Det rapporteras allt mer om naturkatastrofer i tropiska kustområden; tsunamin i indiska oceanen, översvämningar i Bangladesh och nu senast cyklonen i Burma.Samtidigt blir vi allt mer medvetna om att människan själv bidrar till de globalamiljöproblemen. Vi åkte till Indonesien, ett tropiskt land med 17 000 öar och flera känsliga kustområden, för att ta reda på hur den tropiska kusten mår. Tsunamin 2004 drabbade landet hårt och den viktiga mangroveskog som ska skydda samhällena från översvämningar var redan borta. En orsak till att skogen huggs ned är för att ge utrymme till räkodlingar och stadsutbyggnad. Tidigare täckte mangroven 75 procent av tropikernas kuster, för att i dag endast täcka 25 procent. Mangroven håller, tillsammans med korallrev, fiskebeståndet högt och när mangroven försvinner minskar fisken i antal och Indonesien står i nu inför enfiskkris. På flera håll runt om i landet har miljöorganisationer uppmärksammat situationen och börjat återplantera mangroveskog och även korallrev. Men åtgärderna blir otillräckliga då problemen med utsläpp, skogsavverkning och utfiskning fortfarande kvarstår.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vården bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor träffar ofta närstående som vårdar svårt sjuka och döende personer i hemmet. Vården idag tar inte vara på de närståendes möjligheter och kunskaper. Vårdpersonalen fokuserar på den sjuke och glömmer bort de närståendes behov. Syfte: Var att belysa närståendes erfarenheter av att leva nära en svårt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som användes var en självbiografistudie, där materialet analyserades med en narrativ metod. Resultat: Ur datamaterialet framträdde tre kategorier såsom livet förändras, utsatthet och mod att våga leva här och nu med 10 underkategorier. Konklusion: För att vården av svårt sjuka och döende personer i hemmet ska fungera behöver sjukvården bli mer uppmärksam på de närståendes behov och hur deras resurser kan tas tillvara. / Introduction: Today it´s more common that next of kin´s take care of seriously ill an dying family members in their home. Nurses often encounter these relatives, and feel that healthcare doesn’t care enough about the next of kin’s possibilities and knowledge. The caregivers often focus on the ill person and forget the needs of the next of kin. Aim: The aim of this study was to highlight next of kin´s experiences of living close to a seriously ill and dying person in their domestic environment. Method: The used method was a study of autobiographies. The analysis was performed with a narrative method. Result: From the analysis five categories emerged life changes, vulnerability and courage to live here and now with ten subcategories. Conclusion: Palliative care in the home requires that caregivers are more aware of the next of kin’s needs and how to make use of their resources.

Bakgrund: Urinblåsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer är radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, då görs en cystektomi. Många människor har en naturlig förmåga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en påfrestande händelse i livet. Sjuksköterskan kan ge råd och stöd i situationen och bör då ha kunskap om förändringar i personens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått cystektomi på grund av urinblåsecancer upplevde att det dagliga livet påverkades. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 15 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Personerna drabbades av olika problem efter cystektomin. Urinproblem, buk- och avföringsproblem och livsförändring var tydliga, men även problem med en förändrad kroppsuppfattning och problem med det sociala stödet kom fram. Slutsats: Det är olika faktorer som påverkar det dagliga livet efter en cystektomi. Kunskap i hur personerna kan reagera är viktig för sjuksköterskan, för att kunna bemöta problemen och ge råd och stöd om olika copingstrategier för att hantera situationen. Då kan individuell omvårdnad ges, utifrån varje persons behov. / Background: Bladder cancer exists in different forms and in muscle invasive cancer, radical surgery is the standard treatment. Assuming that the cancer has not spread, then, a cystectomy is done. Many people have a natural ability to handle crises and generate a new personal balance. A nurse can offer advice and support in the situation and should have knowledge of changes in the person's physical and mental condition. Aim: The aim was to illustrate how people who have undergone cystectomy because of bladder cancer felt that their daily lives were affected. Methods: A literature review has been done where 15 scientific papers have been reviewed. Results: The subjects suffered from various problems after cystectomy. Urinary Problems, abdominal and stool problems, and change in life were common, but also problems with an altered body image and problems with social support occurred. Conclusion: There are different factors that affect the daily lives after a cystectomy. Knowledge of how people might react is important for nurses, in order to address the problems and provide advice and support on various coping strategies to deal with the situation. When that is the case, individual care can be given, based on each person's needs.

