Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Symtomen karaktäriseras av en luftvägsinfektion, men symtomen kan variera. Viruset spreds snabbt, vilket ledde till att sjuksköterskornas risk för att smittas av viruset ökade. Att studera sjuksköterskornas erfarenheter är relevant inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturstudie med induktiv design baserad på åtta kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier med totalt nio subkategorier. Dessa kategorier är Brister, Arbetsförhållanden, Sjuksköterskan och samhället, Försämrad psykisk hälsa och Positiva erfarenheter. Konklusion: Med utbildningar inom akutvård skulle vården bli mer säker och belastningen för de mer erfarna sjuksköterskorna skulle minska. Arbetsgivaren kan bygga upp ett lager med skyddsutrustning inför kommande pandemier och erbjuda psykosocialt stöd till sjuksköterskorna som vårdar patienter med Covid-19. Vidare forskning som kan genomföras är till exempel att undersöka sjuksköterskornas, som vårdat patienter med Covid-19, psykiska hälsa efter att pandemin är slut för att se hur den långsiktigt påverkat deras psykiska hälsa. / Background: Covid-19 was detected in China at the end of 2019. Symptoms are characterized by a respiratory infection, but symptoms may vary. The virus spread rapidly, which led to an increase in nurses' risk of contracting the virus. Studying the nurses´experiences is relevant for future pandemics. Aim: The aim of this study was to investigate registered nurses´experiences of caring for patients with Covid-19. Methods: A literature review based on eight qualitative empirical scientific articles retrieved from the databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The content analysis resulted in five categories with a total of nine subcategories. These categories are Insufficiency, Working conditions, The nurse and society, Deteriorated psychologial health and Positive experiences. Conclusion: With training in emergency care, the given care would be more secure and the burden on the more experienced nurses would be reduced. The employer can build up a supply of protective equipment for upcoming pandemics and offer psychosocial support to nurses who take care of patients with Covid-19. Further research that can be carried out is, for example, to examine the mental health of nurses who have cared for patients with Covid-19 after the end of the pandemic to see how it has affected their mental health in the long term.

Bakgrund: Brist på vårdpersonal är ett globalt problem. Vårdpersonalens intention att lämna sin anställning påverkar både patienter och samhället negativt och en av faktorerna som påverkar detta är arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorerna vårdpersonals arbetsrelaterade stress och intention att lämna sin anställning samt sambandet dem emellan.  Metod: Tio artiklar med en kvantitativ metod inkluderades i studien. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning, analys och har sammanställts. I sökningarna användes databaserna Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo och Scopus.  Resultat: Samtliga artiklar visade att vårdpersonal upplevde arbetsrelaterad stress och att det fanns vårdpersonal med intention att lämna anställning. De visade även ett signifikant positivt samband mellan dessa faktorer.  Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie belyser ett globalt problem och kan användas för att öka medvetenheten om detta. För att hitta en lösning behövs systematiska interventioner i organisationen och området behöver vidare forskning för att validera denna kunskap och tydliggöra problemets natur. Arbetet med detta kan få betydelse för både vårdtagare och vårdgivare. / Background: Nurse shortage is a global problem. Nurse’s turnover intention has a negative effect on both patients and society and one of the factors affecting this is occupational stress. Aim: The aim was to map nurse’s occupational stress and turnover intention and the correlation between these factors. Methods: Ten articles using a quantitative method were included in the study. All of the articles have gone through a quality review, analysis and compilation. The article searches were conducted using the databases Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo and Scopus.  Results: All of the ten articles showed that nurse’s experienced occupational stress and that there were nurse’s with turnover intention. They also indicated a significant positive correlation between these factors.  Conclusion: The results of the literature review illuminates a global problem and can be used to increase awareness about it. To find a solution, systematic interventions are needed in the organization and the subject needs further research to validate this knowledge and clarify the nature of the problem. This work can have significance for both caretakers and caregivers.

