In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries. The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work. Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement. According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts. / I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin. Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete. Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete. Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.

Det är inte längre enskilda företag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela försörjningskedjor och detta påstående har varit utgångspunkten för den här studien. I takt med att handeln blir mer global, ställs företag inför utmaningar kring hur internationella relationer ska hanteras. En viktig fråga för konkurrenskraften är hur inköp ska struktureras i praktiken. Företag behöver göra en avvägning i val av försörjningsstrategi som berör frågor kring grad av samverkan och integrering till sina leverantörer. Denna studie är ett illustrerande exempel på hur leverantörsrelationer och försörjningskedjor organiseras i praktiken. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för hur relationer i försörjningskedjor kan utformas, där fokus ligger på informationsutbyte och integrering mellan parterna. För att empiriskt undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts hos det svenska detaljhandelsföretaget Rusta. De har fått agera som exempel för att belysa hur företag inom den handelsintensiva sektorn arbetar med frågor kring leverantörsrelationer och global försörjning. Till studien har ett ramverk tagits fram som bygger på tidigare forskning och teorier kring transaktionskostnader, kontrakt och kontroll samt leverantörsrelationer, information och integrering. Dessa ämnen har legat till grund för datainsamlingen. Studiens empiri bygger på insamling av data via intervjuer, dokumentgranskningar och en observation. De resultat som framkommit visar att det är många dimensioner som spelar in vid utformandet av leverantörsrelationer. Rusta har inköpskontor i Asien för att komma närmare sina leverantörer och skapa trygghet i affärsuppgörelserna. I vissa fall arbetar Rusta i närmare relation med sina leverantörer och i andra fall är handelsutbytet av mer transaktionell karaktär. Det framkommer att Rusta delar stora mängder information till sina leverantörer och att detta görs på daglig basis. Integrering framgår ske på olika sätt men något delat affärssystem mellan Rusta och deras leverantörer finns inte. Sammanfattningsvis visar studien på att ju mer komplex en produkt är, desto mer komplex blir relationen och en slutsats som dras är att det inte finns någon generell relation som passar alla affärsuppgörelser. / It is no longer individual companies competing against each other but rather supply chains and this assertion has been the starting point for this study. As trade becomes globalized, companies are faced with challenges about how international relations are to be managed. Companies need to make a consideration in the choice of supply strategy with decisions regarding what degree of cooperation and integration they should have with their suppliers. This study is intended as an illustrative example of how supplier relationships and supply chains are organized in practice, with the purpose to provide in-depth understanding of how relationships in supply chains can be designed. The focus in the study lies on information exchange and integration between the parties. To investigate this, a qualitative case study has been conducted at the Swedish retail company Rusta. They act as an example to help illustrate how companies in trade-intensive sectors work with issues related to supplier relationships and global sourcing. For the study, a framework has been designed based on previous research and theories about transaction costs, contract and control, supplier relations, information and integration. These topics have been the basis for data sample. The study is based on data collected through interviews, document examinations and one observation. The results found show that there are many dimensions in the design of supplier relationships. Rusta has purchasing offices in Asia to be closer to its suppliers and create a more secure business environment for trade. In some cases, Rusta works in close relations with their suppliers and in others on a transactional basis. We see that Rusta shares a large amount of information with their suppliers on a daily basis. Integration is evident in various ways, yet there is no shared business system operating between Rusta and their suppliers. In conclusion, the study shows that the more complex a product is, the more complex the relationship becomes. Another conclusion is that there is no general type of relationship that suits all business transactions.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB.</p><p><strong>Background: </strong>The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships.</p><p><strong>Method: </strong>This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it.</p><p><strong>Conclusion:</strong> A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB.</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan.</p><p><strong>Metod: </strong>Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.</p>

Purpose: The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB. Background: The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships. Method: This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it. Conclusion: A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Bakgrund: Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan. Metod: Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande. Slutsats: Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.