No description available.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn. Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset. Fjärrvärme används som reserv- och spetskraft när inte värmepumparna klarar leverera hela värmebehovet. Sjukhusets kyla produceras genom de två värmepumparna, kylmaskiner samt frikyla från berget. I projekteringen av anläggningen var värmepumparna dimensionerade att lösa värmeenergibehovet till -4°C resten skulle täckas upp av fjärrvärme. Berget skulle ge möjlighet att säsongslagra energi mellan årstiderna. Drift av anläggningen har dock visat att verkligheten skiljer sig från projekteringen. Värmepumparna har inte kunnat användas fullt ut vintertid då varken berg eller älv har fungerat sig som tänkt. Den driftstrategi som togs fram vid projekteringen stämmer därmed inte utan en ny måste tas fram. Detta examensarbete är ett steg i detta arbete, projektets mål var att i samarbete med Centralsjukhusets driftpersonal ta fram ett verktyg för att kunna analysera sjukhusets drifthistorik. Verktygets målgrupp är sjukhusets driftpersonal så dess utformning måste vara lättförstådd för dessa varför en testperiod gjordes av dessa innan slutgiltig överlämning. Verktyget som togs fram gjordes i Microsoft Exel och det skapar fyra stycken varaktighetsdiagram av drifthistoriken för varje år. Två som visar värme- respektive kyleffekten i kW under ett år och vad som producerat denna effekt. De andra två visar kostnaden per månad i tusen kronor för dessa effekter. Detta gör verktyget genom att bearbeta data som samlas in effekt och temperaturmätare som finns installerade i anläggningen och samlas in genom övervakningsprogrammet Citec och statistikprogrammet WebEss. Genom att jämföra effektdiagrammet för värme och kostnadsdiagrammet går det då att se exempelvis vad värmepumparna producerat och hur mycket denna produktion kostat. Ett ledord i arbetet har varit enkelhet för de senare användarna. Verktyget skulle vara smidigt och snabbt att uppdatera och enkelt att förstå. Vilket även uppnåddes. Efter en veckas testperiod hade driftgruppen inga önskade ändringar varav verktyget lämnades över slutgiltigt. Det överlämnades även fyra rekommendationer till landstinget för att få bättre kontroll på sina energikostnader. / The Worlds energy usage has dramatically increased since the 1970's and as a consequence also the prices for energy. This creates incentives for investments with the purpose to decrease energy costs, which is a development you can see in the industry, transport and building sectors. Karlstad Central Hospital is no exception with a floorspace equivalent of 26 football fields and activity around the clock. Just to heat and cool the hospital to a pleasant climate consumes a large amount of energy. Currently the parts of the hospital is being rebuilt to reduce its energy consumption. In September 2010 the hospital's energy production changed . When six heatpumps were installed, two linked to hospital cooling system to recover heat and four to geothermal heat by 81 boreholes and the river Klarälven, which runs past the hospital. Long-distance heating is used for peak loads and in reserve when the heat pumps cannot supply all heating needs. The hospital's cooling is produced by the two heat pumps, three cooling machines and free cooling from the geothermal connection. When designing the new energy production it was meant that the heat pumps should produce the heat required to -4 ° C, the rest would be covered by long-distance heating. The boreholes would make possible to storage energy between seasons. But operation of the plant has shown that reality differs from the theory. The heatpumps have not been fully utilized during the winter when neither the geothermal or the river behaved as intended. The operating strategy that was developed during project planning valid and therefore needs to be revised. This thesis is a step in that effort. The project's objectives was to produce a tool to analyze the hospital's operating history in cooperation with the Central Hospital's engineering staff. The tools users is meant to be the same staff so its design must be easily understood for those. A trialperiod took place therefore before the final handover. The tool was developed in Microsoft Excel and it creates four graphs showing the operational history of each year. Two of them are showing the heat- or cold-output in kilowatts for a year and what produces this output. The other two shows the cost in thousand swedish crowns to produce these effects. The tool calculates thus by collecting data from power and temperatur gauges installed in the hospitol and is collected by the monitoring program Citec och statistics program WebEss. By comparing the power and cost graph for heat it can be seen for example what heat pumps produced and how much the production cost. A key word in the development of the tool has been simplicity for the users. The tool should be easy and fast to update and simple to understand, which was achieved. After a week's trial had been running the staff had no wanted changes so the tool was handed over.

