Ett projekt om hur området framför Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand kan göras om från en trafikplats till ett kulturdistrikt. Stockholm är i stort behov av konsertlokaler och andra kulturscener eftersom de senaste åren har inneburit stängning av många scener. Projektet innebär att konsertlokaler, restauranger, dansytor, utomhusscener mm placeras på "Kulturkajen", området på Söder Mälarstrand framför Münchenbryggeriet. Dessutom ändras markbeläggningen så att gående och cyklister prioriteras framför bilar. Både denna markbeläggnings mönster samt byggnadernas gestaltning inspireras av Iannis Xenakis musikstycke Pithoprakta. Detta musikstycke har inga vanliga noter utan istället grafiska noter, och denna grafik ger utformandet och designen av Kulturkajen. / A project about transforming the area in front of Münchenbryggeriet on Söder Mälarstrand into a cultural district. Stockholm needs more concert venues since the past years have meant several venues had to close down. The buildings added on this "Kulturkajen" as well as the ground pattern and ground material in the area are designed by inspiration of Pithoprakta, a musical piece by Iannis Xenakis. The graphical score of this musical piece is the base for the design of the buildings and the pattern of the ground.

Arbetet kom till av att det genom samtal med boende uppmärksammats problem i form av en sämre fungerande trafik i området Öster Mälarstrand i Västerås. Eftersom dessa problem kan anses ha en koppling till miljömässig hållbarhet, vore det intressant att undersöka hur lösningar kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling för detta område. Syftet är att finna lösningar på de problem som hittades, och att dessa lösningar ska bidra till att skapa ett mer miljömässigt hållbart bostadsområde.  Som metod för detta arbete genomförs ett antal intervjuer, studiebesök och en enkätundersökning. Dessa utförs dels för att höra inblandade planerares åsikter, boendes åsikter och för att med egna ögon se området. En litteraturstudie genomförs också, främst för att undersöka hur andra arbetat med hållbarhetsfrågor i trafikplaneringen och för att se hur utvecklingen av hållbara transportlösningar i dagsläget ser ut. Resultatet visar vad respondenterna tycker om området och vilka önskemål de har gällande förändringar i trafiken. Här visade det sig att delen flest boende var missnöjda med var kollektivtrafiken. Många av de tillfrågade ansåg att kollektivtrafikens planering hade hamnat i skymundan och att busslinjen i området hade för låg turtäthet. En annan del som några av de boende var missnöjda med var parkeringssituationen i området. Av de tillfrågade i intervjuerna hade alla respondenter egen parkering, men några hade svårigheter att förse sina besökare med parkering. Som en del i arbetet presenteras även lösningarna här. Dessa lösningar består av förändringar i trafiken i delar som gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och parkeringar. Lösningarna som presenteras är bland annat uppdelade gång-/cykelbanor, insättningar av kortare elbussar i området, ett större utbud av bilpool, samt fler elbilsparkeringar och cykelparkeringar. I diskussionen tas bland annat faktorer som osäkerhet i studien upp, samt skillnader i utveckling av hållbara transportlösningar mellan Sverige och andra länder. Även framtida problem i form av ökad elförbrukning vid större användning av elbilar, och högre trafikflöde i området då den nya skolan byggts klart tas upp här. Slutsatsen blir att åsikter gällande hur ett område planerats kan skilja sig åt beroende på om frågan ställs till planerare eller boende. Enligt intervjuer och enkäter är de flesta som bor i Öster Mälarstrand nöjda med sitt boende, men många har någon synpunkt på hur trafiken planerats. Fortsatta studier kunde visa om liknande problem även finns i andra städer och hur dessa städer arbetat med frågorna. / Purpose: The purpose of this degree project is finding sustainable solutions to problems regarding the traffic planning in a residential area called Öster Mälarstrand, in Västerås. These solutions are meant to help with sustainable societal development by presenting changes that favour environmentally friendly modes of transport. Method: For making this study interviews and a survey was made to perceive problems that was experienced within the area. These were made with a planner involved in the area, and with people living in the area. Study visits were also conducted as part of the study. For creating solutions, a literature study about how to develop sustainable traffic alternatives has also been performed. Results: The results show a summary of what the respondents think about Öster Mälarstrand and their wishes of things that could be changed within the area, regarding traffic. Residents are mainly dissatisfied with the planning and performance of public transport in the area. Regarding their dissatisfaction with public transport the reasons are low frequencies and long distances to bus stops. Solutions to problems that was experienced is also presented, with emphasis on making these solutions more environmentally sustainable alternatives. These solutions show changes in the planning of walking and cycling, public transport, motor traffic and parking spaces. Conclusions: The conclusion of this study is that the opinions of planners of a residential area and of the people living there can be quite different. When creating a new area for people to live it’s not easy to make everyone satisfied, but regarding traffic planning, some parts, like public transport, are essential to make the infrastructure work in the best way possible. Further studies in other cities could show if similar problems exist elsewhere and what could be made there to improve them.

