Meningsfullt liv är idag ett etablerat forskningsämne inom psykologin. Nyligen har det uppstått viss konsensus om att begreppet meningsfullt liv är multidimensionellt och främst består av dimensionerna förståelse (en slags känsla av sammanhang), syfte (innehav av viktiga livsmål) och betydelse (upplevelsen att ens existens är av värde). Den aktuella studien hade som syfte att undersöka vilka samband som finns mellan dessa dimensioner och variablerna tacksamhet, självbildsklarhet, optimism, ensamhet och livstillfredsställelse. Tidigare forskning har funnit signifikanta samband, men då har främst endimensionella meningstest använts. En hypotes i den aktuella studien var att det skulle uppstå signifikanta samband även med användande av ett multidimensionellt mätinstrument bestående av nyss nämnda tre dimensioner. En annan hypotes var att studien vid multipla regressionsanalyser skulle upptäcka minst något fall där en meningsdimension är särskilt framträdande när det gäller att predicera ett visst utfall. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som främst hade universitetsstudenter som deltagare. Sammanlagt deltog 191 personer i studien. Den första hypotesen fick entydigt stöd. Angående den andra hypotesen uppstod fall där inte alla tre meningsdimensioner samtidigt unikt kunde predicera ett visst utfall. När utfallet var ensamhet visade det sig att alla tre meningsdimensioner kunde predicera detta utfall ungefär likvärdigt. Men när utfallet var exempelvis självbildsklarhet visade det sig att det främst var förståelse som kunde predicera detta utfall och i viss mån betydelse, men däremot inte syfte. Uppsatsens slutsats är därmed att det verkar finnas åtminstone vissa fall då det kan vara relevant att göra åtskillnad mellan olika meningsdimensioner och inte mäta begreppet meningsfullt liv enbart endimensionellt.

Abstrakt Många personer lever med tillfällig eller kronisk stomi och i Sverige finns ungefär 43000 personer med stomi i någon form. Att få en stomi innebär en stor livsförändring och de drabbade bär på en mängd upplevelser och erfarenheter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av hur stomi påverkar personer i det dagliga livet. 10 vetenskapliga studier analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Skiftande aspekter gällande upplevelser av att leva med stomi framkom och analysen resulterade i sju slutgiltiga kategorier: Att känna sårbarhet i den intima relationen, att det sociala stödet blir en bärande konstruktion, att vilja bemästra det förändrade livet, att känna att hanterbarheten ökar genom information och stöd, att kroppen är oberäknelig och skapar hinder i vardagen, att den förändrade kroppen hotar självet, samt att känna oro inför att berätta att man har en stomi. Litteraturstudiens resultat visade att stomin påverkade synen på kroppen och ledde till en förändrad självbild som i sin tur påverkade det sexuella livet och livskvaliteten. Svårigheter sågs i anpassning till det nya livet och socialt stöd visade sig vara betydande i processen. Att självständigt utföra sin stomivård ansågs vara en bra copingstrategi som stärkte självförtroendet och bevarade autonomin. Splittrade känslor rådde kring huruvida personer ville berätta om sin stomi eller inte. Sjuksköterskan visade sig ha en nyckelroll gällande anpassning, främst via information och stöd.

No description available.

Starting in the socio-cultural changes associated with the recent proliferation of various post-terms, this essay explores Mattias Martinson’s proposal for a theological response to these developments. Based on Martinson’s Post-Christian Theology and The Cathedral in the Center, the essay sketches a post-Christian theology that attempts to transcend both traditional Christian theology and atheism as a response to a societal situation of widespread disbelief. To address the ambivalence of the post-Christian society, post-Christian theology needs to be open, adaptable, and provisional, characterized by a ‘neither/nor’ and an ‘in-between,’ rather than by strong metaphysical claims. In a second step, the essay investigates the post-Christian Christian church. To this end, the essay develops an ecclesiological heuristic model to examine the ecclesiological implications of Martinson’s proposal. Situating the Christian church in the nexus of tensions between the divine and the human, the past and the future, and the open and the bounded, the essay demonstrates how the post-Christian church breaks with the established ecclesiological thinking about the church, rejecting the divine elements, the normativity of past and future, and the boundedness of the church. The result is a flattened or weakened church that is better described as a post-Christian atheist church.

Bakgrund: De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité. Varje år dör ca 1,6 miljoner människor av diabetes och i Sverige insjuknar cirka 400 vuxna i diabetes typ 1 varje år. De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité jämfört med den allmänna befolkningen. Om sjukvårdspersonal blir bättre på att bekräfta psykiska besvär som är relaterade till diabetes ökar det möjligheten för en bättre vård för dessa patienterna. Det är därför av stor vikt att sjukvårdspersonal förstår vikten av att fokusera på patienternas upplevelser, önskemål och behov i deras vardagliga liv. Syfte: Syftet är att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 och hur det påverkar deras dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 12 vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och fyra underkategorier. Personerna med diabetes typ 1 upplevde att sjukdomen tog mycket energi, var en stor belastning, slitsamt och kämpigt. Rädslan för komplikationer gjorde dem ångestfyllda och oroade för framtiden och den dagliga hanteringen av sjukdomen upplevdes vara begränsande i dagliga aktiviteter. Det uttrycktes också att omgivningen och sociala aspekter hade en viss påverkan på hanteringen av sjukdomen och att det var frustrerande att alltid behöva förklara sig i samband med sin diabetes. Personerna upplevde även att sjukvården inte hade rätt fokus då de fokuserade mer på siffror än på deras känslomässiga mående.   Slutsats: Personer som lever med diabetes typ 1 lever med ett visst lidande och sjukdomen påverkar deras vardag. Det är av stor vikt att sjukvården har ett personcentrerat förhållningssätt och har förståelse för patienternas personliga upplevelse. Detta för att forma en bra vård för dessa patienter och ge dem förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt.

