Clothing can be consumed for its function but also for it’s symbolism, identity and status where the social aspect is an underlying factor. These various aspects, low prices and the frequent launch of new trends are contributing factors to an extensive consumption of low-quality and short-lived clothing. In connection to this, sustainability is an increasingly important aspect in clothing consumption. The large amount of consumption of clothing that digitalization and media also contributes to, affects the environment and the health of individuals. It is therefore of interest to look into this problem and pay further attention to people's consumption of clothes with low-quality and short life. The purpose of this research is to study whether people belonging to generation X buy clothes of low- quality and short life. This study aims to get an understanding of their perception of these clothes and the effects they have on the environment. Furthermore, the purpose is to examine how this generation experiences that media based marketing influences their purchase of clothes with low quality and short life. A qualitative research method was used, where 18 semi-structured interviews took place. The questions asked in the interviews were based on the following three theories; theory of cognitive dissonance, consumer culture theory and media system dependency theory. This study indicates that purchases of low quality and short life clothing occur among the respondents. They have a negative perception about clothes of low quality and short life because they perceive that the purchase of these clothes leads to the constant need to buy new garments due to the short life and the low quality. In addition to this, the respondents have a perception that the purchase of these garments has a negative effect on the environment. This study shows mixed opinions and views regarding the marketing of clothing via the media, however, most respondents were skeptical about it. Despite this, the study shows that the majority of respondents feel that marketing via the media influences them to buy more clothes of low quality and short life than they otherwise would have done. The study also shows that the respondents feel that marketing via the media can change their view and create feelings about clothes with low quality and short life, which they experience can influence their purchase of these clothes. / Kläder kan konsumeras bland annat för deras funktion men även för deras symbolik, identitet och status där den sociala aspekten är en bakomliggande anledning. Dessa olika aspekter, låga priser och att nya trender frekvent lanseras bidrar till omfattande köp av kläder med lågkvalitet och kort livslängd. Hållbarhet har i och med detta blivit en allt viktigare aspekt. Den stora mängden köp av dessa kläder, som även digitaliseringen och media bidrar till är något som påverkar miljön och individers hälsa. Det är därför intressant att undersöka detta problem och ytterligare uppmärksamma människors köp av kläder med låg kvalitet och kort livslängd. Det blir extra intressant att undersöka detta problem hos generation X eftersom endast en del av dessa personer växte upp under en tid när digitaliseringen tog fart. Syftet är att undersöka om människor tillhörande generation X köper kläder av låg kvalitet och kort livslängd och vad de har för uppfattning om dessa kläder samt deras effekter på miljön. Därtill är syftet att undersöka hur denna generation upplever att den mediabaserade marknadsföringen influerar deras köp av kläder med låg kvalitet och kort livslängd. För att studera detta användes en kvalitativ metod i form av 18 semistrukturerade intervjuer där frågorna skapades utifrån tre teorier. Dessa teorier är theory of cognitive dissonance, consumer culture theory och media system dependency theory. Studien visar på att det förekommer köp av kläder av låg kvalitet och kort livslängd bland respondenterna. De har en negativ uppfattning om kläder av låg kvalitet och kort livslängd. Detta eftersom de uppfattar att köp av dessa kläder leder till att ständigt behöva inhandla nya plagg i och med den korta livslängden och den låga kvaliteten. Utöver det uppfattar respondenterna att köp av dessa plagg har en negativ effekt på miljön. I studien framgår det att respondenterna betraktar marknadsföring av kläder via media på olika sätt däremot var de flesta skeptiska till det. Trots detta visar studien att majoriteten av respondenterna upplever att marknadsföring via media influerar de till att köpa mer kläder av låg kvalitet och kort livslängd än vad de annars skulle ha gjort. Studien visar också att respondenterna upplever att marknadsföring via media kan ändrar deras synsätt och skapar känslor om kläder med låg kvalitet och kort livslängd vilket de upplever kan influera deras köp av dessa kläder.

