I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att använda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lärare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att eleverna lär sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhället generellt. Lärarna känner sig frustrerade då de inte har tillgång till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom känner många av dem att de själva inte har rätt utbildning i ITK som krävs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjälp, It-support samt fortbildning av lärare. Att använda pedagogiska program i skolan kräver en viss datorkunskap och mognad hos eleverna. Denna uppsats har utgått från en samhällsvetenskaplig forskningsmetod med en teoribas och internet sökning av programutbud som lett till en enkätundersökning och analys av två geografiprogram. Ett licensbelagt och ett nerladdat från Internet ”freeware”. Båda skulle fungera bra som komplement till den ordinarie geografiundervisningen men inte ersätta den, då omväxling är en bra motivation i elevers studiesituation. Utbudet av svenska pedagogiska geografiprogram är väldigt litet, men det är svårt att säga om det beror på dålig efterfrågan från lärare eller andra faktorer som att skolan inte prioriterar ämnet geografi. / This essay is about the use of computers during geography lessons in elementary schools. To what extent do teachers have to meet the demands of controlling documents like Lpo 94 and what kind of resources must the schools provide to get this education to work? The aim of this study was to investigate the use of geographical computer programs in some Swedish elementary schools and to what extent they could be useful in the education. The results show that this new technique is necessary for the students to learn how to be a driving part in our future society. At the same time it shows that most of the students are not ready to take responsibility for this kind of education at this young age. There are two special requirements for education whit computer programs that is problematic and can not always be fulfilled in Swedish state schools; teachers need to be familiar with IT and they must be able to have the whole class in the designed computer classrooms. Another problem for this kind of education in Sweden is that there are not many geography programs in Swedish. Two computer programs have been tested in this essay, one freeware and one licensed paid. The licensed program “En resa i Sverige” (A journey in Sweden) had more educational features but included a lot of “bugs” as well. The other “Seterra-Geografi” focused more on maps in general and had a worldwide perspective. Both these programs could work as a complement to the ordinary geography classes but not instead of.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter. Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig. Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden. De orienterande kunskaperna som ska behandlas i kursen beskrivs mer detaljerat i den nya kursplanen jämfört med den nuvarande. Skrivningarna om lärandet i livsfrågor har likaså förändrats på djupet i den nya kursplanen. I den nuvarande kursplanen bygger lärandet i dessa frågor på att eleven är objekt och det som är föremål för en utveckling. I den nya kursplanen appliceras istället livsfrågorna på andra objekt i samhället. Den personliga reflexionen försvinner rent allmänt till stor del ur kursplanen då det tidigare var inskrivet i både strävans- och uppnåendemål medan det nu endast finns beskrivet i andra mindre explicita sammanhang. Den sista stora förändringen vad gäller kunskapsinnehåll är att de estetiska uttrycken dans, musik och konst inte längre nämns i LGR 11:s motsvarighet till strävans- och uppnåendemålen vilket de gör i den nuvarande kursplanen. Uppsatsen konstaterar slutligen att den nya kursplanens uttryckta kunskapsfilosofi skiljer sig från den nuvarande kursplanens filosofi. Utifrån Englunds kunskapsfilosofier har kursplanen i religionskunskap förändrats till att uttrycka en mer essentialistisk kunskapsfilosofi med ett mer ämnesbaserat kunskapsinnehåll och en större betoning på förmedling av kunskaper.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar. Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80. Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.

Vi lever i en tid där genusfrågor flitigt diskuteras i olika sammanhang. Samhällsdebatten kring #metoo-initiativet, både motståndet och själva initiativet, är ett bevis på hur aktuellt och viktigt detta ämne är för vår samtid. Att frågan inte kommer att försvinna förrän kvinnor upplever att det sker en förändring är något som tydliggjorts i denna debatt. För att vi ska kunna förstå debatterna, diskussionerna men även de politiska beslut som sker kring frågor som rör kvinnor och jämställdhet idag är det viktigt att vi har en förförståelse för hur synen på kvinnor sett ut i vårt land historiskt samt hur man hanterat frågor som rör jämställdhet och kvinnosyn tidigare. Skolan är en institution som länge speglat samt reproducerat det politiska klimat vi lever i. Styrplaner är politiska dokument som på många sätt vittnar om sin samtid. Därför anser vi att läroplaner och läroböcker som utformas efter dessa kan fungera som ett verktyg för att försöka förstå olika dimensioner av kön och jämställdhetsfrågor genom historien i Sverige. Porträtterandet av kvinnor i läroböcker är ett perspektiv som kan hjälpa oss förstå utvecklingen kring synen på kvinnan genom tiderna. Eftersom Sverige innan kyrkan och staten skiljde sig åt januari 2000 ansågs vara ett kristet land och även idag bland många fortfarande anses vara det, så är synen på den kristna kvinnan något som i sammanhanget kan vara värt att utgå ifrån i försöket att förstå olika aspekter av jämställdhetsfrågor.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations. / Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.

