Bidrag på tysk og engelsk.

Diss. Lund : Universit́e, 2001.

Diss. Umeå : Univ., 2001.

This study deals with the reception of world literature novels and authorships between 1997 and 2003. The study analyses the Swedish book publishers' presentations and the newspaper reviews of fifteen authors and novels from geographical areas that are seen to be peripheral to Swedish culture. Using Gerard Genette's concept of paratext and various evaluation categories, the study explores how presentation and reception situate so-called peripheral authorships. With a discourse analytical approach, the study identifies the themes and tropes used to situate these authorships and what kind of norms govern the peripheral literature. Taking a step from the focus on the worldling processes of world literature which usually occupies postcolonial oriented studies, this thesis rather highlights the valuing processes of world literature. The analysis consists of four parts. The first part demonstrates how the novels are introduced with almost exoticising statements. Thus, paradoxically, inclusion also means exclusion, as the authorships are presented as a cultural other. The second part highlights two different legitimisation strategies, either by attributing the authorship to a Eurocentric or Anglo-Saxon context or solely to the author's own literary continent. The third part focuses on how publishers and reviewers determine literary value through the knowledge that novels and authorships convey about other cultures and societies. The authorship can be attributed to social and emotional values in these first three parts. The statements rely on the particularities of authorship as truth-tellers for their own culture. The fourth part, focuses on statements that do not revolve around the author's geographical starting point, but instead on the author as standing between or across cultures. In these cases, values of authenticity, originality, style and form are attributed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur August Strindberg med sin novellsamling Giftas och rapartisten Yasin, enligt dagspressen, utmanat moralen i sin samtid. Ett annat syfte är att samtidigt undersöka hur dagspressen förhåller sig till åtskillnaden mellan verk och person. Studien bygger på tidningsartiklar från olika svenska tidskrifter som täckt receptionen under år 1884 och mellan 2019–2020. De teoretiska utgångspunkterna som materialet analyseras genom är receptionsestetik, kritik som teori och metod, moral som ett perspektiv, biografism och arbetarlitteratur som position. Ur analysen har studien kunnat påvisa att diskussionerna om moral i dagspressen idag skiljer sig från hur frågan behandlades under 1880-talet. Därmed inte sagt att moral inte existerar i litteraturkritiken; moralen är fortfarande en grundpelare när litteratur ska värderas och bedömas. Det som bestämmer var om moralmuren litteraturen och dess upphovsperson hamnar verkar handla om hur samstämmiga litteraturen och upphovspersonen är med den samtida moralen. Utifrån analysen är slutsatserna att det inte hänt mycket runt frågan om verk-person sedan Giftasåtalet. I materielat som framgått har de liberala tidningarna tagit Strindbergs parti och försökt särskilja personen Strindberg från hädelse. Samtidigt som de konservativa tidningar betraktat novellsamlingen som en dagbok i vilken Strindberg passar på att håna religionen. De kritiker som skiljt Yasin från sina verk har motiverat det utifrån konstnärliga men även politiska och socioekonomiska faktorer, och på så sätt framställt Yasin som ett offer med genial musikalisk talang. De kritiker som opponerat sig mot Yasins konst har snarare fokuserat på hans kriminella livsstil och sett musiken som uttryck för det och endast det.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur amatörkritik på internet och sociala medier skiljer sig från kritik i traditionella medier av professionella kritiker. I vår undersökning har vi specifikt fokuserat på litteraturkritik. Vi har valt ut två böcker ur skilda genrer, en roman och en deckare, som under hösten 2018 varit bland de mest sålda böckerna i Sverige. Vi ville jämföra böcker som prioriterades av recensenter i dagspressen och var av stort allmänintresse. Vi har totalt analyserat 16 recensioner, 8 av varje verk, på Instagram, Goodreads, bokbloggar och i dagspress. Med hjälp av Bourdieus fältteori har vi studerat litteraturkritiken som en pågående maktstrid där definitionen om vad som är god litteratur står på spel. Uppsatsens metod är en egenkomponerad diskursanalys med textanalytiska inslag. Vi fann att Berglez diskursanalytiska modell befann sig på ett alltför övergripande och ideologiskt plan. Vi ville undersöka recensionernas byggstenar och valde därför att kombinera dessa metoder. Analysen visar att amatörkritiken skiljer sig markant från den professionella kritiken. Dock är amatörkritiken mer heterogen än den professionella kritiken; det finns ett spektrum av olika slags recensenter som utfärdar kritik som hobbyverksamhet. Vårt resultat visar att amatörkritiker tar intryck från professionella kritikerna. Amatörerna ger uttryck för en subjektivt förankrad litteratursyn som skiljer sig från de professionella kritikerna som är mer kritiska och nyanserade i sina omdömen. De professionella kritikerna har ett mer medvetet och distanserat förhållningssätt till verk och författare. Amatörer som kan komma att utmana de professionella kritikerna har i vår undersökning visat sig vara de på Instagram. De skulle kunna klassas som semi-professionella, eller Pro-Ams, en ny sorts kritiker som ägnar sig åt en aktivitet med en amatörs kärlek men med ett proffs standard. Utifrån Bourdieus fältteori kan de recensenterna sägas utgöra ett heterodoxt uppror mot den rådande doxan på det litterära fältet.

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.</p>

Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.

Den här uppsatsen undersöker Sture Dahlströms ambivalenta förhållande till den svenska arbetarlitteraturen. Den kvalitativa analysen är inspirerad av den franska kultursociologen Pierre Bourdieu och syftar till att synliggöra de valmöjligheter, orienteringspunkter och handlingsalternativ som låg till grund för Sture Dahlströms omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden för att positionera sig i riktning mot det arbetarlitterära delfältet givet hans bakgrund, erfarenheter, referensramar och medhavda kapitaltillgångar samt vilka konsekvenser det fick för litteraturkritikernas framställning av hans litterära profil. Materialet utgår huvudsakligen från Sture Dahlströms egen föreställningsvärld, framför allt gestaltat genom hans romaner, men även från ett antal intervjuer, biografier och artiklar under 1980-, 1990- och 2000-talet.  Uppsatsen visar att Sture Dahlströms biografiska erfarenheter och sociala bakgrund genererade en naiv övertygelse om den svenska arbetarlitteraturens förändringspotential samtidigt som han var oförmögen att investera i de drivkrafter som grundlägger det arbetarlitterära delfältets spelregler. Hans radikala omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden resulterade snarare i att han motarbetades av de kritiker som redan innehade en dominerande position i det litterära fältet. Uppsatsen visar därtill att Dahlströms perifera avantgardeposition var en förutsättning för utvecklingen av hans erhållna kultstatus.

Denna studies syfte är att analysera ett flertal litteraturkritiska verk från ett språkligt perspektiv. En stilistisk analys har utförts, och jag har därmed fördjupat mig i aspekter som är grundläggande för att identifiera en texts stilistiska drag, med fokus på lexikala och syntaktiska aspekter. De kanaler som tas upp är Goodreads.com, två bokbloggar och två tidningar. Tesen som denna studie grundar sig på är att texternas språkliga innehåll och framförallt svårighetsgrad påverkas av författare och spridningskanal. För att utföra studien har jag använt mig av totalt sex litteraturkritiska verk som handlar om två romaner skrivna av debutanter. Det som är studiens primära avsikt är att sätta de identifierade stilistiska drag i relation till texternas författare samt vilken kanal som varit huvudsaklig för att sprida texten vidare. Analysens struktur har som syfte att visa på skillnader och likheter både mellan kritiska verk skrivna för samma kanal och för olika kanaler. Studiens resultat pekar på att faktorer såsom författare och spridningskanal påverkar språket på ett sätt som har inverkan på texternas stilistiska drag. Därmed är slutsatsen att en recensions stil påverkas av vem det är som skriver recensionen och vilka kanaler används för att sprida recensionen vidare.