Modeföretagen i Sverige 2015 befinner sig i en mycket konsumentstyrd bransch där trender uppstår och passerar snabbt, vilket ger en bransch som ständigt förser marknaden med nya varor. Mode är samtidigt råvaruintensiv och lämnar ett avtryck i miljön som påverkar alla. Konsumenterna ställer nu allt högre krav på att varor är producerade mer hållbart och under socialt ansvarstagande, CSR, i alla led. Modeföretagen ansvarar för en produktion av varor som främst sker i länder med lägre kostnad för arbetskraft, vilket medför svårigheter i form av kontroll då avstånden är långa. Vilken relation företaget har till sina leverantörer har således kommit att spela en allt mer avgörande roll. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka och analysera de överväganden som producerande aktörer på den svenska modemarknaden gör vid val av leverantörer, för att på så sätt belysa de svårigheter de anser finns och vad som är viktigt för deras framgång. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer inom fallstudiens ramar. Sekundärdata har samlats in från press, företagens hemsidor och från mailkorrespondens med branschorganisationer. Fallstudien visar att relationen företagen har till sina leverantörer är väldigt viktig för dess framgång. Ett bra leverantörssamarbete ökar företagens chanser till både hållbar produktion och ger en ökad möjlighet till finansiering genom handelskredit. En bra leverantörsrelation ökar även företagens möjligheter till flexibilitet från leverantörens sida med snabbare leveranser som bättre kan möta kundens efterfrågan och minska risken för felbedömningar. Långa avstånd anses som ett problem för modeföretagen och de söker därför närmare produktion inom EU som ger kortare ledtider, en möjlighet till bättre leverantörsrelationer samt ett underlättande av likvärdiga kemikalielagar.

Bakgrund: I maj 2017 beslutades det att EU-reglering 2017/821 om konfliktmineraler kommer träda i kraft den 1a januari 2021. Regleringen kräver att företag inom EU kan försäkra sig om att tenn, volfram, tantal och guld (3TG) endast importeras från ansvarsfulla och konfliktfria källor. Inom litteraturen presenteras en problematik kring försörjningskedjors komplexitet och svårigheterna att spåra konfliktmineraler. Studien avser därför att skapa ökad förståelse för leverantörshantering avseende konfliktmineraler och praktiska implikationer för bolag som önskar ökad förståelse inför införandet av EU-reglering 2017/821.  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för hur företag strategiskt arbetar mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler, samt vilka möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå under detta förändringsarbete. Metod: Studien har ett realistiskt perspektiv samt ett induktivt angreppssätt med abduktiva inslag. Kvalitativ data har inhämtats genom sex semistrukturerade intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsfunktioner, från två affärsområden, som arbetar med alternativt är bekanta med Atlas Copcos upprättade process för leverantörshantering avseende konfliktmineraler. Slutsats: Studieförfattarna finner att strategiskt arbete mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler kan delas upp i tre övergripande områden; identifiering av prioriterade intressenter, utveckling av förändringsarbetesstrategier samt strategiska partnerskaps bidrag till synlighet inom leverantörskedjan. Dessa tre aspekter bidrar tillsammans till identifieringen och arbetet med möjligheter respektive utmaningar inför fortsatt hållbarhetsarbete med leverantörshantering avseende konfliktmineraler, vilket kan sammanfattas genom fortsatt utveckling av intern dialog samt värdet av att arbeta med Supplier Relationship Management. Kunskapsbidrag: Studiens teoretiska kunskapsbidrag är att skapa ökad förståelse för hur drivkrafter för implementering av hållbarhetsarbete, förändringsarbete samt arbete med försörjningskedjan kan bearbetas inom kontexten för leverantörshantering vid hållbarhetsarbete, samt hur dessa aspekter inverkar på varandra. / Problem discussion: In May 2017, it was determined that EU-regulation 2017/821 will enter into force the 1st of January 2021. The regulation requires that companies within the EU are able to assure that tin, tungsten, tantalum and gold (3TG) merely is imported from responsible and conflict free sources. Within literature, issues regarding supply chain complexity and difficulties with tracking conflict minerals are presented. This study therefore aims to create increased understanding for supplier management regarding conflict minerals and practical implications for other companies that aim for increased understanding before the introduction of EU-regulation 2017/821. Aim: The aim is to create increased understanding for how companies strategically work towards sustainability through supplier management regarding conflict minerals, and which opportunities respective challenges that may occur during the process of change. Method: This study has a realistic perspective and an inductive approach with abductive features. Qualitative data has been obtained through six semi structured interviews with representatives from Atlas Copco’s sourcing functions, from two business areas, who work with or are familiar with Atlas Copco’s constructed process for supplier management regarding conflict minerals. Results: The authors of this study find that strategic work towards sustainability regarding conflict minerals can be divided into three overall subjects; the identification of prioritized stakeholders, development of change management strategies and strategic partnerships contribution to visibility within the upstream part of the supply chain. These three aspects contribute to the identification and work with possibilities and challenges regarding continued sustainability efforts with supplier management concerning conflict minerals, which can be summarized through continued development of internal communication and the value of working with supplier relationship management. Science contributions: The study’s theoretical science contribution is to create increased understanding for how drivers for implementation of sustainability efforts, change management and work with the supply chain can be processed within the context of supplier management concerning sustainability work, and how these aspects affect each other.

