Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa.

This study seeks to investigate fear of death in first-year student nurses. It considers how this might be ameliorated through teaching and learning interventions that involve addressing emotional and spiritual intelligence within the affective domain. Fear of death, for this study, is defined as fear of death and of caring for dying people and their families. A pragmatic paradigm and a mixed method approach were used to explore the feelings and experiences of newly recruited student nurses in relation to fear of death and the care of the dying person and their families. Quantitative and qualitative methods were used to examine the impact of two different interventions intended to reduce the fear of death. A questionnaire was used to measure aspects of fear of death. The students were then randomly allocated to three groups. The members of two of the groups experienced an intervention, either a psychological self-help programme called 'Do Something Different', (Fletcher and Pine, 2009) or a weekly group meeting that explored relationships and the use of spiritual strategies based on Family Constellation theory (Hellinger, 2006). The third group acted as a control. After a period of time in clinical practice, the questionnaire was administered again and the results analysed and interpreted. The relationship between the students' fear of death and their age, previous experiences, ethnicity and spiritual beliefs was explored. Findings indicate that the interventions had a positive influence on reducing the students' fear of death. The qualitative part of the study involved semi-structured interviews with fifteen of the students who had completed both questionnaires. Their experiences of preparation for caring for dying people and of being in an intervention group were discussed. The interviews were analysed using interpretive phenomenological analysis (IPE). Influencing factors from home, such as cultural issues, and from within the clinical context, such as mentorship, were identified. The thesis contributes to nursing education and practice by showing that early preparation for caring for dying people can be effective in reducing fear of death. Results demonstrate that there is value in using strategies to help the student to develop emotional and spiritual intelligence in order to prepare for aspects of dying, before they experience the death of a patient. This preparation enhances the quality of the therapeutic relationship between student and patient. Another outcome is that students need a particular quality of support, at home and in clinical practice and that there are particular implications for Black, Asian and Minority Ethnic (BAME) students. Mentors of students need to be trained to be sensitive to the students' needs when caring for people who are dying. Greater attention to preparation for death and care of the dying is likely to enhance the provision of end of life care and may also reduce attrition in first-year student nurses.

Bakgrund: Inom intensivvården råder en kurativ vårdkultur, målet är att patienter ska botas. Dock sker nästan en femtedel av alla dödsfall i Sverige inom intensivvården. Således är behovet av kvalificerad palliativ vård betydande, men forskning visar att vården i dagsläget har svårt att möta dessa behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt inom intensivvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman konstruerades: strävan efter att skapa en värdig död, hinder för en värdig död och faktorer som främjar en värdig död. Diskussion: Författarna har utifrån valda delar i Watsons Caring Science omvårdnadsteori i relation med tidigare forskning, diskuterat de fynd de ansåg varit mest intressanta. / Background: The intensive care has a curative caring culture, and the goal is to cure patients. Even so, one fifth of the deaths in Sweden happen within the intensive care. This makes the need for qualified palliative care apparent, though research shows that current care fails to meet these needs Aim: To describe nurses experiences of providing palliative care in an intensive care context. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Three themes were constructed:  striving to create a dignified death, barriers to a dignified death and factors that promote a dignified death. Discussion: Based on selected parts of Watson's Caring Science Nursing Theory and in relation to other research, the results considered to be of highest interest is discussed.

The purpose of this study was to determine what influence scheduled phone contacts would have on the extent of follow-through of continuing care recommednations by participants after treatment. Continuing care recommendations associated with ongoing sobriety include going to another level of care (individual therapy, group therapy, outpatient treatment), attending twelve-step meetings and communicating with a sponsor. Continuing care recommendations are typically written and referred to as a continuing care plan.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att andligt stöd är viktigt, men att sjuksköterskor inte alltid uppmärksammar det i sitt arbete. Detta kan bero på tidsbrist eller brist på kunskap och utbildning inom det. Syfte: Att belysa andlighet och andligt stöd för anhöriga till personer som vårdas vid palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Analysmetoden som användes var ett beskrivande syntes. Det användes tio vårdvetenskapliga artiklar som datamaterial. Resultat: I resultatet framstod två teman varav fem subteman identifierades. Första temat var: Att låta tron ta plats där identifierades två subteman: Att ha tro som en trygghet och att utöva bön och religiösa ritualer. Det andra temat var: Betydelsen av att bli mött i sin troutifrån detta tema identifierades tre subteman: Att sträva efter att få andligt stöd, att få stöd av en sjuksköterska och att få stöd av en präst eller en andlig person. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att andligt stöd är viktigt för anhöriga och att den kan fås i två olika former, av individen själv eller med hjälp av en präst eller sjuksköterska. Det kan framstå en implikation att sjuksköterskor lägger mycket fokus på andligt stöd för anhöriga men att patienters andliga behov glöms bort. / Background: Previous research showed that spiritual support is important, yet nurses do not pay much attention to this practice. This may be because of the lack of time, knowledge and training within it. Aims: To illustrate the importance of spirituality and spiritual support for relatives to people who are cared for in palliative care. Methods: The method that was used was a qualitative literature study. The analysis that was used was a descriptive synthesis. There were ten care science articles used as data material. Results: In the results there were two themes and five sub themes identified. The first theme was: To allow their faith to take place where of two subthemes were identified: To have faith as a feeling of safety and to practice prayer and religious rituals. The second theme was: The importance of being met in their faith. From this theme three sub themes were identified: To strive for spiritual support, to get support from a nurse and to get support from a priest or a spiritual person. Conclusions: The conclusion that could be drawn was that spiritual support is important to relatives and could be given in two different forms. It could either be given by the individual himself, or by a professional. There may arise an implication that nurses pay more attention to the spiritual support for relatives but forget about the patient’s spiritual needs.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.

