No description available.

Har den västerländska människan förlorat sitt spirituella väsen? Och på vilket sätt kan teatern vara en plats för att få kontakt med hela vår gestalt? För att undersöka denna frågeställning valde jag att arbeta multidisciplinärt och gjorde en dansföreställning för två dansare. Det undersökande arbetet på scenen ledde sedan fram till ett seminarium där detta diskuterades.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering? Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering? Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta? För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare. De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus. Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder. Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><ol><li>Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?</li><li>Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?</li><li>Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?</li></ol><p>För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare.</p><p>De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus.</p><p>Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder.</p><p>Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.</p>

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas. Därtill har jag gjort två exempelträdgårdar som visar metoder på belysning i olika trädgårdsmiljöer med hjälp av skisser och foton som förhoppningsvis väcker en nyfikenhet hos läsaren.

This report presents a field study of how the platforms are seen during the dark hours by people with and without visual impairment cataract. The field study was carried out with both qualitative and quantitative data as a basis. The qualitative data was collected through a visual assessment of the platforms in four out of five station classes that Swedish Transport Administration has. The observations were made with and without simulated visual impairment to provide a comprehensive picture about the orientation and visual comfort for all travelers. Photometric data were collected with an illuminance meter to see how the platform met the requirements for its associated lighting class and whether there was any connection between the illuminance on the surface, and the experience of the environment visually.   The questions answered in this report, if five lighting classes are necessary and how the platforms are experienced by travelers with and without visual impairment. Earlier research on the guidance route and contrasts confirmed the results of the study in which observations of platforms shows that orientation in environments without contrasts between surface colors will be difficult to get around in for people with visual impairment. There is little difference in visual comfort and orientation of the various station classes. The results show that the most important thing for a person with cataract is a uniform illumination and clear guidance route. Without loss of vision it seems that the quality of light and how well maintained the facility is perceived to be affecting the sense of security more than surface colors and light contrasts. / Denna rapport redovisar en fältstudie av hur tågplattformar på tågstationer uppfattas under dygnets mörka timmar av personer med och utan synnedsättningen grå starr. Fältstudien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa data som grund. Kvalitativ data samlades in genom en visuell bedömning av tågplattformar inom fyra av fem stationsklasser som Trafikverket har. Observationerna gjordes med och utan simulerad synnedsättning för att ge en helhetsbild kring orientering och synkomforten för alla resenärer. Fotometrisk data samlades in med luxmeter för att se hur tågplattformen uppfyllde kraven för sin tillhörande belysningsklass och om det fanns något samband mellan belysningsstyrkan på markytan och upplevelsen av miljön visuellt. Frågeställningarna som besvaras i rapporten är om det behövs fem belysningsklasser samt hur tågplattformar upplevs av resenärer med och utan synnedsättning kvällstid. Tidigare forskning kring ledstråk och kontraster bekräftas i studiens resultat där observation av tågplattformar som synnedsatt visar att orientering i miljöer utan kontraster mellan ytfärger blir svåra att ta sig fram i. Det är liten skillnad i visuell komfort och orienterbarhet mellan de olika stationsklasserna. Resultaten visar att det viktigaste för en synnedsatt person är en jämn belysning och tydliga ledstråk. Utan synnedsättning verkar ljuskvaliteten och hur väl underhållen anläggningen upplevs vara påverka trygghetskänslan mer än ytfärger och ljushetskontraster.