En väl fungerande offentlig upphandling är avgörande för att klara de förändringar som vår omvärld står inför. Konkurrensen och effektiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen beskrivs ofta som lägre än i andra branscher. Studier inom svensk byggbransch har därför lyft betydelsen av ökad effektivitet genom utveckling av teknik och kunskap i bygg- och anläggningsprojekt. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppmäts till cirka 634 miljarder kronor per år vilket motsvarar en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. En stor del av de bygg- och anläggningsarbeten som utförs i Sverige upphandlas av offentliga beställare vilket medför att de har möjlighet att påverka branschens utveckling. För att främja ett önskat beteende och drivkrafter hos leverantörer kan offentliga beställare använda leverantörsuppföljning samt ekonomiska incitament i upphandling. Studiens syfte har varit att öka förståelsen för hur incitament ska användas i upphandling för att främja effektivare leveranser och skapa drivkraft för leverantörer att utföra, och helst överträffa, det resultat som önskas av beställaren. För att uppnå ett trovärdigt resultat valdes metoden fallstudie. Trafikverket som är en renodlad beställarorganisation med en bred leverantörsbas använder leverantörsuppföljning och incitament i upphandlingar och ansågs därför som ett lämpligt företag att undersöka för att uppnå studiens syfte. För den kvalitativa datainsamlingen har åtta projekt med incitament studerats där totalt 20 stycken intervjuer genomförts. I respektive projekt, förutom i två, har inköparen, projektledaren och leverantören intervjuats för att få en objektiv bild för hur bonus som incitament fungerat i projekten. För att underlätta analysarbetet sammanfattades alla projekt och analysmetoden ”Pattern Matching” användes för att finna likheter och olikheter mellan de studerade projekteten. Utifrån resultat och analys har slutsatser kunnat dras om hur tidigare användning av bonus har fungerat följt av förbättringsförslag. Slutsatsen var att bonus bidragit till att projektet gått smidigare och att det ökade samarbetet men inte att själva slutprodukten förbättras. Det framgick även att arbetssättet för bonus varierat mycket mellan projekten och att kontinuerlig leverantörsuppföljning under projektets gång är viktigt och en kritisk faktor för att bonus ska fungera som incitament och för att främja leverantörsutveckling. Vidare var slutsatsen att incitamentmodellen och formeln för uträkning av incitament bör standardiseras och integreras i systemet för leverantörsuppföljning. Ytterligare en slutsats var att bedömningsgrunderna upplevs som otydliga i dagsläget och att det är svårt att göra en objektiv bedömning. I studien har förbättringsförslagen sammanfattas i tre huvudområden där det första utgjordes av att standardisera arbetssättet kring hur bonus används i projekten sett till aktiviteterna: benämningar, leverantörsuppföljning, fokusområden och bonusnivå. Rekommendationen var att införa riktlinjer att leverantörsuppföljningen bör ske kontinuerligt under projektets gång vid minst fyra tillfällen per år samt att inte alla fokusområden bör viktas lika högt utan ett fåtal områden bör väljas ut som är kritiska för projektet. De områden som har en högre vikt är de områden som leverantören fokuserat på och som sedan utgjort ett mervärde i projektet. Studien visade även att bonusens storlek är betydande där en höjd bonusnivå från dagens föreslogs för att leverantörerna ska se det som incitament. Nästa förbättringsförslag utgjordes av att integrera incitamentmodellen i leverantörsuppföljningssystemet UppLev vilket säkerställer att arbetet utförs på liknande sätt samt medför att leverantörer har lika förutsättningar oberoende vem genomför leverantörsuppföljningen. Tredje förbättringsförslaget var att förbättra bedömningsgrunderna utifrån fem områden vilka var subjektivitet, checklista, kontraktsenlig nivå samt att det ska vara möjligt för leverantören att uppnå högsta poäng vid bedömning.

