No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet. Dessutom framgick det att de upplevde sin hälsa och livskvalitet som sämre än den övriga befolkningen. Förekomsten av symtom som påverkade det dagliga livet var väldigt varierande och unikt för varje enskild individ. De symtom som var vanligast förekommande och som påverkade livskvaliteten var fatigue, smärta, nedsatt rörlighet, kognitiva förändringar, sociala förändringar, samlevnads- och inkontinensproblem. Den slutsats som framkom var att ett flertal symtom var vanligt förekommande och alla sågs påverka personens välbefinnande negativt. / The aim of this study was to describe how people suffering from Multiple Sclerosis (MS) feel that the disease affects their daily lives. The method was a descriptive literature study. Eighteen scientific articles, both qualitative and quantitative, were analyzed. The articles were found by using Medline by PubMed and Cinahl. The main finding of this study is that MS persons feel that their illness and its symptoms have a major impact on their daily lives. Moreover, it appears that they perceive their general health and quality of life to be worse than that of the general population. The presence of symptoms that affect their daily lives is very varied and unique to each individual. The most common symptoms, which affected the quality of life, was fatigue, pain, reduced mobility, cognitive changes, social changes, sexual problems and incontinence. The conclusion of the study was that a number of symptoms were common, and that they all had a negative effect on the well-being.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp. Resultat: Analysen resulterade i 14 subkategorier som i diskussionen sattes i syntes med omvårdnadens fyra metabegrepp. Slutsats: Analysen resulterade i ny kunskap som visar att den hemlöse lever i en miljö som innebär en stor risk för att vara i lidandets grepp och ha ohälsan som ständig följeslagare, även om den enskildes mål är hälsa. Den nya kunskapen har också visat att de hemlösa sitter inne med en paradoxal styrka och en vilja att skapa god relation med omvårdnaden. För att denna relation verkligen ska stödja den hemlöse mot hälsa, krävs av omvårdnaden att låta den hemlöse bli sedd, att bejaka den hemlöses människovärde och värdighet, samt från sin sida bygga relationen på etik, moral och ansvar; genom det hjälps den hemlöse till ett gott livssammanhang. / Background: From international research, there is knowledge about the perception of homeless people, their own experiences of their condition, their identity formation, their life situation, and about their lack of health care. Research in this field is deficient in the Swedish context. Objective: The purpose of this study was to describe homeless experiences of their everyday lives and experiences of care and attention - from the perspective of homeless and nursing perspectives, in a Swedish context. Method: An empirical study with a qualitative approach, based on conversations and dialogues with the homeless, and an interactive interview with a nurse who worked with homeless people. Deductive content analysis, modified by Malterud (2009), which was based on nursing meta-concepts. Results: The analysis resulted in 14 subcategories, and in the discussion the subcategories was put in relation to the four meta-concepts of nursing. Conclusion: The analysis resulted in new information showing that the homeless are living in an environment that poses a major risk to be in the grip of suffering and have poor health as a constant companion, even if the individual goal was health. These new findings have also shown that the homeless have a paradoxical strength and a willingness to create good relationship with nursing care. It is required of nursing, for this relationship to really support the homeless to health, to allow the homeless to be seen, to affirm the homeless human worth and dignity, and to build the relationship of ethics, morality and responsibility; and by this help the homeless to a good life.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats.

Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA. Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA. Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur. Individer smittade med MRSA bör kunna för­vänta sig ett respektfullt bemötande samt att sjukvården ska vara en plats fri från fördomar gentemot smittan. Sjuksköterskan ska se till det friska hos individen, vilket innebär att individer med MRSA i be­mötandet från vårdpersonal inte ska likställas med sin diagnos. / Background: Staphylococcus aureus ability to develop a resistance towards antibiotics constitutes a global issue. The numbers of individuals suffering from MRSA in Sweden are relatively few in comparison to other European countries or even the world. Previous research has shown that caregivers describe a feeling of being uncomfortable in the contact with patients carrying MRSA and experienced insufficiency regarding usage of routines and guidelines. Aim: The aim was to investigate the experiences of being a MRSA carrier. Method: The work has been developed within the framework of a literature overview. Ten articles were included in the literature overview results, all of which were retrieved from the CINAHL database Plus with Full Text. Results: In the literature overview it was shown that individuals struggling with MRSA had experienced undignified treatment from health care providers, and those caregivers, at times, had demonstrated unwillingness towards any contact with the individuals. Individuals with MRSA also felt unwelcome and unwanted by healthcare providers. It was also found that individuals with MRSA carrier status associated their illness with negative emotions. Discussions: The results were discussed on the basis Travelbees human-to-human theory of interpersonal relationships and in relation to other scientific literature. Healthcare should be a place free from violations and all individuals infected with MRSA should be able to expect a respectful treatment and that healthcare should be a place free from prejudices. The nurse should focus on the healthy parts of the individual, which means that an individual with MRSA is not to be equated with the diagnosis in their contact with healthcare providers.

No description available.

Syftet var att utvärdera instrumentet Min Förmåga genom att undersöka 1) interbedömarreliabilitet och 2) konvergent validitet. Min Förmåga utarbetades för att möjliggöra enklare bedömningar av Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) på inneliggande patienter i psykiatrin. Delarna i instrumentet som undersöktes innehåller fasta svarsalternativ och motiveringar i fritext. Deltagarna var 36 patienter med psykossjukdomar. Varje patient bedömdes först av två olika skötare med Min Förmåga och därefter med de liknande instrumenten Functional Independence Measure (FIM) och Global Assessment of Functioning (GAF). De fasta svarsalternativen analyserades med Cohens kappa för interbedömarreliabilitet och överensstämmelsen av motiveringarna analyserades kvalitativt. För konvergent validitet undersöktes korrelationen mellan Min Förmåga och FIM och GAF med Spearmans r. Resultatet visade hög interbedömarreliabilitet och hög konvergent validitet för de fasta svarsalternativen, samt hög grad av överensstämmelse mellan motiveringarna i fritext. En möjlig orsak till den höga interbedömarreliabiliteten kan vara att det endast fanns två fasta svarsalternativ, vilket tidigare forskning har visat kan leda till en överskattning av interbedömarreliabiliteten. Att FIM och GAF liknade Min Förmåga och administrerades under samma tidsperiod kan vara en orsak till den höga konvergenta validiteten. Då detta var en preliminär undersökning och antalet deltagare var bristfälligt bör fler utvärderingar av Min Förmåga göras i framtiden.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom i Sverige och antalet drabbade ökar. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. Om behandlingen följs dåligt kan risken för framtida komplikationer öka. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor har bristande kunskap om sjukdomen samt hur de kan stödja patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk litteraturstudie och innefattar analys av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman. Det första temat var att uppleva svårigheter i vardagen och det mynnade ut i tre subteman; rädsla och oro, svårigheter med egenvården och bristfälligt bemötande. Det andra temat var att återfå stabilitet i vardagen som mynnade ut i tre subteman; att förstå sin sjukdom, stöd och gemenskap och en förändrad livsstil. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 2 har både positiva och negativa upplevelser av att leva med sjukdomen. Anhöriga och sjukvårdspersonal upplevdes vara den främsta källan för att få stöd. För att kunna ge bra stöd krävs kunskap om vad det innebär att leva med sjukdomen.