<p>Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. </p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. </p><p>Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Under de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.</p><p>Genomförande</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov. Dessa behov gäller utveckling och effektivisering av verksamheten, leverantörernas medverkan i utformningen av tjänsterna samt längre avtalstider inom vissa verksamheter. Undersökningen har även visat att offentliga organisationer idag har möjlighet att samarbeta med sina leverantörer under flera olika former. Dessa samarbetsformer tillfredsställer till viss del de behov av närmare leverantörsrelationer som idag finns inom offentlig sektor.</p> / <p>Background</p><p>During the past 30 years, companies within the trade and industry have more and more focused on creating closer relationships with thier suppliers. In contrast to the development in the trade and industry, purchases within the public sector is nowadays caracterized by keen competition. The relationship between public organisations and their suppliers is regulated to a great extent by The Law of Public Purchases (LOU). Occasionally, the question is raised whether public organisations would benefit from closer relationships with their suppliers, relationships similar to those that can be observed in the trade and industry, where both parties know each other and each others interests well.</p><p>Purpose</p><p>The aim of this paper is to find out whether the public sector would benefit from closer supplier relations when it comes to certain services, as well as to investigate to what extent LOU allows a closer collaboration between the public sector and ther private suppliers.</p><p>Implementation</p><p>The investigation has been implemented in the form of a case study, since we have studied the relations between the municipality of Linköping and its suppliers. The case study has been implemented partly though a quantitative survey among the suppliers of the municipality of Linköping, partly through qualitative interviews with purchasers and other people that have a lot of knowledge and experience of this matter.</p><p>Results</p><p>The investigation has shown that the public sector would benefit from closer relationships in order to satisfy three different types of needs. These needs concern development and effectivisation of the activity, the suppliers participation of the design of the services and longer time limits for contracts. The investigation has also shown that there are possibilities for public organisations to collaborate with their suppliers in different ways. These ways of collaboration partly satisfy the needs of closer supplier relations that we can find today within the public sector.</p>

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.

Bakgrund Under de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl. Syfte Syftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer. Genomförande Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer. Resultat Undersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov. Dessa behov gäller utveckling och effektivisering av verksamheten, leverantörernas medverkan i utformningen av tjänsterna samt längre avtalstider inom vissa verksamheter. Undersökningen har även visat att offentliga organisationer idag har möjlighet att samarbeta med sina leverantörer under flera olika former. Dessa samarbetsformer tillfredsställer till viss del de behov av närmare leverantörsrelationer som idag finns inom offentlig sektor. / Background During the past 30 years, companies within the trade and industry have more and more focused on creating closer relationships with thier suppliers. In contrast to the development in the trade and industry, purchases within the public sector is nowadays caracterized by keen competition. The relationship between public organisations and their suppliers is regulated to a great extent by The Law of Public Purchases (LOU). Occasionally, the question is raised whether public organisations would benefit from closer relationships with their suppliers, relationships similar to those that can be observed in the trade and industry, where both parties know each other and each others interests well. Purpose The aim of this paper is to find out whether the public sector would benefit from closer supplier relations when it comes to certain services, as well as to investigate to what extent LOU allows a closer collaboration between the public sector and ther private suppliers. Implementation The investigation has been implemented in the form of a case study, since we have studied the relations between the municipality of Linköping and its suppliers. The case study has been implemented partly though a quantitative survey among the suppliers of the municipality of Linköping, partly through qualitative interviews with purchasers and other people that have a lot of knowledge and experience of this matter. Results The investigation has shown that the public sector would benefit from closer relationships in order to satisfy three different types of needs. These needs concern development and effectivisation of the activity, the suppliers participation of the design of the services and longer time limits for contracts. The investigation has also shown that there are possibilities for public organisations to collaborate with their suppliers in different ways. These ways of collaboration partly satisfy the needs of closer supplier relations that we can find today within the public sector.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen. Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt. Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.

Gotlands Slagteri är ett företag som bedriver produktion av kött och charkvaror. Verksamheten bygger på långsiktiga relationer mellan såväl leverantörer som kunder, och som vilken relation som helst krävs omtanke och underhållsarbete för att de skall kvarstå. Syftet med den här studien är att titta på Gotlands Slagteris leverantörsrelationer och göra en utomstående bedömning för slakteriets räkning, samt att se om dokumentationshanteringen av leverantörerna kan förbättras. Syftet mynnar följaktligen ut i tre frågeställningar; Hur ser nuläget av relationen mellan Gotlands Slagteri och deras leverantörer ut? Vilken leverantörsinformation önskas av Gotlands Slagteri i framtiden? Är CRM-system ett lämpligt alternativ för Gotlands Slagteri att dokumentera information i och hur kan det tillämpas? Metodiken som använts för införskaffande av data har primärt bestått av intervjuer, både med leverantörer och personal vid Gotlands Slagteri. Studiens frågeställningar resulterar i att relationerna över lag ser bra ut. Det viktigaste för leverantörerna visar sig vara att avräkningspriserna per djur inte är för låga. Studien resulterar också i att slakteriet inte nödvändigtvis är ute efter någon ny information angående leverantörer i framtiden, men att det istället går att utöka leverantörers redan befintliga uppgifter genom att integrera annan sparad information. Vid integrering av vederbörande uppgifter talar resultatet även för att CRM-system är lämpligt vid framtida dokumentation för leverantörsuppgifter. Återstående för slakteriet är att avgöra vilken typ av CRM-system som ter sig bäst lämpat, men studiens rekommendation är att satsa på ett egenutvecklat system. Initialt kan systemet implementeras vid inköpsavdelningen som ett slags pilotprojekt för att därifrån expandera programmets funktioner till att även stödja andra avdelningar i verksamheten. / Gotlands Slagteri is a butchery which produces meat and charcuterie. The company is dependent on long term relationships with suppliers as well as customers, and just as in any relationship it is nurtured by tender and care. The purpose of this study is to identify the relationship with the suppliers and see what could be improved upon. In this case, the improvement regards the company’s way of handling information about suppliers, which in turn generate the following questions; does any further information regarding suppliers, valuable enough to be documented exist? How could present information be stored? The information procured attempts to answer what makes suppliers supply to Gotlands Slagteri as well as what the viewpoint of other butcheries is. Via a literature study CRM is proposed as a possible solution and is backed up by a benchmark of what similar companies do (HKScan, KLS, Hälsingestintan). CRM systems turn out to be a recurrent option and could be procured either by buying an already existing product or be developed on your own. The study concludes in there not necessarily being anything new to add as far as information per supplier go, but instead point to the fact that there are some already existing data which potentially could add individual value. Beyond that the study show that CRM could make a strong case as a future feature. The one thing reaming is for Gotlands Slagteri to determine which CRM-system would make the better fit.

No description available.

It is becoming increasingly important to have a more efficient and well-functioning supply chain in order to achieve competitiveness and therefor profitability in an increasingly globalized market which higher demands on companies. For a company to maintain its competitive advantage, companies must adapt to changes through continuous improvements and implementing of forecasting to reduce waste of company’s resources. Another way for a company to maintain its competitiveness is to streamline processes by identifying and eliminating non-value-adding activities throughout the supply chain. Flexible suppliers are key factor for efficient material supply and help to contribute preventing uncertainties about changes in demand and therefore competitive advantages for the benefit of own company and the customer company. With efficient suppliers you get more efficient material flow that leads to lower warehousing costs, more efficient production and higher delivery service. It is therefore important that suppliers receive information about materials and orders as early as possible in order to plan the best way possible.  Exchanging information about each other´s activities creates space to share knowledge and experiences and provide opportunity for intimate relationship and trust in each other to create healthy and long-term relationship. / Det blir allt mer viktigare med effektivare och väl fungerande försörjning kedja för att uppnå konkurrenskraft och lönsamhet  i allt mer globaliserad marknad och därmed högre krav på företag. För att behålla sina konkurrenskraftiga fördelarmåste företag anpassa sig efter förändringar genom ständiga förbättringar och prognostiseringar för att minska slöseri av företagets resurser. En annan förutsättning för att behålla sin konkurrenskraftighet är att effektivisera processer genom att identifiera och eliminera icke värdeskapande aktivitete rinom hela försörjningskedjan. Flexibla leverantörer är nyckelfaktor för effektivare materialförsörjning och bidrartill att förebygga osäkerheter kring efterfrågeförändringar och därmed konkurrenskraftiga fördelar till fördel för sig själv och kundföretaget. Med effektiva leverantörer får man effektivare materialflödesom leder till lägre lagerkostnader, effektivare produktion och högre leveransservice. Det är i och med detta viktigt att leverantörer får information om material och orderläggningar så tidigt som möjligt för att planera på bästa möjliga sätt. Genom att utbyta information om varandras verksamhet skapar utrymme för att dela kunskap och erfarenheter. Detta ger också möjlighet för intim relation och förtroende för varandra för att skapa hälsosam och långsiktig relation. Syftet med examensarbetet är att studera och analysera materialförsörjningen mellan ett industriföretag och dessleverantörer. Studien gick ut på att undersöka faktorer som påverkar materialförsörjningseffektiviteten och vilka förutsättningar företag behöver ta hänsyn till utifrån de faktorerna för att uppnå effektivare flödeskedja. För att besvara dessa frågor har författaren utfört en litteraturstudie byggd på vetenskapliga artiklar som söktes och hittades på Mälardalens högskolas databaser och litteraturstudier högskolans bibliotek. Därefter analyseras data med relevant teori för att belysa och beskriva de problem och faktorer som upptäckes under arbetets gång. Examensarbetet avslutas sedan med förslag på rekommendationer utifrån faktorerna som påträffades där lösningsförslagen diskuteras och förklaras för att göra de relevanta för läsarna.

<p> </p><p>In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.</p><p>The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work.</p><p>Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement.</p><p>According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts.</p><p> </p> / <p> </p><p>I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin.</p><p>Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete.</p><p>Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete.</p><p>Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.</p><p> </p>

