I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertens roll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller. Samarbete ses därmed inte som en faktor som påverkar gehöret för en användbarhetsexperts roll i systemutvecklingsprocesser. Respondenterna tycker däremot att de inte alltid får gehör för sin roll som användbarhetsexpert fast att de tycker att samarbetet med andra yrkesroller fungerar bra. En faktor som bidrar till detta är den svårdefinierade termen användbarhet.

Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen.

Huruvida informationsspridning i en organisation är effektiv eller inte kan bero på många olika faktorer. Detta examensarbete behandlar kommunikation och informationsspridning via elektroniska medier. Mänsklig kommunikation som involverar överföring av elektroniska signaler mellan datorer benämns ofta som "Computer Mediated Communication", denna disciplin beskrivs och relateras till användandet av intranät och e-post. Syftet med detta examensarbete är att komma fram till om intranät eller e-post bör användas för att en effektiv informationsspridning skall uppnås. En undersökning för att jämföra dessa båda informationskanaler genomfördes på Volvo PV med hjälp av enkäter och intervjuer. Inga signifikanta resultat påvisades vid jämförelsen och det är därmed inte möjligt att statistiskt säkerhetskälla vilket sätt som fungerar bäst. Det framkom dock aspekter som kan tolkas som att en effektiv informationsspridning kan uppnås om båda kanalerna fungerar tillsammans och kompletterar varandra.

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord. Designperspektivet utgick från Activity-centered design. Studien visar att sjukvårdspersonalen som stöd vid rondmöten behöver övergriplig information om patienten. En lägesvy för rond har därför utvecklats för ett digitalt arbetsbord.

Denna uppsats handlar om arbetsprocesser ur ett användbarhetsmetodiskt perspektiv. Metoder och aktiviteter som kan tillämpas vid utveckling av digitala gränssnitt kommer att beskrivas och vilka risker som kan uppstå om arbetsprocessen inte innehåller vissa metoder. Målet var att klart definiera begreppet användbarhet för att i slutet av arbetet kunna verifiera de olika metoderna utifrån detta begrepp. God användbarhet som i sin tur ligger till grund för bättre användarupplevelser och mer framgångsrika produkter.   Undersökningen grundar sig på två sedan tidigare utvecklade arbetsprocesser och en fallstudie i syfte att förstå svårigheterna som kan uppstå vid utvecklingen. Det gjordes en matris av de teoretiska arbetsprocesserna som sedan jämfördes med resultatet ifrån fallstudien.   Undersökningen resulterade i ett flertal punkter i arbetsprocessen där förändringar ur ett användbarhetsperspektiv skulle kunna genomföras. Det visade sig att metoder som ser till användarens behov och krav inte tillämpas i den utsträckning de borde för att skapa förutsättningar för god användbarhet och användarupplevelser. Det framgick att användarperspektivet är viktigt och kan ge utvecklare bra data om hur produkter upplevs och används. Användare skall ha en mer central roll underutvecklingsprocessen. Detta för att inte riskera en självförverkligande design som bygger på utvecklarens egna erfarenheter och fördomar. Arbetsprocessen och dess innefattade metoder är därför viktigt att den betänks noga.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad. Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk. Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.

Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, (ADHD), is an established childhood psychiatric disorder, and it is the present diagnosis for children with major difficulties in the core symptoms; impulsiveness, attention and hyperactivity. The disorder is known to persist into adulthood and create major problems in coping with everyday life. With ADHD follows a vast variety of other conditions, which burdens the ADHD individuals even more. The major cause for the disorder is in heritage but also other possible explanations will be discussed. The main treatment for ADHD is psycho stimulants, such as methylphenidate and amphetamine. ADHD is associated with substance abuse and several articles in this essay will provide support for that. Is substance abuse in ADHD individuals a form of self-medication in order to ameliorate the symptoms or is the increased risk for substance abuse due to the stimulant medications? In this essay, I will describe what ADHD is, present what are its known causes, summarize the treatments available for ADHD, and discuss the relationships between ADHD and substance abuse.

Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen. Detta görs med metoderna fri återgivning eller igenkänning. Vid fri återgivning var det endast en person som kom ihåg en korrekt reklamannons. Igenkänningstestet resulterade i sammanlagt 19 korrekt utpekade reklamannonser. Resultatet visar på att försökspersoner som fick göra igenkänningstestet, kunde svara på vilka reklamannonser som fanns på webbsidan i högre grad än de som fick använda sig av testet fri återgivning.

På det svenska kraftverket används ett avvikelse- och ärendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man på ett enkelt och strukturerat sätt ska kunna ta tillvara på ochha kontroll över alla ärenden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att få igång den så viktigaerfarenhetsåterföringen som syftar till att lära av gamla erfarenheter och på så sätt spararesurser och öka säkerheten. Dock fungerar detta inte i den mån det var tänkt utan AvÄrS harstött på motstånd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstått utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemområden och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. Därefter utfördes 18 st. semi-struktureradeintervjuer. Genom analysmetoden Grounded theory genererades därefter nio begrepp;Utbildningsmöjligheter, Ledningens påverkan, Arbetsbelastning, Ansvarsfördelning,Gränssnitt, Funktionernas användbarhet, Sökfunktionen, Dokumentation och Övrigt. Dessabegrepp delades sedan in i två överordnade kategorier, organisationsbrister ochfunktionsproblematik, vilka beskriver olika problemområden som av användarna upplevdesligga bakom problematiken med AvÄrS.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur säkerhetsinformation kan presenteras så att operatörerna snabbt skall kunna upptäcka och urskilja den. Olika färg-kombinationer kommer att jämföras för att komma fram till om någon kombination är mer effektiv för den initierande uppmärksamhetsprocessens visuella sökning än någon annan kombination. Ett fältexperiment utfördes på Ringhalsverket block 2 där 24 operatörer fick köra ett testprogram som visade olika skillnader i färgnyans. När försökspersonen kan urskilja det specifika målet på testbilden trycks mellanslagstangenten ned. Det är reaktionstiden som mäts från det att testbilden kommer fram tills tangenten trycks ned. Det förväntade resultatet att de stora nyansskillnaderna var effektivare än de mindre får inte fullt stöd ifrån resultatet. Undersökningens resultat visade att medelvärdena för reaktionstiden var mycket lika och det kan inte med hjälp av regressionsanalys påvisa någon korrelation mellan variablerna. Däremot visade ANOVA att det var en signifikant skillnad mellan de största och minsta nyansskillnaderna.