Sammanfattning Det finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandling Barns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll. Sandberg (2002) påpekar i sin avhandling Vuxnas lekvärld att vuxnas syn på lek grundar sig i den vuxnes tidigare erfarenheter av lek. Tullgren (2004) i Den välreglerade friheten kommer fram att det är viktigt att barn leker och att pedagogen uppmuntrar och bekräftar leken. Tellgren (2004) i Förskolan som mötesplats pekar på olika strategier som barn använder för att komma in i en lek. Vi valt att lägga fokus på föräldrars syn om fri lek i förskolan vilket också är syftet med studien. Eftersom vi både är blivande förskollärare anser vi att det är oerhört viktig att informera föräldrarna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har också lagt märke till att lek är ett viktigt begrepp i läroplan. Ordet lek återkommit många gånger på olika ställen i läroplanen. Den datasamlingsmetod som har använts är en kvalitativ intervjustudie. Vi har således intervjuat sex frivilliga föräldrar om deras syn på fri lek. I resultatet presenteras föräldrarnas syn på begreppet fri lek. För föräldrarna är den fria leken när deras barn bestämmer själva samt när de tycker att leken är naturlig och rolig. Föräldrarna räknar leken som alla barns aktiviteter och olika rollekar både inom och utomhus. För föräldrar spelar plats och tid inte stor roll för barns fria lek och barn kan leka var och när som helst. Föräldrarna tyckte att det är viktigt för barn att leka. Det märker föräldrarna när de ska avbryta barnens lek. Utifrån föräldrarnas tankar kring relationen mellan lek och lärande har vi kommit fram till att föräldrarna är medvetna om att barns sociala kompetens och individuella förmågor utvecklas genom den fria leken. Resultatet visar att begreppet fri lek ses på olika sätt. Några föräldrar har en bredare kunskap om vad begreppet fri lek innebär medan andra visar en smalare syn. I resultatdiskussionen diskuterar vi vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och lekteorier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare. Barnens lek kan även behöva en medlekare i form av en pedagog. Intervjuer med pedagoger har visat att alla inte känner sig trygg i att vara en medlekare, men kan gå in som en rekvisitör och på det sättet bidra till att leken utvecklas. Det framkom också att den fria leken hindras av att alla rum och material inte är tillgängliga hela tiden för barnen. Även tiden spelar in för hur barnens lek utvecklas. Studien visade att den medverkande verksamheten inte planerar in för den fria leken, utan den sker när inget annat är planerat av pedagogerna. I studien framkom det att både forskare och de pedagoger som vi intervjuat anser att den fria leken är viktig för barn.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande.   Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats.   Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning. Resultatet visar att leken används olika mycket och på olika sätt i klasserna av lärarna. En del lärare använder den mer och andra mindre.

Syftet med denna studie är att studera förskolegårdars naturmiljöer och utifrån resultatet ta fram förslag på åtgärder som kan berika gårdarna med ytterligare naturinslag. Dessa åtgärder kan ge möjligheter som kan främja barns naturmöten, lek, lärande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar på förskolegårdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förståelse för betydelsen av förskolegårdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur på sina gårdar och de nämnde till exempel att mer växtlighet kan berika förskolegårdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet även hur förskolepersonalen i nuläget arbetar med natur på förskolegården för att öka barns naturintresse samt hur barn använde förskolegårdens naturmiljö. Vår slutsats utifrån studien är att i dagsläget är förskolegårdarna berikade med en variation av olika naturinslag och genom förskolepersonalens beskrivning kan en utmanande och utforskande lekmiljö skapas genom att tillföra fler naturinslag till förskolegården.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling?   Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats.   Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld. Resultaten visar att pedagogerna anser att leken gör eleverna engagerade och intresserade och mottagliga för undervisningen.   Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till leken i undervisningen och att de anser att det leder till ett lärande.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverka barns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och observationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan ofta innebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måste observera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga ”släppa kontrollen” och låta barnen påverka verksamheten mera.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar. Observationerna och intervjuerna visade att under den fria leken får barnen samspela och samarbeta samt lösa olika konflikter tillsammans med förskollärarna. Slutsatser från studien är att förskollärarnas roll är väldigt viktig i barns fria lek för att det är förskollärarna som uppmuntrar och stödjer barnen genom att ge olika förslag till barnen under den fria leken.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön. Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas.   Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag. Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang. Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser ut till populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt på vilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet är dessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen och användandet. METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genom en enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit i studien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41 stycken sig för att vara förskollärare. RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del av barnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek. Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare är mer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan. Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturen gör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturens påverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ett samband mellan förskollärares inställning till och användande av populärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen i förskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de som medvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet.