Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren 2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett förändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kognitiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp. / Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways affect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cullberg’s crisis theory. Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest.  Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive approach was used. Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after returning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emotional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Att få ett bröstcancerbesked och att genomgå behandlingar skapar psykiska och fysiska påfrestningar vilket leder till traumatiska reaktioner. Sjuksköterskan har en betydande roll att stödja och stärka patienternas kunskaper och egna resurser för att hantera livet med bröstcancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.   Metod: Åtta empiriska artiklar med kvalitativ metod ingick i litteraturstudien.  De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmetod.  Databassökningarna genomfördes på databaserna CINAHL, PubMed samt via manuellsökning. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna som bildades var: Från frisk till sjuk, Tankar i vardagen samt Stöd och information.   Konklusion: De slutsatser som kan dras av litteraturstudien är att forskning om kvinnors erfarenheter av bröstcancer ständigt behöver uppdateras för att omvårdnaden ska möta kvinnors behov. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers among women worldwide. Getting a breast cancer diagnosis and going through t treatment creates physical and psychological reactions which affect women’s self-image and their everyday life. Registered nurses have a significant role in supporting and strengthening patients’ knowledge and resources to manage living with breast cancer. Aim: The aim of this study was to illustrate women’s experiences of living with breast cancer.  Methods: A total of eight empirical articles with a qualitative method were included. The articles were analyzed based on Friberg’s method of analysis. The databases used in the searches of the articles were CINAHL, PubMed and manual search. Results: The analysis in this study resulted in three categories and eight subcategories. The categories that were formed were: From health to sickness, Thoughts about everyday life and Support and information.  Conclusion: The conclusions that can be drawn from the literature study is that research on women's experiences of breast cancer needs to be constantly updated to meet women’s needs.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten. Det som i första hand bör göras av all hälso- sjukvårdspersonal för att minska spridningen är att tillämpa de basala hygienrutinerna. Patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus isoleras när de är inneliggande på sjukhus. Det finns inga globala riktlinjer gällande bekämpningen av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Riktlinjer utvecklas i olika länder baserade på det specifika landets situation samt sjukvårdsekonomi. Stigmatisering av patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus kan ske under olika former, exempelvis läkarundersökningar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus i det dagliga livet. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturbaserad studie som innebar kritisk granskning av vetenskapliga originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes under april månad år 2011 genom databassökningar i PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga original artiklar som sammanställdes och presenterades i en matris samt klassificerades och värderades. Resultatet påvisade att upplevelsen kring besked av diagnos var chockerande, likgiltigt samt patienterna upplevde en känsla av orenhet. Upplevelsen av behov av kunskap och information angående Meticillinresistenta Stafylokocker aureus varierade, patienter upplevde att det fanns brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. I det dagliga livet kunde Meticillinresistenta Stafylokocker aureus påverka möjligheten att få arbete samt tillfällen att utöva fritidsaktiviteter. Flera upplevde en känsla av stigmatisering, oro, ångest, ilska samt depression och bärarkort upplevdes påtvingat. Patienterna upplevde även att de blev behandlade olika inom hälso- och sjukvården på grund av bärarskap av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Vid behov av vård beskrevs isolering som både positivt och negativt. Det upplevdes att hälso- och sjukvårdspersonalen inte alltid följde gällande hygienrutiner. Patienter var rädda att smitta andra med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus och flera var extra noggranna med sin hygien, en del var dessutom rädda över att bli utstötta. Slutsatsen blev att patienter upplever att Meticillinresistenta Stafylokocker aureus oftast påverkar hela livssituationen. Först med starka känslor vid besked kring diagnos därefter upplevelsen av att inte få tillräcklig information kring smittspridning samt eventuell behandling från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter upplever en brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt att de med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus beskriver en rädsla över att smitta andra.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom som kännetecknas av trötthet och diffus långvarig smärta. Det är en sjukdom som tidigare haft många fördomar vilket har lett till att denna patientgrupp ofta bemöts med misstro och oförståelse av både hälso- och sjukvårdspersonalen samt omgiv- ningen. Det är en sjukdom utan botemedel och som är svår att behandla. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Fibromyalgi upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen och hur de hanterar långvarig smärta. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes för att besvara studiens syfte. Elva stycken personer med Fibromyalgi deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarnas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med sex stycken underkategorier. De tre kategorierna som framkom var: att bemötas som patient med långvarig smärta, hur lång- varig smärta påverkar det dagliga livet och strategier för hantering av långvarig smärta för personer med Fibromyalgi. Underkategorierna innehåller: vårdpersonalens bemötande, påver- kan på det sociala livet, smärtans inverkan på arbetslivet och hushållssysslor, fysisk aktivitet och planeringens betydelse för hantering av långvarig smärta och sjukvården och läkemedels- behandlingens inverkan på smärthantering. Slutsats Personer med långvarig smärta och Fibromyalgi upplever ett bristande bemötande från hälso- och sjukvården. De bemöts ofta med misstro och oförståelse både från omgivningen och av hälso- och sjukvårdspersonal. Smärtan och tröttheten har en stor påverkan på dagliga livet. För att hantera den långvariga smärtan används olika strategier såsom fysisk aktivitet, läke- medelsbehandling men framförallt är planering i det dagliga livet viktigt.

Bakgrund: ALS är en sällsynt progressiv sjukdom som drabbar cirka 200 personer i Sverige årligen. Att drabbas av ALS påverkar personens dagliga liv samt deras närståendes. Personen som insjuknar behöver komplex vård med ett palliativt fokus. Det ställer höga krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens för att möta de behov personen och närstående ställs inför. Genom ett respektfullt bemötande där personens integritet bevaras kan hälso- och sjukvårdspersonalen bidra till en meningsfull vardag. Syfte: Att beskriva hur inre och yttre resurser påverkar dagligt liv för en person med ALS. Metod: En allmän litteraturöversikt med en deduktiv ansats tillämpades. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Två huvudkategorier med respektive underrubriker påvisades under analysprocessen. Sjukdomens påverkan i det dagliga livet; existentiell ångest, strategier för upplevelse av meningsfullhet och upplevelser av begränsningar i dagligt liv. Omgivningens påverkan vid ALS; närståendes betydelse och bristfälliga resurser från hälso- och sjukvård. Slutsats: Sjukdomen medförde begränsningar i det dagliga livet främst i form av fysiska nedsättningar på personernas kommunikativa förmåga och rörelseförmåga. Begränsningarna medförde svårigheter att finna en meningsfull tillvaro i det dagliga livet. Trots det upplevde personerna att de genom tillgång till yttre resurser som vänner och familj och inre resurser som att utveckla olika strategier som att vara positiv och närvarande i nuet, var resurser av betydelse för att uppleva en meningsfull tillvaro.

Bakgrund Upp till tio procent av kvinnor i fertil ålder beräknas ha endometrios. Vid endometrios förekommer livmoderslemhinnevävnad utanför livmodern. Att denna vävnad tjocknar och blöder under menstruation kan vara en orsak till smärta och inflammation. Kraftig menstruationssmärta är det vanligaste symtomet. Andra vanliga symtom är infertilitet, hematuri, diarré, förstoppning, smärta, kramper vid samlag och ryggsmärta. Endometrios är en kronisk sjukdom som påverkar flera aspekter av dagligt liv och till följd av en kronisk sjukdom kan lidande uppstå. Syfte Syftet var att beskriva fertila kvinnors upplevelse av att leva med diagnosen endometrios. Metod En kvalitativ metod valdes, varpå en semistrukturerad intervjustudie genomfördes utifrån en intervjuguide. Sju kvinnor intervjuades. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Under intervjuerna framkom exempel på när sjukdomen både begränsar och styr deltagarnas vardag men även vilka anpassningar och åtgärder de vidtar för att hantera och strukturera vardagen med de hinder sjukdomen kan innebära för individen. Att bekräftelse eller brist på bekräftelse påverkade deltagarnas upplevelse av lidande tydliggjordes under intervjuernas gång. Stöd från omgivningen och stöd från vården framkom vara betydande för deltagarnas psykiska välmående. Slutsats Endometrios påverkar kvinnor det dagliga livet då sjukdomen orsakar lidande av varierade grad. Kvinnor upplever begränsning både fysiskt och socialt då symtomen gav upphov till en obalans mellan inre och yttre krav. Upplevelsen av att kvinnors lidande förminskats av hälso- och sjukvård, omgivning innebär ett hot mot kvinnors integritet.

Bakgrund: Antalet personer drabbade av glaukom ökar och därför är kunskap om hur det är att leva med en kronisk progressiv ögonsjukdom, såsom glaukom, av stor betydelse för att stödja individen på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelse av att leva med glaukom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes med analys av vetenskapliga studier varav elva vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av artikresultatetlarna utmynnade i tre huvudkategorier; Begränsningar i vardagen, Känslomässiga upplevelser och Behandlingsrelaterade upplevelser. Slutsats: Personer med glaukom upplevde flera utmaningar med sin glaukomsjukdom. Några av de mer utmanande begränsningarna var att inte längre kunna köra bil, läsa eller röra sig ute i samhället som tidigare. Detta bidrog till upplevelsen av förlorad självständighet, vilket ledde till ett beroende av närstående. Ovissheten och oron över att bli blind samt försämring av sitt tillstånd var överhängande och kunde ge psykiska konsekvenser såsom depression och social isolering. Dessa upplevelser är av vikt för ögonsjuksköterskans att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder till personer som har sjukdomen glaukom. / Background: Glaucoma is a chronic illness, which progressively causes loss of vision. As the prevalence of glaucoma is increasing, there is a need to better understand people’s experiences living with this disease. Aim: The aim of this study was to describe people’s experiences living with glaucoma. Method: A systematic literature review of qualitative research was performed where eleven scientific articles were included in the study. Results: Analyses of the included articles resulted in three major head themes: Limitations in everyday life, Emotion-related experiences, and Treatment-related experiences. Conclusions: People living with glaucoma experience several challenges because of their disease. Some of the more challenging limits were not being able to drive, read or move freely in society. Therefore, they experienced a loss of independence and became more dependent on relatives. In addition, anxiety to become blind could generate psychological consequences, such as depression and social isolation. These experiences are central for the ophthalmic nurse to have the knowledge to be able to provide the best nursing care for people with glaucoma.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health. / Studien beskriver hur sjuksköterskan kan hjälpa vuxna med DS att uppnå livskvalitet enligt Carnevalis modell Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Litteraturstudien grundar sig på 14 stycken vetenskapliga artiklar och som teoretisk referensram har Carnevalis Dagligt liv  Funktionellt Hälsotillstånd -modell använts. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar på grund av fatigue, energibrist, dyspné och sömnbesvär. Sjukdomen påverkade också nutritionen och det psykosociala hos dessa patienter. Det påvisades i resultatet att en brist på kunskap hos en del patienter med hjärtsvikt förekom. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att bedöma och observera fysiska och psykosociala faktorer hos patienten. Även att lindra symtom och att informera patienter om hjärtsvikt ingick i sjuksköterskans omvårdnad. / It is estimated that around 200 000 people in Sweden suffer from heart failure. It is of the utmost importance to gain an understanding of heart failure from an overall perspective as the illness affects each individual in many different ways. The purpose of the study was to examine how living with heart failure affects the daily life of the patients. The focus was also laid on how nurses performed their care based on these experiences. The research process was inspired by Goodman’s seven steps. The literature study is based on 14 scientific articles. We have used, as a theoretical frame of reference Carnevalis Daily life Functional health condition – model. The result shows that patients with heart failure experience physical limitations due to fatigue, lack of energy, dyspné and sleep deficiency. The illness also affects nutrition and the psychosocial state of the patients. The result of the study also shows a lack of knowledge amongst some patients with heart failure exists. An important task for nurses was to assess and observe physical and psychosocial factors amongst patients. Relieving symptoms and informing patients about heart failure was also included in nurses´ care.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar.Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild. De upplevde svårigheter i att anpassa sig till dagliga och fritids aktiviteter. Faktorer som påverkar det dagliga livet efter en amputation var protes, socialt stöd och copingstrategier. / Background: Amputation means that part of a body or part of an organ is surgically removed. In Sweden, 3500 amputations are performed annually as a result of vascular disease, trauma, tumors or congenital disorders.Aim: The purpose of this literature review was to highlight how people with amputated extremity experience their daily life.Method: A literature review consisting of ten scientific articles. The literature searches were conducted through the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The quality assessment was performed by using a protocol for qualitative articles.Result: The amputees experienced loss of independence and negative change in their body image. They experienced difficulties in adjusting to daily and leisure activities. Factors influencing their daily life after the amputation were prosthesis, social support and coping strategies.