In the year of 2000 the European Commission adopted a communication called EU Financial Reporting Strategy: the Way Forward. The communication intended to make all listed companies within the EU arrange their financial statements in accordance with International Accounting Standards by 2005 at the latest. When the amendments of IFRS 3 was introduced in March 2004 it meant that companies from that moment on, when acquiring another company, have to allocate the part of the purchase price assignable to customer contracts and the related customer relationships as an intangible asset. IFRS 3 does not give any guidance whatsoever on how to accomplish the above described allocation and estimate a true and fair value of customer contracts and relationships. Let alone any direction regarding the establishment of the remaining useful life of the customer relationships and contracts, which constitutes the foundation of the fair valuation but also a true and fair view regarding amortizations. The purpose of this thesis is to examine how the establishments regarding remaining useful life of customer relationships and contracts have been done. Furthermore, the purpose of this thesis is to explain the decision process and motives that results in why management choose to apply the specific remaining useful life of customer relationships and contracts they do. This study has been carried out with a qualitative approach involving two listed group companies within three different industries, hence, six companies are involved in this thesis. Semi-structured telephone interviews have been made with the companies and the annual reports have been examined. In order to explain the actions behind the valuation and establishment process, the positive accounting theory has been used. None of the six companies taking part in this study have applied an outspoken method for the establishment of the remaining useful life of the customer relationships and contracts and only half of the companies have identified different customer groups. A relation can be identified between using an external consultant and applying different remaining lives for different customer groups. All companies amortize the customer relationships and contracts on a straight-line basis. This can be explained by the positive accounting theory to some extent. All companies applied straight-line amortization even though some of them actually admit that a declining balance would provide a fairer view. Furthermore, long amortization plans are used in some companies in order to decrease the amortization costs and hence increase the net income. Positive accounting has been applied in order to shift reported earnings. / Under år 2000 beslutade den Europeiska kommissionen om att anta ett förslag som hette EU Financial Reporting Strategy: the Way Forward. Antagandet av förslaget innebar att alla noterade bolag inom EU skulle presentera sin redovisning och sina årsredovisningar i linje med bestämmelserna i IAS – International Accounting Standards senast år 2005. När lagändringarna i IFRS 3 introducerades i mars 2004 innebar det att noterade bolag vid företagsförvärv fortsättningsvis skulle allokera den del av köpeskillingen som är hänförlig till kundkontrakt och relaterade kundrelationer som immateriell tillgång i balansräkningen. IFRS 3 ger ingen vägledning överhuvudtaget med avseende på hur bolagen ska genomföra den ovan beskrivna allokeringen och uppskatta ett rättvist värde på kundkontrakt och kundrelationer. Inte heller finns det någon anvisning angående fastställandet av livslängd på kundkontrakt och kundrelationer som i sin tur ligger till grund för en rättvis värdering och en rättvis avskrivningsplan. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fastställandet av livslängden på kundrelationer och kundkontrakt har utförts. Syftet är även att förklara beslutsprocessen och de bakomliggande motiven till varför företagsledningen väljer att använda den livslängd på kundrelationer och kundkontrakt de faktiskt gör. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som har involverat två noterade koncernbolag inom tre olika branscher, totalt har alltså sex bolag medverkat i uppsatsen. Semistrukturerade telefonintervjuer har gjorts med de involverade bolagen och även deras årsredovisningar har undersökts. För att kunna förklara handlandet angående värderingsprocessen och livslängdsprocessen har den positiva redovisningsteorin använts. Inget av de sex bolagen som medverkat i studien har använt sig av någon etablerad metod för att fastställa den återstående livslängden av kundrelationerna och kundkontrakten, och endast hälften av företagen har identifierat olika grupper av kunder. Ett samband har identifierats mellan att använda sig av en extern konsult vid fastställandet och att använda sig av olika återstående livslängder för olika kundgrupper. Alla sex företagen använder sig av linjär avskrivning på kundkontrakten och kundrelationerna. Detta kan till en viss gräns förklaras med positiv redovisningsteori. Alla företagen har använt sig av linjär avskrivning även om vissa av företagen till och med medger att degressiv avskrivning skulle ge en mer rättvis bild. Dessutom har långa avskrivningstider använts i en del av företagen för att sänka avskrivningskostnaderna som i sin tur ökar resultatet. Positiv redovisningsteori har alltså använts för att flytta vinster till innevarande år.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.

<p>In the year of 2000 the European Commission adopted a communication</p><p>called EU Financial Reporting Strategy: the Way Forward. The communication intended to make all listed companies within the EU arrange their financial statements in accordance with</p><p>International Accounting Standards by 2005 at the latest. When the amendments of IFRS 3 was introduced in March 2004 it meant that companies from that moment on, when acquiring another company, have to allocate the part of the purchase price assignable to customer contracts and the related customer relationships as an intangible asset. IFRS 3 does not give any guidance whatsoever on how to</p><p>accomplish the above described allocation and estimate a true and fair value of customer contracts and relationships. Let alone any direction regarding the establishment of the remaining useful life of the customer relationships and contracts, which constitutes the</p><p>foundation of the fair valuation but also a true and fair view regarding amortizations. The purpose of this thesis is to examine how the establishments regarding remaining useful life of customer relationships and contracts have been done. Furthermore, the purpose of this thesis is to explain the decision process and motives that results in why management choose to apply the specific remaining useful life of customer relationships and contracts they do. This study has been carried out with a qualitative approach involving two listed group companies within three different industries, hence, six companies are involved in this thesis. Semi-structured telephone interviews have been made with the companies and the annual reports have been examined. In order to explain the actions behind the valuation and establishment process, the positive accounting theory has been used. None of the six companies taking part in this study have applied an outspoken method for the establishment of the remaining useful life of the customer relationships and contracts and only half of the companies have identified different customer groups. A relation can be identified between using an external consultant</p><p>and applying different remaining lives for different customer groups. All companies amortize the customer relationships and contracts on a straight-line basis. This can be explained by the positive accounting theory to some extent. All companies applied straight-line amortization even though some of them actually admit that a declining</p><p>balance would provide a fairer view. Furthermore, long amortization plans are used in some companies in order to decrease the amortization costs and hence increase the net income. Positive accounting has been applied in order to shift reported earnings.</p> / <p>Under år 2000 beslutade den Europeiska kommissionen om att anta ett</p><p>förslag som hette EU Financial Reporting Strategy: the Way Forward. Antagandet av förslaget innebar att alla noterade bolag inom EU skulle presentera sin redovisning och sina årsredovisningar i linje med bestämmelserna i IAS – International Accounting Standards senast år 2005. När lagändringarna i IFRS 3 introducerades i mars 2004 innebar det att noterade bolag vid företagsförvärv fortsättningsvis skulle allokera den del av köpeskillingen som är hänförlig till kundkontrakt och relaterade kundrelationer som immateriell tillgång i</p><p>balansräkningen. IFRS 3 ger ingen vägledning överhuvudtaget med avseende på hur bolagen ska genomföra den ovan beskrivna allokeringen och uppskatta ett rättvist värde på kundkontrakt och kundrelationer. Inte heller finns det någon anvisning angående fastställandet av livslängd på kundkontrakt och kundrelationer som i sin tur ligger till grund för en rättvis värdering och en rättvis avskrivningsplan.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fastställandet av livslängden på kundrelationer och kundkontrakt har utförts. Syftet är även att förklara beslutsprocessen och de bakomliggande motiven till varför företagsledningen väljer att använda den livslängd på kundrelationer och kundkontrakt de faktiskt gör. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som har involverat två noterade</p><p>koncernbolag inom tre olika branscher, totalt har alltså sex bolag medverkat i uppsatsen. Semistrukturerade telefonintervjuer har gjorts med de involverade bolagen och även deras årsredovisningar har undersökts. För att kunna förklara handlandet angående värderingsprocessen och livslängdsprocessen har den positiva redovisningsteorin använts. Inget av de sex bolagen som medverkat i studien har använt sig av någon etablerad metod för att fastställa den återstående livslängden av kundrelationerna och kundkontrakten, och endast hälften av företagen har identifierat olika grupper av kunder. Ett samband har identifierats mellan att använda sig av en extern konsult vid fastställandet och att använda sig av olika återstående livslängder för olika kundgrupper. Alla sex företagen använder sig av linjär avskrivning på kundkontrakten och kundrelationerna. Detta kan till en viss gräns förklaras med positiv redovisningsteori. Alla företagen har använt sig av linjär avskrivning även om vissa av företagen till och med medger att</p><p>degressiv avskrivning skulle ge en mer rättvis bild. Dessutom har långa avskrivningstider använts i en del av företagen för att sänka avskrivningskostnaderna som i sin tur ökar resultatet. Positiv redovisningsteori har alltså använts för att flytta vinster till innevarande år.</p>

<p>Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.</p>

Gräslöken is a tenant-owner association that owns real-estate and controls the electricity usage in certain areas in Årsta – Uppsala. Gränslöken strives for producing electricity by using solar cells, which helps improve their future environmental plans. The facility has a renovation plan that includes roof replacement, which will take place in 2032. Thus, the decision makers in Gränslöken are reconsidering whether it is profitable to install solar cells on their roofs that are to be replaced within 10–15 years. This study aims to suggest the most optimal installation proposals for solar cells on Gräslöken’s roof. It also measures the cost of the investment and analyzes and profitability. In this study, a theoretical design for the solar cells systems is presented, regarding the roof replacement on the corrugated sheet saddle roofs and flat roofs. The investment cost and pay-off period analyses are going to be presented in this study. The profitability analysis is based on the annual production of electricity, plus the electricity cost, in relation to Gräslöken’s annual electricity needs.           The results of the investigation shown considerable possibilities to invest in a solar cells project, both from economical and technical perspectives. As a result of the building-technical study, the decision was taken to install the solar cells only on the corrugated sheet saddle roofs, due to economic reasons, in addition to the necessity for roof replacement. In terms of profitability and pay-off period, the deal is profitable for Gräslöken, even in case of reinstallation of the solar cells, or if the electricity price was fallen. The results of the report show that the pay-off period increases from around 9 to 10.2 years.  The reason of the increase is that the solar cells need to be installed down and back when changing the roof.           This investment in solar cells and renewable energy contributes to Gräslöken’s sustainable development and move forward to reach national environmental goals. / Brf Gräslöken är en bostadsrättförening som äger fastigheter och råder över all elanvändning i fastigheterna i Årsta i Uppsala. Bostadsrättsföreningen har en renoveringsplan som inkluderar takbyte år 2032; därför funderar föreningen på om det är lönsamt att installera solceller på sina tak som ska bytas ut inom 10–15 år.  Utredningen har som syfte att ta fram de mest optimala monteringsförslag för solceller på bostadsrättsföreningens tak samt att ta fram en investeringskostnad och lönsamhetsanalys. I denna uppsats presenteras en teoretisk projektering av solcellsanläggningar med hänsyn till takbytet på korrugerat plåtsadeltak och platta papptak. I arbetet redogörs för en analys av investeringskostnad och återbetalningstid. Lönsamhetsanalysen utgår från kostnad för producerad el och årsproduktion i förhållande till fastigheternas årliga elbehov.           Resultaten av utredningen visar på goda möjligheter för Brf Gräslöken att investera i en solcellsanläggning, både ur ett ekonomiskt och byggnadstekniskt perspektiv. I resultatet av den byggnadstekniska studien föll valet på att installera solcellerna enbart på korrugerat plåtsadeltak med anledning av ekonomiska förutsättningar och behovet av takbytet. I fråga om lönsamheten och återbetalningstid är investeringen lönsam för bostadsrättsföreningen även vid behovet av återmontering av solcellsanläggningarna eller om elpriserna sänks. Resultatet av rapporten visar att återbetalningstiden ökar från ca nio år till ca 10,2 år om solcellspanelerna behöver monteras ner och tillbaka vid takbytet.           Det kan poängteras att investeringen i form av solcellsanläggning med en förnybar energiförsörjning bidrar till att Brf Gräslöken utvecklas hållbart och går framåt mot nationella miljömål.

No description available.