Wir schlagen eine praxisorientierte Explikation der philosophischen Position des Mathematischen Pluralismus vor. Dieser Position zufolge existieren mehr als ein legitimes mathematisches System. Wir interpretieren 'legitim' als 'geeignet zur Realisierung wissenschaftlicher Ziele' und wenden die resultierende pluralistische Position auf die Mathematische Ökonomie an. Wir präsentieren ein begriffliches Rahmenwerk, in dem pluralistische Thesen formuliert und evaluiert werden können, stellen ein informelles System der Konstruktiven Mathematik als Alternative zur Klassischen Mathematik vor, und zeigen, dass verschiedene ökonomische Theoreme nicht konstruktiv beweisbar sind. Auf dieser Basis argumentieren wir, dass Pluralismus relativ zu Zielen mit Bezug zu Erklärung und Simplizität in der Ökonomie vorliegt. / We propose a practice-oriented explication of the philosophical position known as mathematical pluralism. According to this position there exist more than one legitimate mathematical system. We interpret 'legitimate' as 'suitable for realizing scientific goals' and apply the resultant pluralist position to mathematical economics. We present a conceptual framework within which pluralist theses can be formulated and evaluated, introduce an informal system of constructive mathematics as an alternative to classical mathematics, and point out that central theorems of economic equilibrium theory are not constructively provable. On this basis, we argue that pluralism obtains with respect to goals related to explanation and simplicity in economics.

Made available in DSpace on 2016-04-27T17:27:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Cassia Sampaio Sanctos.pdf: 875084 bytes, checksum: 3baa23ce43e41c748fa70bf983f30e20 (MD5) Previous issue date: 2015-05-11 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The thesis constitutes a critical review of Gödel´s doctoral dissertation which presents a proof for the completeness of first order logic. The introduction addresses the concepts of formalism, axiomatic method and completeness, thus the proof can be contextualized. The language for the restricted functional calculus is defined, with the corresponding syntax and semantics, and the original Gödel´s demonstration is updated. The appendix contains a translation of the referred dissertation, which is unprecedented in Portuguese / O trabalho constitui um comentário crítico da dissertação de doutorado de Gödel que apresenta uma prova de completude da lógica de primeira ordem. A introdução trata dos conceitos de formalismo, método axiomático e completude, para que seja possível contextualizar a prova. A linguagem para o cálculo funcional restrito é definida, com sua sintaxe e semântica, e a demonstração original de Gödel é atualizada. O apêndice contém a tradução da referida dissertação, que é inédita em língua portuguesa

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study.  Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with  how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.

Background: The heme enzyme lactoperoxidase is found in body secretions where it significantly contributes to the humoral immune response against pathogens. After activation the peroxidase oxidizes thiocyanate to hypothiocyanite which is known for its microbicidal properties. Yet several pathologies are accompanied by a disturbed hypothiocyanite production which results in a reduced immune defense. Methods: The results were obtained by measuring enzyme-kinetic parameters using UV–vis spectroscopy and a standardized enzyme-kinetic test system as well as by the determination of second order rate constants using stopped-flow spectroscopy. Results: In this study we systematically tested thirty aromatic substrates for their efficiency to promote the lactoperoxidase-mediated hypothiocyanite production by restoring the native ferric enzyme state. Thereby hydrophobic compounds with a 3,4-dihydroxyphenyl partial structure such ashydroxytyrosol and selected flavonoids emerged as highly efficient promotors of the (pseudo-)halogenating lactoperoxidase activity. Conclusions: This study discusses important structure-function relationships of efficient aromatic LPO substrates and may contribute to the development of new agents to promote lactoperoxidase activity in secretory fluids of patients. Significance: This study may contribute to a better understanding of the (patho-)physiological importance of the (pseudo-)halogenating lactoperoxidase activity. The presented results may in future lead to the development of new therapeutic strategies which, by reactivating lactoperoxidase-derived hypothiocyanite production, promote the immunological activity of this enzyme.

No description available.