Inköp av material i byggbranschen genomförs traditionellt med lägsta pris som främsta kriterium. Vidare sker inköpen ofta lokalt i respektive byggprojekt, vilket oftast leder till kortsiktiga relationer med leverantörer. Dock visar forskning på att kortsiktiga relationer inte alltid är mest gynnsamma. Det anses istället vara mer fördelaktigt att låta sig inspireras av andra industrier och upprätta långsiktiga relationer och leverantörssamarbeten som sträcker sig över flera byggprojekt. År 2014 förvärvade ett av Sveriges största byggföretag en fabrik som tillverkar prefabricerade produkter i fiber- och gråbetong. Uppköpet var en så kallad vertikal integration och en del i ett koncept för att industrialisera bostadsbyggandet. Förvärvet innebar inte bara ett upprättande av en långsiktig relation utan således även en integration av en leverantör i företagets värdekedja.  Syftet med det här examensarbetet är att bättre förstå hur en sådan intern långsiktig leverantörsrelation fungerar i byggbranschen. Syftet med studien är även att utveckla kunskap och komma med förbättringsförslag kring hur en långsiktig intern affärsrelation kan utvecklas.  Studien anses som kvalitativ och grundar sig på en litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer, interna dokument, platsbesök och observationer. En abduktiv forskningsansats har använts då teori och empiri varvats längs studiens gång. Undersökningen kan även ses som explorativ då slutmålet från början inte var känt.     Studien påvisar och konfirmerar att en intern långsiktig relation är komplex men fördelaktig då det bland annat möjliggör en ökad kontroll och utveckling av både den levererade produkten och relationen. Vidare visar studien att den levererade produktens komplexitet har stor betydelse. Undersökningen åskådliggör även att en kombination av ett externt och internt förhållningssätt till en relation kan vara mest fördelaktigt trots att leverantören definitionsmässigt är intern. Likväl som i externa långsiktiga relationer är även begrepp såsom tillit, engagemang, förväntningar och beroende centrala i interna relationer, men bör utifrån förutsättningarna ses på ett annat sätt. Byggbranschens projektorientering och traditionsenlighet visar sig också påverka en implementering av långsiktiga interna relationer. Vidare förekommer andra mötesforum och socialiseringsprocesser tillskillnad mot externa kortsiktiga relationer. Då den undersökta relationen är en del i ett större koncept visar det sig även möjliggöra förekomsten av fler än två parter, vilket får en påverkan på beslutsfattandet i relationen.     För att utveckla relationen anses tidigare nämnda begrepp som tillit, förväntningar, engagemang, kommunikation, beslutsfattande och beroende vara något som man tankemässigt bör ha med sig. Vidare bör beställare och leverantör tillsammans anpassa sig till varandras processer och arbetsstrukturer. Gemensamma långsiktiga mål bör även formuleras.  För att utveckla en långsiktig intern relation bör även institutionaliseringens fördelar utnyttjas. Detta innebär att kontaktmönster, kommunikationsverktyg och kontaktvägar bör vänjas in och utvecklas över tid. För att engagera och motivera individerna till att vara delaktiga i relationen rekommenderas även nya typer av mötesforum som komplement till de redan existerande. / Purchasing of material in the construction industry is traditionally carried out with lowest price as main criteria. In addition, purchasing often occurs separately in each project, which usually ends up with short-term relationships with suppliers. However, research shows that that short-term relationships are not always the most advantageous. It is considered as more advantageous to obtain inspiration from diverse industries and establish long-term relationships with suppliers that lasts over numerous projects.  In 2014 one of Sweden’s largest construction companies acquired a manufacturer that produces prefabricated concrete elements. The acquisition was a vertical integration and a part of an industrialized house building concept. Hence, the acquisition did not only establish a long-term relationship, it also integrated a supplier in the company’s supply chain.  The purpose with this thesis is to clarify and understand how an intra-organizational long-term supplier relationship is managed in the construction industry. The purpose is also to contribute with knowledge in how to develop such a relationship.  The study is considered as qualitative and is based on literature studies, semi-structured interviews, internal documents, site visits, and personal impressions from meetings. An abductive research approach has been conducted since empirics and theory have been alternated during the study. The survey can also be identified as an explorative study since there was not a clear objective when the study was initiated.  The study reveals and confirms that an internal long-term relationship is complex but advantageous. The long-term focus enables an increased control and development of the product as well as the relationship. The study also illustrated that a combination of an external and internal approach to the relationship is most advantageous, even though the relationship is defined as intra-organizational. In inter-organizational relationships, concepts such as trust, commitment, expectations, and dependence seems to be important in intra-organizational relationships as well, but should be viewed in a different way. The strong project orientation and traditionalism in the construction industry is also considered to affect an internal long-term relationship. Furthermore, in contrast to inter-organizational short-term relationships, other kinds of meeting forums and socialization processes exists. Since the studied relationship is part of a larger concept, more than two parties seem to be involved in the relationship. This, among other things, affect the decision-making process in the relationship.  To develop the relationship, stated concepts such as trust, expectation, commitment, communication, decision-making and dependence should be kept in mind. Furthermore, buyer and supplier should try to adapt to each other’s processes and work structures. To develop a long-term internal relationship, the benefits of institutionalization should also be used, enabling buyer and suppliers to develop and familiarize roles, communication tools and contact routes. To engage and motivate individuals to participate in the relationship, new types of meeting forums are also recommended to complement the ones that already exist.

Många företag har problem med höga lagernivåer. Det innebär att hanteringskostnader ökar och att material lagras i långa perioder. Företag eftersträvar att sänka sina lagernivåer, utan att riskera att lagret blir tomt eller att material saknas. I denna studie kommer ett fallföretag att analyseras, där orsaken till höga lagernivåer och dyra hanteringskostnader identifieras. Det teoretiska ramverket är baserat på vetenskapliga artiklar, som är peer-review granskade. Teorin som används i studien är Lean, Just-in-Time (JiT), First-in-First-out (FIFO), leverantörsstyrda lager och leverantörsrelationer. Det empiriska materialet är framställt av information som framkommit under semistrukturerade intervjuer. Teorin har tillsammans med det empiriska materialet analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. En av orsakerna till att lagernivåerna är höga är på grund av att komponenterna beställs efter prognoser som är bristfälliga. En annan orsak är att företaget inte arbetar efter en tydlig strategi. Det resulterar i att materialet ankommer långt innan behovet och behöver lagras i flera månader. Resultatet visar att företaget kunnat använda JiT, eftersom det skulle innebära att materialet ankommer när ett behov finns. Det skulle resultera i att komponenterna inte behöver lagras under långa perioder, vilket även reducerar hanteringskostnaderna. En risk med JiT är att det kan bli materialbrist vid leveransstörningar, något som kan undvikas med hjälp av säkerhetslager. Fallföretaget har långa ledtider på vissa komponenter, något som gör att de beställer större kvantiteter och lagrar. Detta kan undvikas med leverantörsstyrda lager, då leverantörerna har ett färdigvarulager för att reducera ledtiderna. FIFO är ett bra lagringsalternativ för att reducera lagringstiden, men det kräver bra förutsättningar för att det ska fungera bra. För att undvika slöseri så hade Lean kunnat implementeras. / Numerous companies have problems with high inventory levels. Which in many cases lead to increasing handling costs, and materials being stored for a long period of time. Companies strive to reduce their inventory levels, without risking the warehouse going empty or lacking material. In this study a case company will be analysed in order to identify the cause of high inventory levels and expensive handling costs. The theoretical framework is based on peer- reviewed scientific articles. Focusing mainly on the theories of Lean, Just-in-Time (JiT), First- in-First-out (FIFO), Vender management inventory and Supplier Relationship. The empirical material is collected