Kräsnare kunder, snabbare modeväxlingar och billigt mode. I modeindustris globala klimatstår modeföretagen inför större konkurrens och tvingas agera snabbt för att kunna gekunderna det bästa erbjudandet. Inköpsstrategier har blivit allt viktigare för att kunnakonkurrera om pris, kvalitet och tillgänglighet vilket har resulterat i inköp mot internationellamarknader. I samband med produktion i billigare länder har konsumenternas krav på socialtansvarstagade ökat vilket gjort att det för företagen blivit allt viktigare att styra sina inköp moträtt marknad och rätt leverantörer. Många svenska modeföretag gör inköp från Kina ochdärför är syftet med denna studie att med Lindex som fallföretag skapa en förståelse för hurett svenskt modeföretag använder sig av ett produktionskontor och vad det har föransvarsområden i inköpsprocessen vid inköp från Kina. Syftet är även att skapa enuppfattning om produktionskontorets syn på leverantörsrelationer och vilka förutsättningarnaär för att modeföretaget ska kunna arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörsledet.Studien har en kvalitativ undersökningsdesign då syftet är att skapa ett djup inom det valdaområdet vilket även var anledningen till att problemet applicerades på ett fallföretag. Studiensempiriska material bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med anställda på fallföretagetsamt två observationer av fallföretagets leverantörer. Detta gjordes för att kunna skapa endjupare förståelse inom områdena Lindex inköpsprocess, leverantörsrelationer och socialtansvarstagande. Det fält som undersöktes var fallföretagets huvudkontor i Göteborg,produktionskontoret i Hongkong samt CSR-avdelningen i Shanghai. Studien påvisade attproduktionskontorets ansvarsområden berörde faktorer som pris, kvalitet, ledtider ochkapacitetsplanering. Genom resultaten som fallföretaget Lindex genererade kunde slutsatsendras att ett produktionskontor skulle kunna vara en användbar inköpsstrategi för ett svensktmodeföretaget då det för studiens fallföretag innebar lösningar till kritiska faktorer som pris,kvalitet, ledtid och kapacitetsplanering. Det har blivit allt viktigare att ha godaleverantörsrelationer i modebranschen och studien tyder på att fallföretaget värderadeleverantörsrelationer då tillit, engagemang och samarbete var nyckeln till att lyckas medovanstående faktorer. Förutsättningen för att ett modeföretag skulle kunna arbeta med socialtansvarstagande var att leverantören hade en förståelse för vad syftet med uppförandekodenvar, att företagets personal var väl utbildad och uppdaterad inom området för att i sin turkunna inspirera leverantörerna samt att det kontinuerligt gjordes leverantörsinspektioner somockså följdes upp. Studiens resultat kan inte generaliseras på alla svenska modeföretag dåfenomenet undersökts genom fallföretaget Lindex men studien är ändå relevant ochanvändbar för svenska modeföretag med liknande omständigheter att ta del av.Due to more selective customers, shorter fashion trend cycles and cheaper fashion, in today&apos;sglobal fashion industry companies face stiffer competition and they are forced to act faster toanswer customer demands. As such, purchasing strategies play a crucial role when it comes tocompetition in price, quality and availability of products, which in turn has forced fashioncompanies to introduce a buying strategy focused on the international market. As a result ofcompanies moving into cheaper production countries the demands on social responsibility hasincreased. This has pushed companies to drive their buying strategy toward the correct marketand supplier. Many Swedish fashion companies have decided to purchase from China andtherefore the purpose of this study with Lindex as the company in focus is to form anunderstanding of how a Swedish fashion company utilizes their production office and what itsresponsibilities are in the buying process when sourcing from the Chinese market. In addition,the authors want to describe what the view of the production office is in relation to supplierrelationships in the buying process and what circumstances are necessary for the fashioncompany to be able to influence social responsibility in the supply chain. The thesis has aqualitative research design since the purpose was to create a deeper understanding of theresearch topic, which also was the reason for the authors to study the problem through a casecompany. The empirical material is conducted by twelve semi-structured interviews withsome of the case company’s employees and two observations of the case company’ssuppliers. The purpose was to create a deeper understanding in the areas of Lindex’s buyingprocess, supplier relations and social responsibility and therefore the field study was carriedout at the case company’s head quarter in Gothenburg, its production office in Hong Kongand its CSR department in Shanghai. The result of the study showed that the productionoffice’s areas of responsibility involved factors such as price, quality, lead-time and capacityplanning. Through the results that the company in focus generated the conclusion that couldbe drawn is that the strategy of establishing a production office could be useful for a Swedishfashion company in terms of better prices, higher product quality, shorter lead time as well assetting the production capacity. It has become more important to build good relationships inthe fashion industry and the study has found that Lindex highly values their supplierrelationships. Factors such as trust, engagement and collaboration with the suppliers are thekey to succeed in addition to all of the factors mentioned above. To enable fashion companiesto work with social responsibility it is vital that the supplier understands the purpose of thecode of conduct and that the company’s employees are well educated within the subjectmatter to in turn be able to influence the suppliers. It is equally important that inspections aremade on a continuous basis with the necessary follow-up carried out. The result of this thesiscannot be generalized for all Swedish fashion companies since the problem has beeninvestigated through a case company, but the study is nevertheless highly relevant and usefulfor other Swedish fashion companies under the same circumstances to take note of. / Program: Textilekonomutbildningen