Background: Palliative care in the end of life is the care given when the patient has a short time left in life. The purpose is to alleviate suffering and provide the best possible quality of life during the time the patient has left. Patients and relatives experience that they do not receive sufficient support. Aim: Describe nurses’ experiences of caring for patients in palliative care at the end of life. Method: Systematic qualitative literature study with 10 care science articles with a descriptive synthesis. Results: The analysis resulted in two main themes and four sub-themes where it emerged that giving and receiving support was important to provide good care for patients in the end of life. The first main theme Provide support in care provided a description of the nurses’ support for patients and relatives in care. The second main theme Getting support in care gave a description of the importance of nurses receiving support in care. Nurses experienced that conversations with patients at the end of life was draining yet energizing. Conclusion: Nurses experienced that the work was often meaningful and that support and communication are two key parts that nurses experienced important in order to perform the work professionally but also personally. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är den vård som ges när patienter har en kort tid kvar att leva. Målet är att lindra lidande och ge den bästa möjliga hälsan den tiden som patienter har kvar i livet. Patienter och närstående upplever att de inte får tillräckligt med stöd. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede vid palliativ vård. Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vårdvetenskapliga artiklar med en beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman där det framkom att ge och få stöd var viktigt för att kunna tillhandahålla god vård för patienter i livets slutskede. Första huvudtemat Ge stöd i vårdandet gav en beskrivning på sjuksköterskornas stöd till patienternas och närstående i vårdandet. Andra huvudtemat Få stöd i vårdandet gav en beskrivning av vikten att sjuksköterskorna får stöd i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde att samtal med patienternas som var i livets slutskede tog på krafterna men att det även gav energi tillbaka. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att arbetet många gånger var meningsfullt samt att stöd och kommunikation var två centrala delar som sjuksköterskorna upplevde som viktiga för att kunna utföra arbetet professionellt men även personligt.

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13327号 / 論医博第2195号 / 新制||医||1044(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 古川 壽亮, 教授 伊達 洋至, 教授 佐藤 俊哉 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Background: When a person suffers from a disease that can no longer be treated curatively, care becomes palliative. The focus is on alleviating the suffering and improving the quality of life for patients in the last period of life. Previous research shows that patients and relatives experience shortcomings in nurses' competence regarding palliative care. Patients expressinsufficient self-determination and inadequate communication with nurses. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review, the analysis is based on eight qualitative and three quantitative articles. Results: Four themes were identified; To possess the right knowledge, To relate to the organization, To treat patients and relatives and To be affected emotionally. Together most nurses experience palliative care as something meaningful and an area that is close to their hearts. Nurses' lack of in-depth knowledge in palliative care was manifested in uncertainty and difficulties in dealing with their own emotions as well as dealing with patients and relatives. Conclusions:The assigment of nurses is to take advantage of humans natural ability to care. The difficulties in maintaining quality palliative care are recurring due to lack of knowledge and insufficient psychosocial support in the professional role. / Bakgrund: När människan drabbas av en sjukdom som inte längre går att behandla kurativt övergår vården till att bli palliativ. Det innebär att fokus läggs på att lindra lidandet och förbättra livskvaliteten för patienter den sista tiden i livet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga upplever brister i sjuksköterskors kompetens gällande palliativ vård. Patienter uttrycker ett otillräckligt självbestämmande samt bristfällig kommunikation med sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt där analysen baseras på åtta kvalitativa samt tre kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Att inneha rätt kunskap, Att förhålla sig till organisationen, Att bemöta patienter och anhöriga samt Att påverkas emotionellt. Gemensamt erfor de flesta sjuksköterskor palliativ vård som något meningsfullt och ett område som ligger dem varmt om hjärtat. Sjuksköterskors avsaknad av fördjupade kunskaper inom palliativ vård resulterade i svårigheter att hantera egna känslor samt bemöta patienter och anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskors uppgift är att ta vara på människans naturliga förmåga att vårda. Svårigheterna med att upprätthålla kvalitativ palliativ vård är återkommande på grund av bristande kunskap samt otillräckligt psykosocialt stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: I dagens samhälle finns det en vilja att vårda patienten i hemmiljön. I takt med detta läggs det samtidigt en stor vikt på att som sjuksköterska bemöta närståendes upplevelser i vården. Att ta tillvara på vad som är viktigt för den enskilde individen och stärka närståendes roll som informell vårdgivare inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.   Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien är litteraturöversikt med induktiv ansats och en kvalitativ metod. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede var att det fanns flertalet brister framförallt när det kom till vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation samt stöd och vägledning. Vårdpersonalen hade inte alltid kunskap eller den utbildning som krävdes i vissa moment. Även när det kom till kommunikationen fanns det brister i att vårdpersonalen istället för att ge information muntligt gav information via informationsblad och broschyrer, vilket inte alltid uppskattades. Det visade sig också att stödet från vårdpersonalen många gånger inte fungerade. Närstående upplevde bland annat att vårdpersonalen hade svårt att prata om svåra frågor och ge rätt stöd. Slutsats: Utifrån studien framkommer det att det finns brister när det kommer till den palliativa vården i livets slut i hemmet utifrån närstående upplevelser. De tre viktigaste fynden studien påvisar är just bristen på kunskap hos vårdpersonalen men även brister när det kommer till kommunikation och behovet av stöd. Sjuksköterskan behöver leva upp till 6S:n, för att kunna leverera en personcentrerad och högkvalitativ vård. Detta för att förhindra att närståendes välmående påverkas negativt.