through semi-structured interviews. Together with the empirical material, the theory has been analysed using a thematic analysis method. One of the reasons why inventory levels are high, is because the components are ordered based on forecasts that are insufficient. Another reason is that the company does not work according to any strategy. Which is causing the material to arrive before the demand appears, requiring it to be stored for several months in advance. The result shows that the company should consider using JiT and have the material arrive once there is an actual material demand. The risks with JiT are that there could be material shortages, which could be avoided with safety stocks. The case company has long lead times on certain components, meaning that they order larger quantities and stock. This can be avoided with vender management inventory, as the suppliers have a stock of finished goods to reduce lead times. FIFO is a good storage method, but it requires good conditions to work well. To avoid waste, Lean could have been implemented.

Syfte – En förstudie på fallföretaget identifierade ett problem som ledde till att syftet och frågeställningarna formulerades. Studien syfte innebär att undersöka hur underhåll av en leverantörsrelation kan påverka ett speditörföretag. För att svara på studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: Hur arbetar ett speditörföretag med sina leverantörsrelationer? Vilka är möjligheterna till att förbättra en leverantörsrelation? Metod – Studien är genomförd som en fallstudie med enfallsdesign. Empiri är insamlat med intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier. Litteraturstudien utgör grunden för studiens teoretiska ramverk som innehåller teorier inom leverantörssegmentering, interaktionsmodellen, Customer Relationship Management (CRM) och Key Account Management (KAM). Resultat – Studiens resultat innefattar att underhåll av leverantörsrelationer med hjälp av leverantörssegmentering, interaktionsmodellen, Customer Relationship Management (CRM) och Key Account Management (KAM) på ett fördelaktigt sätt bidrar till ett bra underhåll av leverantörsrelationer och förbättringsmöjligheter till tätare relationer. Implikationer – Med hjälp av befintliga teorier inom relationshantering bidrar studien med att underhålla och förbättra leverantörsrelationer. Studien riktar sig emot ett mindre utforskat område för transport- och speditörföretags underhåll och förbättringar av leverantörsrelationer. Begränsningar – Studien är utförd enbart på ett speditörföretag vilket begränsar studiens generaliserbarhet vilket påverkar studiens resultat. Studien har inte tagit hänsyn till kostnader för implementering för förbättringsåtgärder i arbete för bättre relationer samt att leverantörens synvinkel inte är undersökt. / Purpose – A pilot study at the case company identified a problem that lead to the purpose and research questions. The purpose of this study is to investigate how maintenance of a supplier relationship can affect a forwarder company. To answer the study's purpose, it has been broken down into two research questions: How does a freight forwarding company work with its supplier relationships? What are the opportunities to improve a supplier relationship? Method - The study is conducted as a case study with one-case design. Data is collected with interviews, document studies and literature studies. With the literature study, the basis for the study's theoretical framework contains theories in supplier segmentation, the interaction model, Customer Relationship Management (CRM) and Key Account Management (KAM). Results - The study's results include that maintenance of supplier relationships by means of supplier segmentation, the interaction model, Customer Relationship Management (CRM) and Key Account Management (KAM) in a beneficial way contributes to good maintenance of supplier relationships and improvement opportunities for closer relationships. Implications - Using existing relationship management theories, the study helps to maintain and improve supplier relationships. The study targets a less explored area for transport and freight forwarding companies' maintenance and improvements in supplier relationships. Limitations - The study is conducted only at one freight forwarding company which limits the generalizability of the study which affects the study's results. The study has not taken into account the costs of implementation for improvement measures in work for better relationships and that the supplier's point of view has not been examined.