Två eller fler individer som tillsammans arbetar på ett ömsesidigt beroende sätt mot ett gemensamt mål är den vanligaste definitionen av vad ett team är. Inom akutsjukvården bildas ständigt nya team, ofta samarbetar akutsjuksköterskan med flera olika personer varje arbetspass. Vid akuta livshotande tillstånd samlas en mängd olika professioner tillsammansför att bilda ett gemensamt team för att omhänderta patienter. Specialistsjuksköterskan med inriktning akutsjukvård ska ständigt bedriva en säker vård utifrån de sex kärnkompetenserna. Säker vård innebär att minska risken att det ska uppstå skador hos patienter genom att arbeta efter vetenskaplig beprövad erfarenhet. Att bedriva patientsäker vård syftar till att vården skall arbeta utefter system och processer som minskar risken att göra fel och skada patienten. Syftet med litteraturöversikten var att belysa personalens erfarenheter av teamarbetet vidomhändertagande av patienter inom akutsjukvården. Detta är en litteraturöversikt som har ettsystematiskt tillvägagångssätt. Artiklar som svarade på syftet valdes ut från databaserna Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PubMed och sammanlagt valdes 15 artiklar ut som presenterades i en artikelmatris. Resultatet blev två huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna bestod av teamarbetets beståndsdelar samt faktorer som påverkar teamarbetet. Viktigaste fyndet iresultatet var vikten av ett välfungerande ledarskap, tydliga rollfördelningar, hierarkiernas inverkan på kommunikationen samt teamets stora påverkan på patientsäkerheten. Resultatet påvisade att när teamarbetet är välfungerande så får patienten ett snabbare och säkrare omhändertagande. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att vårdpersonalen upplever att teamarbete är fördelaktigt inom akutsjukvård och det finns många positiva aspekter. Det framkom att vårdpersonalen upplevde att en välfungerad teamledare höll de övriga teammedlemmarna organiserade och strukturerade. Vårdpersonalen upplevde att när de arbetar i team kan bedömningar ske snabbare och effektivare vilket leder till en ökad patientsäkerhet / Two or more individuals working together in a mutually dependent way towards a common goal is the most common definition of a team. In emergency care, new teams are constantly being formed, often the emergency nurse collaborates with several different people each work shift. In acute life-threatening conditions, a variety of professions come together to form a big team to care for patients. The emergency nurse must constantly provide patient safety based on the six core competencies. Patient safety means reducing the risk of injuries to patients by working from scientifically proven experience. Conducting patient-safe care aims for the care to work according to systems and processes that reduce the risk of making mistakes and harming the patient. The aim of this literature review was to shed light on the staff's experiences of teamwork in the care of patients in emergency care. This is a literature review that has a systematic approach. Articles that aimed towared responing to our topics intent were selected from the databases Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and PubMed, a total of 15 articles were selected that were presented in an article matrix. The result was two main categories with eight subcategories. The main categories consisted of the components of teamwork and factors that affect teamwork. The most important finding in the result was the importance of well-functioning leadership, clear role distributions, the impact of the hierarchies on communication and the team's major impact on patient safety. The results showed that when teamwork is well-functioning, the patient receives faster and safer care. From the results of the study, it can be concluded that the healthcare staff feel that teamwork is beneficial in emergency care and there are many positive aspects. It emerged that the healthcare staff felt that a well-functioning team leader kept the other team members organized and structured. The healthcare staff experienced that when they work in teams, assessments can take place faster and more efficiently, which leads to increased patient safety

Bakgrund Traumatiska händelser kräver resurser och tid av sjukvården och av det vårdteam som behandlar patienten. Sjuksköterskan har ett stort omvårdnadsansvar vid traumaomhändertagande vilket gör att det krävs rätt kompetens. För att välbefinnandet ska bevaras hos patienten är det av vikt att skapa trygghet, empati och att situationen hanteras personcentrerat. För att erhålla hög patientsäkerhet har vårdteamets samarbete och kommunikation betydande roll. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av traumavård. Metod En systematisk och strukturerad litteraturöversikt. Kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades där tretton artiklar valdes ut till resultatet. Resultat Översikten visar att utbildning och kommunikation står för en stor del av kompetens i traumavård och en förutsättning för god patientsäkerhet samt ett välfungerande omhändertagande av patienten. Utbildning och tidigare erfarenhet visar sig ha betydanderoll för hur sjuksköterskor upplever omhändertagandet vid trauma. Stress och otrygghet är några känslomässiga upplevelser hos sjuksköterskorna som framkom i resultatet. Slutsats Traumavård är känslomässigt påfrestande för sjuksköterskor då det bidrar till många olika känslomässiga reaktioner som rädsla, stress och oro. Sjuksköterskorna upplever kommunikation och samarbete som något positivt i ett traumaomhändertagande. / Background Traumatic events require comprehensive healthcare and the care team that cares for the patient. The nurse is responsible for nursing in trauma care, which means that the adequate and purposeful skills are required. In order to maintain the wellbeing of the patient preserved and maintained, it is of great importance to create security, empathy and that the situation is handled with a person centered approach. In order to obtain high patient safety, the care team's cooperation and communication play a significant role in trauma care. Aim The aim of this literature review is to describe nurses' emotional experiences of traumacare. Method A systematic and structured literature review. Qualitative and quantitative articles were included and quality was assessed. Thirteen articles were selected for the analysis. Results The overview shows that education and communication account for a large part of the care and form the basis for good patient safety and well-functioning care of the patient. Nurses' education and previous experience prove to play a significant role to nurses in trauma care. Stress and insecurity are some emotional experiences of the nurses that emerged in the results. Conclusions Trauma care is emotionally stressful for nurses as it contributes to many different emotional reactions such as fear, stress and anxiety. The nurses experience communication and collaboration as something positive in trauma care.