Sjukdomen multipel skleros (MS) har en stor påverkan på personens dagliga liv. Sjukdomen påverkar såväl familjelivet och aktiviteter som arbetsförmågan hos dessa personer.  Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med MS. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes som vid analys av materialet resulterade i två kategorier med två underkategorier till respektive kategori. Rädsla inför framtiden som beskriver den osäkerhet och rädsla som sjukdomen medför samt kategorin sjukdomen styr mitt liv som beskriver hur sjukdomen tar över och förändrar personernas liv och livssituation. Dessa fynd indikerar att det är en utmaning att leva med MS och att vårdpersonalen som möter dessa personer behöver ha en förståelse för de såväl fysiska som psykiska besvär personer med MS lever med. / Multiple sclerosis (MS) has a major impact on the person's daily life. MS affects family life and activities as the ability to work as well. The purpose was to describe people's experience of living with MS. A qualitative literature review was performed and the analysis of the material resulted in two categories and four subcategories. Fear of the future that describes the uncertainty and the fear that the disease causes, and the category The disease controls my life describing how the disease takes over and change their lives and their life situation. These findings indicate that it is a challenge to live with MS and that healthcare professionals who meet these people need an understanding of the physical and mental health problems persons with MS are living with.

Afasi är en komplikation som kan drabba en människa efter insjuknande med stroke. Afasi innebär en bristande förmåga att använda sig av språket vilket är en följd av en hjärnskada. Kommunikationssvårigheter påverkar individens livsvärld vilket medför en känslomässig kamp för den drabbade. Syftet med denna studien är att beskriva afasi utifrån ett patientperspektiv. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar lästs igenom och analyserats utifrån Axelssons modell (2012).  Resultaten från de tio artiklarna bildade fyra kategorier: En förändrad kommunikativ värld; Att känna samhörighet och delaktighet; Relationer och En ny livsvärld. De fyra kategorierna delades upp i elva subkategorier. I resultatet framkom att de flesta som insjuknade i afasi upplevde en förändrad livsvärld. Många upplevde att omgivningen hade brist på förståelse och kunskap för vad afasi innebar, vilket påverkade deras självförtroende negativt i deras nya roll. Betydelsefulla relationer och delaktighet uttrycktes som viktigt för att kunna känna välbefinnande och få en god livskvalitet och kunna leva framgångsrikt. Att vara eller leva framgångsrikt innebär god ekonomi och lyckad karriär. Denna studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse för upplevelser av afasi utifrån ett patientperspektiv. Upplevelserna är överlag liknande hos de flesta som lever med afasi, men alla individer har sin egen unika upplevelse. Ökad kunskap är därför viktigt inom detta område för att underlätta rehabiliteringen för dessa individer och skapa hopp och tro om framtiden.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar främst barn och ungdomar. Enligt World health organisation (WHO) hade 422 miljoner diabetes i världen år 2016 varav 10–15% består av diabetes typ 1. Att leva med kronisk sjukdom har ofta en påverkan och förändrar människors liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur diabetes typ 1 påverkar det vardagliga livet. Totalt analyserades tio artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats för att beskriva personers upplevelser enligt Bengtssons (2016) metod. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem slutkategorier som var: Att känna sig begränsad i sina dagliga aktiviteter; Att behöva speciella rutiner och inte kunna vara spontan; Att känna sig annorlunda och beroende av andra; Att känna frustration över att möta okunskap hos omgivningen; Att känna sig orolig över vad som kan hända. En slutsats var att personer med diabetes upplevde svårigheter att leva ett normalt vardagsliv. De mötte okunskap kring sjukdomen vilket medförde att de kände sig annorlunda och därmed en skam över att leva med diabetes. Studien visade att det finns en bristande kunskap i samhället om diabetes typ 1.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. De mest förekommande kännetecknen är domningar, känselbortfall, otydligt tal, förvirring, nedsatt mimik och ansiktsrörelser, sänkt medvetandegrad. Omfånget på skador och temporära samt permanenta komplikationer beror på hur snabbt behandlingen sätts in. Rehabiliteringsprocessen varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. Utifrån den metodologiska aspekten studerades de utvalda artiklarnas urvalsgrupper. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes med rubriker, underrubriker samt färgkodning för att komma fram till resultatdelen. De sökdatabaser som användes var Cinahl och PubMed, som hittades via Gävle Högskola. Huvudresultat: Stroke innefattar både negativa och positiva erfarenheter. Det framkom tre huvudkategorier av upplevelser kopplat till stroke, Från oberoende till beroende, Förändrat socialt liv samt Stöd från omgivningen. Såväl yrkeslivet som samlivet påverkas av diagnosen. Strokedrabbade personer upplever en förändrad identitet, ätsvårigheter, känsla av att vara en belastning för familjen samt anhöriga. En del personer upplever starkare och djupare relationer med sina närstående. Strokedrabbade personer använder sig av stärkande eller nedbrytande hanteringsstrategier för att acceptera sin nya livssituation. Slutsats: Det är vanligt att personer som har drabbats av stroke får kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer. Diagnosen innebär förändringar på alla livsplan. Familjen och anhöriga har en essentiell roll i återhämtningsfasen. Sjuksköterskan behöver ge personcentrerad vård för att förbättra den strokedrabbade personens upplevelser av att leva med stroke. Sjuksköterskan kan också stärka personens positiva upplevelser av den nya livssituationen, genom förståelse och insikt i hur det är att leva med stroke. Den strokedrabbade personens autonomi stärks eller försämras utifrån sjuksköterskans kommunikations- och samarbetsförmåga. Den strokedrabbade personen behöver stöd, information samt få vetskap om de livsförändringar som sker från akutfasen till den tillfälliga eller det livslånga rehabiliteringsförloppet. Sjuksköterskans bemötande och vårdarbete har en avgörande roll för hur personers upplevelser av att leva med stroke. / Background: Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Symptoms vary depending on the part of the brain that is affected. The most common signs are numbness, numbness, unclear speech, confusion, reduced mimics and facial movements, lowered consciousness, the range of injuries and temporary and permanent complications depends on how fast the treatment is introduced. The rehabilitation process varies from person to person. Aim: The purpose of the literature study was to describe people's experiences of living with stroke. The purpose of the method was to study which selection groups in the selected articles. Method: This is a descriptive literature study with nine qualitative scientific articles. A content analysis was done with headings, subheadings and color coding to arrive at the result. The search databases used were Cinahl and PubMed, found via Gävle University. Results: There were three main categories of stroke-related experiences, Ranging from independent to dependent lives, A changing social life, and The importance of support from the environment. Occupational and cohabitation is affected by the diagnosis. Stroke victims experience a changed identity, eating disorders, feeling of being a burden on the family and relatives. Stroke includes both negative and positive experiences. Some people experience stronger and deeper relationships with their close relatives. Stroke victims use reinforcing or degrading management strategies to accept their new life situation. Conclusion: It is common for people who suffer from stroke to get bodily, mental and social complications. The diagnosis involves changes on all levels of life. The family and ancestors have an essential role in the recovery phase. The nurse needs to provide personalized care to improve the stroke-affected person's experiences of living with stroke. The nurse may also strengthen the person's positive experiences of the new life-style, through understanding and insight into how it is to live with stroke. The stroke person's autonomy is strengthened or deteriorated based on the nurse's communication and collaborative ability. The stroke-infected person needs support, information and knowledge of the changes in life from the emergency phase to the temporary or life-long rehabilitation process. Nursing care and care work have a decisive role in how people experience a living with stroke.

Brottsoffren hamnar ofta i skuggan av gärningspersonerna. Denna studie är viktimologisk och fokuserar således på individer som blivit utsatta för brott. En särskilt sårbar grupp är de äldre personerna i samhället. Syftet med denna studie var att identifiera äldre personers upplevda beteenden och upplevda personliga konsekvenser som uppkommit till följd av att utsättas för inbrott i sitt eget bostadshus. I denna kvalitativa studie har 12 personer intervjuats och med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys fick vi fram fem kategorier: praktiska konsekvenser, kontroll, låsa dörren, personliga konsekvenser och inga personliga konsekvenser. Merparten av de som utsatts för inbrott i sitt bostadshus upplevde en rädsla för brott samt ett förändrat beteende i sitt vardagliga liv. Två teman utgör resultatet från intervjuerna: upplevda personliga konsekvenser och skyddsåtgärder mot inbrott. Ofta var det en rädsla för att bli utsatt för brott som gjorde att deltagarna utvecklade beteenden för att skydda sig själva från att bli viktimiserade. / Perpetrators often get a lot of attention while the victims of crime usually remain silent. This study is victimological and focuses on individuals that have been victims of crime. A particularly vulnerable group of people is the elderly. The purpose of this study is to identify older people's experienced behaviors and experienced personal consequences that have appeared after being the victim of burglary in their own home. In this qualitative study 12 individuals have been interviewed and with a qualitative content analysis five categories were produced: practical consequences, control, locking the door, personal consequences and no personal consequences. The majority of those who had been victims of burglary in their own home experienced a fear of crime and a changed behavior in their daily life. Two themes have been identified from the interviews; personal consequences as experienced by the participants and protective measures against burglary. Due to the fear of becoming a victim of crime, the individuals adopted the protective measures. / <p>2017-06-01</p>