Ljusföroreningar är ett problem som uppstår överallt där artificiell belysning finns men främst i städer. Ljusföroreningar kan kort beskrivas som det olämpliga användandet av ljus samt de oönskade konsekvenserna av belysning. Idag lever 99 procent av Europas befolkning under en ljusförorenad himmel. Ljusföroreningar har många negativa konsekvenser, bland annat påverkar de människors hälsa negativt. Även den biologiska mångfalden påverkas negativt. Utöver det slösar ljusföroreningar per definition på energi och även möjligheten att se en klar stjärnhimmel påverkas. Studien har undersökt hur kommuner arbetar med ljusföroreningar. Målet med studien var att ta reda på vilken aspekt av ljusföroreningar kommunerna fokuserar på och hur de arbetar med ljusföroreningar. Utöver det skulle studien också identifiera brister i arbetet och ge förslag på lösningar och förbättringar. Metoderna som användes i denna studie var en dokumentanalys och semi strukturerade intervjuer. Dokumentanalysen undersökte kommunernas belysningsprogram dels för att ta reda på hur dom olika kommunerna arbetar med ljusföroreningar men också för att programmen skulle fungera som underlag för intervjufrågorna. I intervjuerna samlades mer detaljerad och djupgående kunskap in om prioriteringar, arbetsmetoder och brister. Intervjuerna och dokumentanalysen jämfördes sedan för att få fram pålitliga svar på frågeställningarna. Studien visar att de medverkande kommunerna prioriterar människors hälsa och välbefinnande och den biologiska mångfalden högst medan energi och synlig stjärnhimmel prioriteras lägre. Kommunerna använder sig av många vetenskapligt belagda metoder för att minska ljusföroreningar som till exempel färgtemperatur, mörkerzoner och ljuskällans avskärmning. Det finns ändå metoder som kommunerna kunde arbeta mer med. Vissa brister gick att identifiera som till exempel brist på kunskap i branschen och brist i prioriteringar. Även konkreta lösningar kunde identifieras för vissa av problemen. Datan granskades tematiskt och relevanta citat ur både dokumentanalyserna och intervjuerna lades in i en tabell. Tabellen var uppdelad efter kategorier utefter frågeställningarna med subkategorier som möjliggjorde konkreta svar. Tabellen användes för att enkelt se samband dels mellan program och intervjuer men också mellan de olika kommunerna. En överraskande insikt som studien gav var att många av kommunernas belysningsprogram var föråldrade eller inte användes alls. Vilket dels innebär en tydlig brist i arbetet med ljusföroreningar men också påverkade reliabiliteten i hela studien då det gjorde att dokumentanalysen inte kunde anses ge lika pålitliga svar som intervjuerna. / Lightpollution is a problem that occur anywhere where there is artificial light. Lightpollution can shortly be described as the improper use of lighting and the unwanted consequences of illumination. Today 99% of the population in Europe lives under a lightpolluted sky. Lightpollution has a lot of negative consequences, among other things it impacts peoples health in a negative way. The biodiversity is also negatively affected. Furthermore lightpollution per definition wastes energy, the ability to observe the starlit sky is also affected. This study looked at how municipalities work with light pollution. The aim of the study was to find out which aspect of light pollution the municipalities prioritize and how they work with light pollution. Shortcomings in the work with lightpollution have been identified and solutions and improvements have been proposed. Four municipalities in Sweden were studied. The methods used in the study was a document analysis and semistructured interviews. The document analysis looked at the lighting programs of the municipalities in order to find out how the municipalities worked with  light pollution but also to provide a basis for the interview questions. The interviews then gathered more deep and detailed knowledge about priorities, working methods and shortcomings. The interviews were then compared to the document analysis in order to get reliable answers to the research questions. The study shows that the participating municipalities prioritizes human health and well being as well as biodiversity. While energy and a visible starlit sky had a lower priority. The municipalities use many scientifically verified methods in order to decrease lightpollution for example colour temperature, dark zones and shielding. There are non the less  methods that the municipalities could work more with. Some shortcomings could be identified for example a lack of knowledge in the industry and a lack in priorities. Concrete solutions could also be identified for some of the shortcomings. The data was thematically investigated and relevant quotes were placed in a table. The table was divided into categories in accordance with research questions with subcategories that allowed for concrete answers. The table was used to easily spot connections partly between the programs and the interviews and partly between the different municipalities. The study was able to answer the research questions even if it was difficult to suggest concrete improvements. A surprising realisation was that the lightingprograms of many of the municipalities were either outdated or not in use at all. This is partly a clear shortcoming in the work with lightpollution but it also affected the reliability of the whole study since the document analysis no longer could be considered as providing as reliable answers as the interviews.

Ljusdesign är ett av elementen som är med och skapar stämning till teater. Jag har undersökt att belysa föremål med lågt placerade ljuskällor för att framhäva skuggor som jag undersöker om de kan skapa dramatik till en teaterscen. Undersökningarna har jag gjort i tre steg. Först egna experiment med att skapa skuggor. Sedan har jag visat en kort scen tre gånger med olika ljusvariationer för allmänheten och sist intervjuade jag ljusdesigners inom teater om användandet av skuggor. Genom mina experiment och genom intervjuerna framkom det att föremål med mycket hålighet är mer intressant att belysa än ett föremål med lite hålighet. Föremålets hålighet ger en skugga med mycket kontraster och det är kontraster som gör en skugga intressant. Min undersökning för en publik resulterade i att scenen kan uppfattas som mer dramatisk med skuggor som skapas med lågt placerade ljuskällor, men att det behövs andra element också för att alla i publiken ska få samma upplevelse. / Lightning design is one of the element which create the atmosphere in the theatre. I have investigated to illumine object with light sources that is placed low to emphize shadows which I have investigetet if they can create dramatics to the theatre scene. The investigation is made in three steps. First I experimented with diffrent ways of creating shadows by myself. Then I showed an audience a short scene three times with diffrent lighting variations. And last I interviewed lighting designers for theatre about the use of these shadows. Through my experiment and the interviews it appeared that an object with more cavity is more interesting to illumine than a object with less cavity. The objects cavity gives a shadow with much contrasts. And it is the contrasts which make the shadow interesting. My investingation with the audience showed that a scene can be perceived more dramatic with shadows but that it need other elements too ensure all the audiense get the same experience.