Introduktion: Astma drabbar idag uppskattningsvis 262 miljoner personer i världen. Sjukdomen karakteriseras av återkommande attacker med andnöd, och mellan attackerna är lungfunktionen normal. Tillståndet orsakar stort lidande och sjuklighet hos befolkningen. Astma kan medföra begränsningar i vardagen och familj, arbete och ekonomi kan påverkas till följd av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan får en fördjupad kunskap om hur personer med astma upplever sin sjukdom, kan en mer personcentrerad omvårdnad ges till denna patientgrupp.    Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med astma.    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som har en deskriptiv design med litteraturöversikt som metod baserat på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Psycinfo, PubMed och Web of Science.    Resultat: Det framkom tre kategorier; begränsningar i livet, upplevelser av sjukvård och livssyn. Personer med astma upplevde fysiska, psykiska och sociala begränsningar till följd av sjukdomen. Andnöd, tryck över bröstet och hosta var vanliga symtom och hade en negativ inverkan på livskvalitén. Arbete och relationer mellan vänner och familj påverkades. Det framkom även att många upplevde att de inte fick bra bemötande från sjukvårdspersonal samt bristande information.    Slutsats: Det är tydligt att astma påverkar individens hälsa och att vardagen måste planeras utifrån sjukdomen. Personer med astma behöver få stöd i hur de kan hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan har därför en viktig roll att i omvårdnadsarbetet främja hälsa och välbefinnande hos individen. / Introduction: Asthma affects approximately 262 million people in the world today. The characteristic of this disease is recurrent attacks of shortness of breath and between the attacks the lung function is normal. This condition causes great suffering and morbidity in the population. Asthma can result in limitations in everyday life, it can affect family, work and the economy. By the nurse having in-depth knowledge about how people with asthma experience their condition, they will be able to give a person-centered care to these patients.            Objective: The aim was to describe adults' experiences of living with asthma.     Method: Descriptive design with literature review as method, based on 11 qualitative original articles, which were analyzed and reviewed. All articles were collected from Cinahl, PubMed, Psycinfo and Web of Science.    Results: Three categories developed; limitations in life, experiences of healthcare and perspective on life. People with asthma experienced physical, psychological and social limitations as a result of their condition. Usual symptoms were shortness of breath, chest tightness and cough which had a negative impact on the quality of life. Work and relationships between friends and family were affected. It emerged that they didn't receive good treatment from health care professionals and lack of information.              Conclusion: It is clear that asthma affects the individual’s health and they have to plan their daily lives based on the disease. People with asthma need to receive support to be able to manage their disease. Therefore, the nurse has an important role in promoting health and well-being for patients with asthma.

Introduktion: Ungefär fem procent av Sveriges befolkning drabbas av någon typ av sällsynt sjukdom, trots detta finns det stora kunskapsluckor i hur patienter med sällsynta sjukdomar upplever vården. Fyra patientgrupper med olika sällsynta sjukdomar valdes ut för detta arbete, amyotrofisk lateralskleros, Ehlers-Danlos syndrom, Huntingtons sjukdom och multipel skleros. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av hinder och möjligheter till god vård för patienter med amyotrofisk lateralskleros (ALS), Ehlers-Danlos syndrom (EDS), Huntingtons sjukdom (HD) och multipel skleros (MS). Metod: En litteraturöversikt med tre artiklar per sjukdom som hade fokus på patientperspektivet inkluderades. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.   Resultat: Två huvudteman identifierades. Dessa var möjligheter och hinder till god vård. Möjligheter innefattar stöd vid diagnossamtal samt vårdpersonalens ansvar för samordning och personcentrerad vård. Hinder innefattade vårdpersonalens bristande kunskapsnivå, negativt bemötande inom vården, förlust av kontroll samt bristfällig och osäker vård. Slutsats: Examensarbetets resultat visar att patienter med amyotrofisk lateralskleros, Ehlers-Danlos syndrom, Huntingtons sjukdom och multipel skleros upplever möjligheter och hinder till god vård i mötet med vården där resultatet visar fler hinder till god vård än möjligheter. Det som upplevs vara en möjlighet till god vård för patienten ska kunna förstärkas inom vården och det som upplevs vara ett hinder till god vård för patienten ska kunna minimeras, allt detta med patientens behov centrum. / Introduction: Approximately five percent of Sweden’s population suffer from some type of rare disease, despite this, there are large knowledge gaps in how patients with rare diseases experience care. Four patient groups with different rare diseases were selected for this work, amyotrophic lateral sclerosis, Ehlers-Danlos syndrome, Huntington's disease, and multiple sclerosis. Objective: The aim was to investigate experiences of obstacles and opportunities for good care for patients with amyotrophic lateral sclerosis (ALS), Ehlers-Danlos syndrome (EDS), Huntington's disease (HD), and multiple sclerosis (MS). Method: A literature review with three articles per disease that focused on the patient perspective was included. All articles are quality reviewed and analyzed. Results: Two main themes were identified. These were opportunities and obstacles for good care. Opportunities included support during diagnostic calls and the healthcare worker’s responsibility for coordination and person-centered care. Obstacles included the healthcare worker’s lack of knowledge, negative treatment in care, loss of control, and inadequate and unsafe care. Conclusion: The result of the thesis shows that patients with multiple sclerosis, Ehlers-Danlos syndrome, amyotrophic lateral sclerosis, or Huntington’s disease experience opportunities and obstacles for good care in the encounter with healthcare where obstacles to good care were experienced to a greater extent according to the results. What was perceived as an opportunity for good care for the patient must be strengthened in healthcare and what was perceived as an obstacle to good care for the patient must be minimized, all this with the patient in mind.

Web services discovery is the process of finding the right Web services that best match the end-users’ functional and non-functional requirements. Artificial intelligence, natural language processing, data mining, and text mining techniques have been applied by researchers in Web services discovery to facilitate the process of matchmaking. This thesis contributes to the area of Web services discovery and recommendation, adopting the Design Science Research Methodology to guide the development of useful knowledge, including design theory and artifacts. The lack of a comprehensive review of Web services discovery and recommendation in the literature motivated us to conduct a systematic literature review. Our main purpose in conducting the systematic literature review was to identify and systematically compare current clustering and association rules techniques for Web services discovery and recommendation by providing answers to various research questions, investigating the prior knowledge, and identifying gaps in the related literature. We then propose a conceptual model and a typology of Web services discovery systems. The conceptual model provides a high-level representation of Web services discovery systems, including their various elements, tasks, and relationships. The proposed typology of Web services discovery systems is composed of five groups of characteristics: storage and location characteristics, formalization characteristics, matchmaking characteristics, automation characteristics, and selection characteristics. We reference the typology to compare Web services discovery methods and architectures from the extant literature by linking them to the five proposed characteristics. We employ the proposed conceptual model with its specified characteristics to design and develop the multi-layer data mining architecture for Web services discovery using word embedding and clustering techniques. The proposed architecture consists of five layers: Web services description and data preprocessing; word embedding and representation; syntactic similarity; semantic similarity; and clustering. In the first layer, we identify the steps to parse and preprocess the Web services documents. Bag of Words with Term Frequency–Inverse Document Frequency and three word-embedding models are employed for Web services representation in the second layer. Then in the third layer, four distance measures, including Cosine, Euclidean, Minkowski, and Word Mover, are studied to find the similarities between Web services documents. In layer four, WordNet and Normalized Google Distance are employed to represent and find the similarity between Web services documents. Finally, in the fifth layer, three clustering algorithms, including affinity propagation, K-means, and hierarchical agglomerative clustering, are investigated to cluster Web services based on the observed documents’ similarities. We demonstrate how each component of the five layers is employed in the process of Web services clustering using random-ly selected Web services documents. We conduct experimental analysis to cluster Web services using a collected dataset of Web services documents and evaluating their clustering performances. Using a ground truth for evaluation purposes, we observe that clusters built based on the word embedding models performed better compared to those built using the Bag of Words with Term Frequency–Inverse Document Frequency model. Among the three word embedding models, the pre-trained Word2Vec’s skip-gram model reported higher performance in clustering Web services. Among the three semantic similarity measures, path-based WordNet similarity reported higher clustering performance. By considering the different words representations models and syntactic and semantic similarity measures, the affinity propagation clustering technique performed better in discovering similarities among Web services.