Background Due to increased environmental issues around the world, people are getting more and more aware of the effects of their consumption and their influence on the environment. Companies have therefore started to provide green products to the market to satisfy customer demand. However, there is a lack of knowledge in the literature when it comes to what customers really value when it comes to green products. Mainly green durable goods, as well as their determinants and what affects their green purchase intentions.   Purpose The purpose of the study is therefore, to analyze what green determinants affect purchase intention for floors as an example of a green durable good. A related purpose is to investigate how green production attitude and consumption attitude impact floor purchase intention. The results of the investigation could help the floor manufacturers better understand what is valued by the consumer and thus be able to invest right resources for right action to meet customer needs.   Method This study was a survey study using primary quantitative analysis and data collecting. The questionnaires were conducted with 97 participants around Sweden using social media and an online questionnaire. The data were tested through different reliability and validity tests and other kinds of statistical tests to analyze the proposed theoretical research model with help of SPSS and AMOS.   Results Environmental production attitude (determinants of green production) significantly affects the purchase intention for durable goods. Environmental consumption attitude could not be tested due to failing in the reliability and validity tests, and therefore no confirmation about the effect of these determinants could be drawn.   Conclusion For consumers in general, the perceived greenness of a floor lays in the determinants of the production which this study can prove.   Delimitations This study has only focused on the Swedish demand-side when it comes to purchase intention for green durable goods and the effects of this and not the supply-side. Furthermore, the purchase intention is limited to today´s circumstances and the changes over time have not been under consideration. The product choice has been durable goods, with particular attention to floors. / Bakgrund På grund av ökade miljöfrågor runt om i världen blir människor mer och mer medvetna om effekterna av konsumtionen och deras påverkan på miljön. Företagen har därför börjat tillhandahålla miljövänliga produkter på marknaden för att tillgodose kundernas efterfrågan. Det finns dock brist på kunskap i litteraturen när det kommer till vad kunder verkligen värdesätter när det gäller gröna produkter, speciellt produkter med lång livslängd. Liksom deras bestämmande faktorer och vad som verkligen påverkar deras gröna köpintentioner.   Syfte Syftet med studien är därför att analysera vilka miljövänliga påverkningsfaktorer som finns för golv, som är ett exempel på en produkt med lång livslängd. Ett relaterat syfte är att undersöka hur den miljövänliga produktionsattityden och konsumtionsattityden påverkar köpintentionen för golv. Resultaten av undersökningen är till för att golvtillverkaren bättre ska förstå vad som värderas utifrån konsumenten och därmed kunna investera rätt resurser på rätt aktivitet för att på så sätt möta konsumenternas behov.   Metod Denna studie var en undersökningsstudie som främst nyttjat primär kvantitativ analys och datainsamling. Frågeformulären genomfördes med 97 deltagare runt om i Sverige med hjälp av sociala medier och ett online frågeformulär. Den insamlade datan testades genom olika pålitlighets- och validitetstester samt andra typer av statistiska tester för att analysera den teoretiska forskningmodellen med hjälp av SPSS och AMOS.   Resultat Attityd för miljövänlig produktion (bestämmande faktorer för grön produktion) har signifikant effekt på köpintensiteten för produkter med lång livslängd. Attityd för miljövänlig konsumtion kunde inte testas på grund av brist på pålitlighet och validitet och därför kunde ingen slutsats/analys av effekten på dessa faktorer dras.   Slutsatser För konsumenter i allmänhet ligger den uppfattade miljövänligheten hos en miljövänlig produkt med lång livslängd i produktionsattributen, vilket denna studie kan bevisa.   Avgränsningar Denna studie har endast fokuserat på den svenska efterfrågesidan när det gäller köpintentioner för produkter med lång livslängd och effekterna av detta och inte utbudssidan. Vidare är köpintentionen begränsad till dagens omständigheter och förändringarna över tiden har inte varit föremål för överväganden. Produktvalet har varit varaktiga varor, med särskild hänsyn till golv.

Assessment of machine health and prediction of future failures are critical for maintenance decisions. Many of the existing methods use unsupervised techniques to construct health indicators by measuring the disparity between the current state and either the healthy or the faulty states of the system. This approach can work well, but if the resulting health indicators are insufficient there is no easy way to steer the algorithm towards better ones. In this thesis a new method for health indicator construction is investigated that aims to solve this issue. It is based on measuring distance after transforming the sensor data into a new space using a feed-forward neural network. The feed-forward neural network is trained using a multi-objective optimization algorithm, NSGA-II, to optimize criteria that are desired in a health indicator. Thereafter the constructed health indicator is passed into a gated recurrent unit for