<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-alt:"Arial Rounded MT Bold"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Calibri; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-bidi-font-family:Calibri;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ”höra”, ”tala”, ”läsa”, ”skriva”. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.  Vilken kunskapssyn framträder i kursplanerna? Undersökningens resultat visar att kursplanerna reflekterar skolans strävan att följa samhällsutvecklingen och rådande pedagogiska strömningar. Under de gångna fyrtio åren har kursplanerna i engelska genomgått tydliga förändringar. / The main purpose of this essay was to examine in which way the course plan in English has changed during the past 40 years, from 1962 to 2000. The survey aims to chart the development of the English course plans from a historical perspective. This essay has its starting point in a comparative analysis and analyzed how the course plans from 1962, 1969, 1980, 1994 and 2000 (the revised course plan from 1994) differ in the basic areas “hear”, “speak”, “read”, “listen”. The essential issue of the analysis is to elucidate the cognitive approach which is presented in the course plans. The result of the analysis shows that the course plans reflect the school’s endeavor to adapt to the changes in society, and to contemporary pedagogical currents. During the last 40 years, the course plans have gone through legible changes.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel. Enligt författarna och lärarna är det viktigaste att ett läromedel följer kursplanen och passar alla elever. Lärarna prioriterar även lämpliga arbetsområden. Till största delen använder lärare eget material i undervisningen, vilket beror främst på skolornas ekonomi. Vi kom fram till att utifrån våra granskningsområden så är Bonniers Teknik det bästa läromedlet. Vi begränsade vårt arbete till fyra granskningsområden, vilket ger möjlighet för andra att analysera läromedlen med utgångspunkt från andra områden. Förslag kan vara hur läromedlen förhåller sig till barn med behov av särskilt stöd, pedagogisk grundsyn, elevuppgifter och instruktioner mm.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv. Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor. Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring. I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod. Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen Lpo 94. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.

<p>Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. </p><p>Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. </p><p>Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.</p>

<p>Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.</p><p>Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.</p><p>Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor.</p><p>Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring.</p><p>I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod.</p><p>Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.</p>

Uppsatsen undersöker hur religionsundervisningen i kursplanerna har förändrats från Lgr 62 fram till den nya läroplanen Lgr 11. Den belyser innehållet i alla läroplaner och ger en djupdykning i kristendomsämnet i religionsundervisningen. Skribenten svarar på frågeställningen om vilka likheter och skillnader på vad man undervisade om i klassrummet inom kristendomsämnet. Resultatet visar att undervisningen har gått från en ren kristendomsundervisning med inslag av Bibelkunskap, Bibliska berättelser samt sånger ur Psaltaren till att mer undervisa om traditioner samt etik och moral inom religionskunskap. Eleven ska idag kunna använda sig av kunskapen för att kunna resonera, diskutera och ha förståelse för vad kristendomsämnet innebär och sätta det i ett större sammanhang.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn. Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse? De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .

Bedömning anses vara en svår uppgift i dagens skola. Kunskapskraven är uppbyggda med värdeord och ger därför utrymme för tolkning. I samband med införandet av Lgr 11 ställdes högre krav på en likvärdig betygssättning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare synliggör progression och vilka kvaliteter de uppehåller sig vid när de bedömer elevsvar i historia på mellanstadiet. När Lpo 94 infördes ändrades synen på kunskap och betygssystemet, från en behavioristisk kunskapssyn till en konstruktivistisk sådan. Denna kunskapssyn finns även i dagens läroplan, Lgr 11. Vår teori utgår därför från den konstruktivistiska kunskapssynen, det mål- och kriterierelaterade betygssystemet och historiedidaktik. För att samla in data har metoden “Thinking Aloud” använts. Totalt deltog sex lärare från olika kommuner, alla behöriga i historia på mellanstadiet. Resultatet visar att lärare lägger vikt vid olika kvaliteter och har svårt att definiera hur progression mellan olika elevsvar synliggörs. Vidare syns det att lärare tar subjektiva faktorer i beaktande när de bedömer. Av resultatet kan vi även utläsa att lärare tycker att det finns svårigheter med bedömning och de tycker att det är problematiskt att värdeorden är tolkningsbara.