Bakgrund: Depression är en vanlig sjukdom, bara under 2017 drabbades cirka 264 miljoner människor av depression globalt. Depression är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder och självmord. I Sverige är depression ett växande problem bland ungdomar och samtidigt som flickor och unga kvinnor diagnostiseras med depression i högre utsträckning än pojkar och unga män. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva ungdomars erfarenheter av att vara deprimerade. Metod: 11 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Datasökningen genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Fribergs femstegsmodell användes för dataanalysen. Resultat: Analysen resulterade i 5 huvudkategorier och 14 subkategorier. Huvudkategorierna var “att lida av depression” “att försöka hantera sitt mående” “konsekvenser av sjukdomen” och “att söka hjälp”. Konklusion: Ungdomars depression påverkar deras hälsa, relationer, utbildning och även deras framtid. De upplever sig ofta stigmatiserade av samhället och detta kan innebära att de inte söker vård i den utsträckning de har behov av. Både vårdpersonal och skolpersonal kan behöva mer kunskap om depression bland ungdomar. Ungdomar med depression önskar att få vård från vårdpersonal som försöker förstå dem som individer och inte bara fokuserar på sjukdomen och medicinering. / Background: In 2017 alone, around 264 million people suffered from depression globally. Depression is one of the most common causes of disability and suicide. In Sweden, depression among adolescents is a growing problem and more girls and young women are diagnosed with depression compared with boys and young men. Aim: The purpose of this literature study was to describe the adolescents’ experiences of being depressed. Methods: 11 scientific articles were included in the study. Data searches were performed in CINAHL, PubMed and PsycInfo. Friberg's five-step model was used for data analysis. Results: The analysis resulted in 5 main categories and 14 subcategories. The main categories were to suffer from depression, to try to manage one’s well-being, consequences of the disease, and to seek for help. Conclusion: Adolescents' depression affects their health, relationships, education and even their future. They experience stigma from the society that prevents them from seeking care. There is a need to improve knowledge about depression among health care workers, school staff and society to avoid stigmatization. Young people would like to receive care from health care workers who regard them as individuals and not only focus upon the diagnosis and medication.

Bakgrund År 2019 utbröt en pandemi vid namnet COVID-19. Den globala smittspridningen över 200 länder skapade stor inverkan på samhället och sjukvården. Sjukhusinläggningar och behov av intensivvårdsplatser ökade drastiskt. Sjuksköterskor ställdes inför ovissa arbetsförhållanden där evidens saknades. Basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning blev en viktig del för att minska smittspridningen. Syfte Att sammanställa och belysa forskning om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i slutenvården som drabbats av COVID-19. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2020–2022. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet. Resultat I resultatet framkommer de känslor och upplevelser som har påverkat sjuksköterskor i sin profession och mötet med patienter under COVID-19 pandemin. Känslor som hopp, förtvivlan, sorg och rädsla att bli smittad och föra smittan vidare. Fysiska och psykiska upplevelser av skyddsutrustning. En stolthet att stå i frontlinjen och göra skillnad förvärlden. Slutsats Sjuksköterskor har som grund att arbeta evidensbaserat och bedriva god och säker vård. Pandemin har påverkat sjuksköterskor positivt och negativt både psykiskt och fysiskt. Trots ansträngt läge har stolthet och ökad kompetens vuxit fram i professionen och enkänsla av att vara förberedd vid nästkommande pandemi. / Background In 2019, a pandemic called COVID-19 broke out. The global spread of infection across 200 countries created a major impact on society and healthcare. Hospital admissions and the need for intensive care units increased drastically. The nurses was faced with uncertain working conditions where there was no evidence. Basic hygiene routines and the use of personal protective equipment became an important part of reducing the spread of infection. Aim To compile and highlight research on nurses' experiences of caring for patients in inpatient care affected by COVID-19. Method The study is conducted as a literature review. The results are based on 15 original scientific articles published between 2020-2022. Databases CINAHL and PubMed were used to find the articles who match the aim. Results The results show the feelings and experiences that have affected the nurses in her profession and the meeting with patients during the COVID-19 pandemic. Emotions such as hope, despair, sadness and fear of becoming infected and passing on the infection. Physical and mental experiences of protective equipment (PPE). A pride to be at the forefront and make a difference for the world. Conclusions The nurse's basis is to work evidence-based and conduct good and safe care. The pandemic has affected the nurses positive and negative mentally and physically. Despite the strained situation, pride and increased competence have emerged in the profession and a feeling of being prepared in the next pandemic.