erbjudas olika erfarenheter i förskolan då det stimulerar deras lek och lärande.

Syftet med den här studien är att genom intervjuer med fritidslärare få förståelse för och ökad kunskap om hur de anser att en skolgård med begränsad yta inverkar på barns lek. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärarna sin skolgård? Hur uppfattar fritidslärarna skolgårdens lekmöjligheter? På vilket sätt anser fritidslärarna att den begränsade skolgårdsytan inverkar på leken?                     Forskningen visar att en variationsrik miljö bidrar till mer aktiva lekar. Många studier visar även att skapande av egna platser är en viktig del i utformningen av barns lek. Den naturliga miljön i form av buskar och träd inbjuder till mer varierande lek medan asfaltsytorna erbjuder pulshöjande och tävlingsinriktade lekar. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av affordanceteorin, ramfaktorteorin, Grahns (1997) perspektiv på den fysiska miljön samt sju stycken begrepp från Grahn (2003) som vi använder som diskussionsnycklar. Studiens resultat visar att samtliga fritidslärare anser att det blir mer konflikter när skolgårdsytan är begränsad och för liten i förhållande till de rekommendationer som finns. Det visade sig även att eleverna har sämre möjligheter till platsskapande då ytan inte räcker till åt alla elever.

Syftet med denna studie har varit att lyfta och undersöka pedagogers samspel med barnen i den fria leken och synliggöra deras uppfattningar om deras egen roll. Det är en kvalitativ studie som baserades på och har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med fyra pedagoger på fyra olika förskolor i Norrland. I studien har pedagogers agerande observerats och efteråt har de haft möjligheten att diskutera och hjälpa mig förstå tanken bakom deras arbetssätt. Det insamlade materialet har analyserats och kategoriserats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Mönster och kategoriseringar växte fram utifrån vad som skedde under observationerna och vad som blev sagt under intervjuerna. Detta ledde till huvudkategorier som när pedagogerna samspelade med barnen, när pedagogerna valde att ta avstånd och när pedagogerna tog plats i leken. Dessa huvudkategorier framgår i resultatet där de deltagande pedagogerna i studien även uttrycker sina egna tankar kring deras arbetsmetod och därefter diskuteras det vidare i diskussionsavsnittet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

No description available.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagoger i förskolans uppfattningar om lekens betydelse för barns matematiska lärande. Detta har gjorts genom sex intervjuer med sammanlagt sju pedagoger verksamma i sex olika förskolor i tre olika kommuner. Tidigare forskning har visat på hur barnen lär sig i och av leken, och att det i leken finns många möjligheter att göra matematiska upptäckter. Det finns i lek och vardagliga situationer många möjligheter för barnen att spontant använda sig av matematiska begrepp. Forskare menar också att pedagoger behöver finnas med i barnens lek för att stödja dem och kunna rikta deras uppmärksamhet mot olika lärandeobjekt. Resultatet i denna studie visar precis som tidigare forskning på lekens vikt för barnens lärande och pedagogerna som deltagit berättar om hur barnen i vardagliga situationer och lekar kan stöta på många tillfällen där de kan lära sig matematik, samt att pedagogerna finns där som ett stöd för barnen där de kan utmana barnen i deras matematiska tänkande och därmed lärande. Pedagogerna i denna studie anser att matematiken är något som ständigt finns med i barnens vardag och de flesta av dem försöker ta tillvara de tillfällen som uppstår att stödja barnen i deras matematiska lärande. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.

<p><p>Syftet med denna studie var att jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek i förskolan för barns utveckling av social kompetens. Syftet uppnåddes genom fenomenografiskt kvalitativa undersökningar i form av semistrukturerade intervjuer. Genom dessa arbetssätt utgår forskare från uppfattningarna om det aktuella fenomenet hos respondenterna (intervjudeltagarna), vilka blev informerade om deras rättigheter och forskarens skyldigheter i undersökningen, vid förfrågning, genom missivbrev och precis innan intervjun inleddes. Respondenternas uppfattningar sammanfattades i en resultatdel som analyserades efter en kvalitativt fenomenografisk metod. Samtliga respondenter ansåg leken att var viktig för barns utveckling av social kompetens och att den framför allt utvecklas i samspelet. Det som både skiljer och liknar grupperna åt är att förskolepedagoger, politiker och en förskolechef menade att barnet i leken får lära sig att förstå sig själva för att sedan kunna interagera med andra. I jämförelse med detta pekade den andra förskolechefen på att förskolan har ett stort ansvar, men att leken kan vara svår för barnet. Samspelet i förskolan är inte en förutsättning för att utveckla social utan att det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag ska få ingå i situationer och samspel som utvecklar social kompetens, menar hon. Förskolepedagogerna och förskolecheferna belyste pedagogens viktiga roll i leken för att barnen ska kunna utveckla social kompetens, vilket inte politikerna gjorde. Slutsatsen är att förskolepedagoger och förskolechefer skiljde sig från politiker i fråga om den betydelse som pedagogen har för att barnen ska utveckla social kompetens genom leken. För övrigt kan resultatet liknas med att vara individuellt, då det finns väldigt många likheter och några skillnader mellan förskolepedagogers, förskolechefers och politikers syn på betydelsen av lek i förskolan för barn utveckling av social kompetens.</p></p>

<p>Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är:</p><ul><li><p>Vilka aktiviteter utövas på förskolegården?</p></li><li><p>Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi?</p></li></ul><p>I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården.</p><p>I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar. Något annat som framkom utifrån barnens utsagor var att det förekom regel- och konstruktionslekar. Lek, lärande och fantasi var en stor del av barnens aktiviteter på förskolorna. Leken främjas genom förskolegårdarnas mångfald och variationsrika miljö genom att de olika platserna talar om för barnen vad de kan leka där. Barnen reflekterade kring sitt eget lärande där fokus låg på det sociala samspelet. Fantasin visades i barnens handlingar och berättelser där uttryck som vulkankulle och fängelseträd nämndes.</p>