remaining useful life prediction. The approach is compared to benchmarks on the NASA Turbofan Engine Degradation Simulation dataset and in regard to the size of the neural networks, the model performs relatively well, but does not outperform the results reported by a few of the more recent methods. The method is also investigated on a simulated dataset based on elevator weights with two independent failures. The method is able to construct a single health indicator with a desirable shape for both failures, although the latter estimates of time until failure are overestimated for the more rare failure type. On both datasets the health indicator construction method is compared with a baseline without transformation function and does in both cases outperform it in terms of the resulting remaining useful life prediction error using the gated recurrent unit. Overall, the method is shown to be flexible in generating health indicators with different characteristics and because of its properties it is adaptive to different remaining useful life prediction methods. / Estimering av maskinhälsa och prognos av framtida fel är kritiska steg för underhållsbeslut. Många av de befintliga metoderna använder icke-väglett (unsupervised) lärande för att konstruera hälsoindikatorer som beskriver maskinens tillstånd över tid. Detta sker genom att mäta olikheter mellan det nuvarande tillståndet och antingen de friska eller fallerande tillstånden i systemet. Det här tillvägagångssättet kan fungera väl, men om de resulterande hälsoindikatorerna är otillräckliga så finns det inget enkelt sätt att styra algoritmen mot bättre. I det här examensarbetet undersöks en ny metod för konstruktion av hälsoindikatorer som försöker lösa det här problemet. Den är baserad på avståndsmätning efter att ha transformerat indatat till ett nytt vektorrum genom ett feed-forward neuralt nätverk. Nätverket är tränat genom en multi-objektiv optimeringsalgoritm, NSGA-II, för att optimera kriterier som är önskvärda hos en hälsoindikator. Därefter används den konstruerade hälsoindikatorn som indata till en gated recurrent unit (ett neuralt nätverk som hanterar sekventiell data) för att förutspå återstående livslängd hos systemet i fråga. Metoden jämförs med andra metoder på ett dataset från NASA som simulerar degradering hos turbofan-motorer. Med avseende på storleken på de använda neurala nätverken så är resultatet relativt bra, men överträffar inte resultaten rapporterade från några av de senaste metoderna. Metoden testas även på ett simulerat dataset baserat på elevatorer som fraktar säd med två oberoende fel. Metoden lyckas skapa en hälsoindikator som har en önskvärd form för båda felen. Dock så överskattar den senare modellen, som använde hälsoindikatorn, återstående livslängd vid estimering av det mer ovanliga felet. På båda dataseten jämförs metoden för hälsoindikatorkonstruktion med en basmetod utan transformering, d.v.s. avståndet mäts direkt från grund-datat. I båda fallen överträffar den föreslagna metoden basmetoden i termer av förutsägelsefel av återstående livslängd genom gated recurrent unit- nätverket. På det stora hela så visar sig metoden vara flexibel i skapandet av hälsoindikatorer med olika attribut och p.g.a. metodens egenskaper är den adaptiv för olika typer av metoder som förutspår återstående livslängd.

Predictive maintenance plays a crucial role in preventing unexpected equipment failures and maintaining assets in good operating conditions in various systems. One such scenario where predictive maintenance has been widely used is in battery management systems for electronic vehicles based on lithium batteries, where the risk of failure can be reduced by predicting the remaining useful life of the lithium battery. This project developed a DL model based on Long Short-Term Memory networks which was able to generalize new and various kinds of battery. The model was implemented on a low-cost, low-power using embedded artifcial intelligence, which enables local model execution, reducing costs, time, and risks associated with transferring data to the cloud. To further optimize the model and reduce its memory usage, quantization was applied before porting it to an embedded system based on the STM32 MCU. The results show that the model migration was successful, with low memory cost and no signifcant degradation in accuracy. Finally, the memory usage of the prediction model was also analyzed. / Predictiv underhåll har en avgörande roll för att förebygga oväntade utrustningsfel och bibehålla tillgångar i god driftsvillkor i olika system. Ett scenario där predictivt underhåll har använts mycket är i batterihanteringssystem för elfordon baserade på litiumbatterier, där risken för fel kan reduceras genom att förutsäga den återstående användbarhetsperioden för litiumbatteriet. I det här projektet utvecklades djupinlärningsprediktiva modeller med hjälp av Keras sekventiella modell för att representera en ferlagersneural nätverk och en Lång Korttidsminne modell för tidserieprediktion. Dessa modeller implementerades på en lågkostnad, låglägesmikrokontroller med inbyggd artifcial intelligence, vilket möjliggör lokal modellkörning, vilket reducerar kostnader, tid och risker med att överföra data till molnet. För att ytterligare optimera modellen och minska dess minnesfotavtryck tillämpades kvantisering innan den portades till en inbyggd system baserat på STM32 mikrokontroller. Resultaten visar att modellmigrationen var framgångsrik, med låg minneskostnad och ingen signifkant försämring av precisionen. Slutligen analyserades även minnesanvändningen av prediktionsmodellen.