Problem background: This thesis in building technology at Mälardalen University examines the noise level of the constructions on Öster Mälarstrand. The area Öster Mälarstrand is in the eastern part of Västerås next to the water area Mälaren. This district began to build in the end of the 20th century, and the area went from an industrial field to become as described, one of the best places in Västerås to live at. The district is now an area with a large extent of residentials and other necessities such as banking, gym, cafes, restaurants, shops and a large marina. Öster Mälarstrand is still under constant construction of new buildings. The purpose of the survey is to investigate the noise level on Öster Mälarstrand, and if the construction sites are customised to the guidelines that exist regarding noise and noise levels outside in a residential area. The work is summarized and ends by giving examples of measures to reduce noise and noise levels in the area. The method is based on own noise measurements, calculations and interviews. The noise measurements carried out at three specific locations on Öster Mälarstrand during four working days when constructions were underway. Interviews have also been conducted with 50 people who live in the area. The calculations of the noise measurments showed several varying values, but one thing that is clear is that the noise calculations that was executed, exceeds the guideline values set for noise-levels in Öster Mälarstrand. The interviews that were conducted presents that a majority of the interviewees thought that the noise level of the constructions on Öster Mälarstrand was disturbing, especially now during the pandemic of Covid-19, when several people started working from home. The conclusion in this thesis is that noise levels exceeds the guideline values ​​that exist according to the Swedish Environmental Protection Agency. The interviews in the area show that the majority of the participants experience the noise from the construction site as a disturbance.

No description available.

SAMMANFATTNING Boendesegregationen har ökat i Västerås (SVT, 2018), vilket har lett till att det stigmatiserade Bäckby och medelklassbetonade Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp har hamnat i fokus, där de två områdena har jämförts. Dessa jämförelser har en tendens att uteslutande göras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Detta gör att fokus enbart riktas mot socioekonomiska faktorer, och därmed utelämnar andra relevanta aspekter i förhållande till boendesegregationen, som till exempel hur socialt aktiva och politiskt engagerade invånarna är i respektive bostadsområde. Denna uppsats har för avsikt att jämföra Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp utifrån ett breddat medborgarskapsperspektiv (där socioekonomiska faktorer är inkluderade) för att bedöma den sociala hållbarheten (graden av medborgarskap) i respektive område. Syftet är alltså att beskriva och undersöka kopplingen mellan social hållbarhet och medborgarskap, att undersöka nivån av medborgarskap i båda områdena samt att jämföra för att se om resultatet i denna undersökning skiljer sig från den schablonmässiga bilden. För att göra detta kommer denna undersökning att utgå ifrån en komparativ metod, där Bäckby och Öster Mälarstrand kommer att jämföras utifrån välvalda variabler som beskriver medborgarskap och social hållbarhet. Till detta kommer primära källor i form av observationer och intervjuer samt sekundära källor i form av statistiskt material att samlas in. Materialet kommer därefter att poängsättas utifrån tre grader – låg, medel och hög – för att bedöma graden av medborgarskap som i sin tur kommer att visa graden av social hållbarhet. Resultatet i denna undersökning visar skillnaderna mellan Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp är minimal. Bäckby bedöms vara socialt hållbarare med 0,1 poängs marginal. Vi kommer fram till att det finns vissa betydande skillnader i medborgarskapets utformning i de båda områdena, men att den samlade bedömningen visar att områdena i princip är lika socialt hållbara.