Vad är magiskt? Och hur kan magi skapas på en scen? I mitt examensarbete var jag i roll av ljusdesigner med i skapandet av en barnföreställning. Föreställningen befann sig i gränslandet mellan ljus- och ljudinstallation, koreografi och fysisk teater. Föreställningens ljus, liksom tingen, koreografin och ljudet, var föreställningens grund i berättelse och upplevelse. Ett av mina mål med ljuset var att det skulle se okomplicerat ut för att inspirera barnen att själva utforska och leka med ljus. Därför användes inga konventionella teaterlampor utan små, batteridrivna LED- och glödlampsarmaturer och ficklampor. Föreställningen var vår scenkonstgrupps slutgiltiga mål och arbetades fram genom konstnärligt forskande. Således var det först och främst genom den jag skulle nå den nya kunskap som beskrivs och tolkas i denna text. Vår arbetsprocess var estetisk och fritt undersökande snarare än teoretisk och planerad. Uppsatsens frågeställningar fanns dock delvis formulerade när det sceniska arbetet påbörjades men omformulerades och preciserades under processens gång. Den konstnärliga forskningen kompletterades med teori, referensmaterial och två fokus grupper, en med förskolebarn och en med aktörer inom scenkonst, med huvudfrågeställning -Vad är magiskt?. Fokusgrupperna blev i slutändan ingen stor del av den kunskapande processen. Materialet var otillräckligt analyserat och insamlades i för sent skede. Uppsatsens analysmaterialet bestod av de problem jag ställdes inför i vår konstnärliga process och min väg till att finna lösningar på dessa. Materialet bestod också av jämförelser och kopplingar mellan referensmaterialen och vår egna arbetsprocess. Utifrån dessa kunde jag analysera och beskriva vårt tillvägagångssätt och göra slutsatser utifrån det. Uppsatsens frågeställningar förändrades utifrån det som skedde i vårt experimenterande arbete. Att ljus och mörker i samverkan fascinerar och lockar till lek och upptäckarlusta är efter detta arbete tydligt. Att ting, för oss, har en inneboende magi är också uppenbart för mig. Det vi som aktörer således behöver göra är att belysa och visa upp denna redan befintliga magi. Påminna publiken om saker den redan vet men kanske glömt bort. Vår uppgift från scenen är detta: Att skapa och bibehålla en närvaro och kontakt mellan publik och aktörer. Detta är väsentligt för att magi överhuvudtaget ska kunna ske. Finns närvaro och kontakt kan vi börja arbeta med att bygga upp en förväntan, göra publiken trygg, ge publiken möjlighet att hålla fokus på den upplevelsen vi vill förmedla. Ge dem tid att begrunda och smälta det de upplevelserna och de magiska ögonblicken. Lyckas vi med detta så har vi gjort mycket.

Based on a project from the third course in furniture design at Carl almsten Furniture Studies I have got the opportunity to design outdoor furniture with integrated lightning for John Mattson Fastighets AB, property owners in Larsberg, Lidingö. My concept is to create a space for socializing and security. I have worked through a design process based on a specific specification and concept formulation. The furniture will be produced by the lighting company ateljé Lyktan. In this thesis I will describe the process of this product development. Parallel to the design process I have done an investigation of the market for my furnitures and outdoor furniture generally. My question is about how the process of the outdoor furniture looks from sketch to reality. Who decides about the furniture in the public space in the city of Stockholm? The result bifurcates into two different parts. The first touches the order John Mattson Fastighets AB did and will be presented in the form of pictures and drawings. The second result concerns my investigation. It is mainly landscape architects that distribute and decide about outdoor furniture in an outdoor environment, but depending on customer requirements vary on the furniture. Architect offices usually wins contracts through tenders or are hired by a private customer.