The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

<p>Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.</p><p>Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.</p><p>Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan. I Sverige är religion ett eget ämne inom samhällsorienterade ämnen. I Sydafrika finns inget uttalat religionsämne, men detta betyder inte att man inte undervisar om religion i Sydafrika.</p><p>Jag diskuterar också hur pass objektiv den svenska läroplanen verkligen är. Får eleverna verkligen en objektiv syn på religion, trots att den största delen av religionsundervisningen går åt till kristendom, judendom och islam?</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Schultz".

Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion. Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats. Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan. I Sverige är religion ett eget ämne inom samhällsorienterade ämnen. I Sydafrika finns inget uttalat religionsämne, men detta betyder inte att man inte undervisar om religion i Sydafrika. Jag diskuterar också hur pass objektiv den svenska läroplanen verkligen är. Får eleverna verkligen en objektiv syn på religion, trots att den största delen av religionsundervisningen går åt till kristendom, judendom och islam? / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Schultz".

Syftet med den här studien är att upptäcka hur engelskundervisningen på lågstadiet i Sverige har förändrats enligt tre lärare som har arbetat i grundskolan sedan 16–20 år tillbaka. För att kunna genomföra detta samlades data in genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativa textanalyser. Resultatet visar att läroplanen och digitaliseringen har förändrat engelskundervisningen på lågstadiet. Det framgår även att digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet av undervisningsmaterial på internet, enligt de deltagande lärarna.

Background: The heme enzyme lactoperoxidase is found in body secretions where it significantly contributes to the humoral immune response against pathogens. After activation the peroxidase oxidizes thiocyanate to hypothiocyanite which is known for its microbicidal properties. Yet several pathologies are accompanied by a disturbed hypothiocyanite production which results in a reduced immune defense. Methods: The results were obtained by measuring enzyme-kinetic parameters using UV–vis spectroscopy and a standardized enzyme-kinetic test system as well as by the determination of second order rate constants using stopped-flow spectroscopy. Results: In this study we systematically tested thirty aromatic substrates for their efficiency to promote the lactoperoxidase-mediated hypothiocyanite production by restoring the native ferric enzyme state. Thereby hydrophobic compounds with a 3,4-dihydroxyphenyl partial structure such ashydroxytyrosol and selected flavonoids emerged as highly efficient promotors of the (pseudo-)halogenating lactoperoxidase activity. Conclusions: This study discusses important structure-function relationships of efficient aromatic LPO substrates and may contribute to the development of new agents to promote lactoperoxidase activity in secretory fluids of patients. Significance: This study may contribute to a better understanding of the (patho-)physiological importance of the (pseudo-)halogenating lactoperoxidase activity. The presented results may in future lead to the development of new therapeutic strategies which, by reactivating lactoperoxidase-derived hypothiocyanite production, promote the immunological activity of this enzyme.

<p>Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. </p><p>De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? </p><p>Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.</p>

<p>I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att använda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lärare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att eleverna lär sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhället generellt. Lärarna känner sig frustrerade då de inte har tillgång till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom känner många av dem att de själva inte har rätt utbildning i ITK som krävs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjälp, It-support samt fortbildning av lärare. Att använda pedagogiska program i skolan kräver en viss datorkunskap och mognad hos eleverna. Denna uppsats har utgått från en samhällsvetenskaplig forskningsmetod med en teoribas och internet sökning av programutbud som lett till en enkätundersökning och analys av två geografiprogram. Ett licensbelagt och ett nerladdat från Internet ”freeware”. Båda skulle fungera bra som komplement till den ordinarie geografiundervisningen men inte ersätta den, då omväxling är en bra motivation i elevers studiesituation. Utbudet av svenska pedagogiska geografiprogram är väldigt litet, men det är svårt att säga om det beror på dålig efterfrågan från lärare eller andra faktorer som att skolan inte prioriterar ämnet geografi.</p> / <p>This essay is about the use of computers during geography lessons in elementary schools. To what extent do teachers have to meet the demands of controlling documents like Lpo 94 and what kind of resources must the schools provide to get this education to work?</p><p>The aim of this study was to investigate the use of geographical computer programs in some Swedish elementary schools and to what extent they could be useful in the education. The results show that this new technique is necessary for the students to learn how to be a driving part in our future society. At the same time it shows that most of the students are not ready to take responsibility for this kind of education at this young age. There are two special requirements for education whit computer programs that is problematic and can not always be fulfilled in Swedish state schools; teachers need to be familiar with IT and they must be able to have the whole class in the designed computer classrooms.</p><p>Another problem for this kind of education in Sweden is that there are not many geography programs in Swedish. Two computer programs have been tested in this essay, one freeware and one licensed paid. The licensed program “En resa i Sverige” (A journey in Sweden) had more educational features but included a lot of “bugs” as well. The other “Seterra-Geografi” focused more on maps in general and had a worldwide perspective. Both these programs could work as a complement to the ordinary geography classes but not instead of.</p>

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.