Fatigue är ett vanligt förekommande symtom vid multipel skleros (MS). Denna ihållande och svåra trötthet beskrivs ofta som det svåraste MS-relaterade symtomet att hantera. Symtomet har en negativ påverkan på individens funktionella status samt på livskvaliteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelserna av MS-relaterad fatigue samt hur symtomet påverkar det dagliga livet. Som metod användes en systematisk genomgång av tidigare forskning med en induktiv ansats. Forskning visar att fatigue upplevs som en oavbruten förlamande effekt som uppfattas skilja sig mycket från tidigare upplevd trötthet. Fatigue påverkar hela kroppen och leder till att kroppen blir svårare att styra och hantera. Den begränsade förmågan att utföra önskade aktiviteter påverkar individernas liv negativt. Individer med MS blir tvungna att reglera och planera sitt dagliga liv för att undvika och minska graden av fatigue. En bibehållen självkänsla samt en positiv attityd och en acceptans för sjukdomen och symtomet upplevs minska graden av fatigue. Kommande forskning bör fokusera på individanpassade metoder eller strategier som upplevs minska graden av fatigue.

Bakgrund: Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar. Resultat: MS-drabbade upplevde att vardagen påverkades och arbete, relationer samt fritidsaktiviteter blev lidande. En känslomässig följd av MS var oro och rädsla, att inte veta när nästa förlust skulle drabba dem. Diskussion: Ofrivillig social isolering ledde till ett stort lidande hos den MS-drabbade, att dessutom förlora fysiska egenskaper bidrog i sin tur till ett annat lidande. MS begränsningarna skapade en sänkt självständighet, som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om svårigheten att ersätta den MS-drabbades förlorade färdigheter. Slutsats: Som blivande sjuksköterskor är det relevant att vara medveten om att sjukdomen påverkar hela den MS-drabbades livssituation. För att ge optimal omvårdnad bör sjuksköterskan utgå från den MS-drabbades individuella behov. Trots att den MS-drabbade möter motgångar, har de flesta en otrolig kraft för att kämpa vidare / Background: Multiple sclerosis is a neurological disease of the central nervous system due to a chronic inflammatory. Onset occurs between the ages of 20-40 years. Aim: The objective was to describe how the daily lives of people were affected by Multiple Sclerosis Method: A systematic literature study has been conducted were articles analyzed with an inductive approach. Search was made in databases, which resulted in 20 articles. Results: MS-affected felt that affected everyday life and work, relationships and leisure activities began to suffer. An emotional consequence of MS was anxiety and fear of not knowing when the next loss affected them. Discussion: Involuntary social isolation contributed to a great suffering for the MS-affected and on top of that loose physicals skills also contributed another suffering. MS limits created a reduced independence, it is important to be aware of the difficulty to replace the lost skills of the MS-affected. Conclusion: As a future nurse, it is relevant to be aware that the disease affects the whole of the MS-affected life situation. To provide optimal care nurse should be deleted from the MS-affected individual needs. Although the MS-stricken face adversity, most have shown incredible strength to fight on.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv. Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.

<p>År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk. Detta utvecklades till ett allmänt bruk av pulvret och på 1950 talet låg det på klimax. Det upptäcktes då att användningen led till svåra njursjukdomar som ofta slutade med döden. Efter att en läkares avhandling klarlagt förhållandena så receptbelades pulvret 1961 och långsamt förföll historien i glömska. Dock finns det många uppfattningar och berättelser om vad pulvret var för något, hur det brukades samt huruvida det rörde sig om ett stort missbruk. Syftet med denna uppsats är att klarlägga de förhållanden som egentligen rådde kring bruket av Dr Hjortons pulver i Huskvarna med vikt på den för staden viktiga fabriken Husqvarna AB.</p>