Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förväntade användbarhetsproblem som kommenteras på av olika grupper av utvärderare i en användbarhetsinspektion. Metoden som används för användbarhetsinspektionen är heuristik utvärdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvärderargrupperna som har undersökts är användbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvärderingen har utförts på ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjänster hos socialtjänsten, administrera sina ärenden och kontakta socialtjänsten. Utvärderarna har innan utvärderingen påbörjats informerats om användargrupper, användarscenarion och Nielsens tio heuristiker. Kommentarerna kring användbarhetsproblem har analyserats för att undersöka om de två grupperna av utvärderare fokuserar på olika aspekter i systemet, om de hittar olika slags användbarhetsproblem och om de tar olika användargruppers perspektiv i utvärderingen. Resultatet som har funnits är att utvärderarna till stor del fokuserar på olika delar av systemet. Det finns också en tendens till att grupperna hittar olika slags användbarhetsproblem i form av allvarlighetsgrad och de tar till stor del olika användargruppers perspektiv vid utvärderingen.

Sjukvårdsverksamhet i Sverige är enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) ålagd att ha rutiner för avvikelse- och riskhantering för att förbättra patientsäkerheten. Traditionellt har risk- och olycksanalyser fokuserat på ett syndabockstänkande där enskilda individer setts som orsaken till många olyckor. Detta synsätt har på senare tid övergått mer till ett organisations- och systemperspektiv, något som även Landstinget i Östergötland anammat. Riskanalyser strävar efter att identifiera faktorer som skulle kunna leda till olyckor, så att dessa sedan kan förebyggas. Något man dock inte i lika stor utsträckning har tittat på är på vilket sätt personalen i sitt dagliga arbete arbetar för att motverka risker och öka säkerheten. Fem observationer av sjuksköterskornas arbete utfördes vid Hematologiska vårdavdelningen vid Linköpings universitetssjukhus. Fokus låg på läkemedelshanteringen och syftet var att ta reda på vilka risker som förekom i arbetet, på vilka sätt dessa hanterades av personalen samt att ge övergripande åtgärdsförslag. Fyra huvudmoment i arbetet med läkemedel identifierades: ordination, iordningställande, administrering och påfyllning av läkemedel. Dessa beskrevs sedan utifrån sex kategorier som utgick ifrån exempel på risker och riskhantering. De risker som identifierades kunde delas upp i främst två områden – att komma ihåg att utföra handlingar och att få bekräftelse på att handlingar utförts. Förslag på åtgärder för de risker som identifierats inriktade sig på minnesstöd och att distribuera information över både fler personer och den fysiska miljön – ett tankesätt inspirerat av synen på kognition som distribuerad.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge. Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till. Överrapporteringen måste förändras för att hanteringen av patienterna ska bli bättre. De problem som finns i samband med en överrapportering är att den tar alldeles för lång tid och, är ostrukturerad och att alla som ger rapport har olika åsikter om hur detaljerad informationen som ges ska vara. Överrapporteringarna ser olika ut beroende på vilken sjuksköterska det är som ger rapport. Jag har tittat på hur artefakterna hjälper till att bygga upp samtalet under överrapporteringen. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har jag kunnat visa att artefakter som används vid överrapportering hjälper till att bygga upp samtalet tillsammans med den kunskap som sjuksköterskorna har. Utan artefakter hade den här typen av överrapportering inte varit möjlig."

Årligen omsätts 500 miljarder kronor vid offentliga upphandlingar. Dessa upphandlingar kan handla om alltifrån kontorsmaterial till IT-konsulter. Detta innebär att det är en väldigt stor bredd på de företag som fungerar som leverantörer och anbudslämnare. Personerna som lämnar anbud har varierande kunskaper i anbudslämning och datoranvändning vilket påverkar deras förmåga att lämna anbud. Att vinna en upphandling kan innebära ett stort tillskott för ett företag och det är därför viktigt att det anbud som lämnas in är korrekt. TendSign är ett webbaserat verktyg som ska stödja företagen i arbetet att lämna anbud. Verktyget ska se till att alla delar i processen att lämna anbud bli rätt så att det anbud som sedan lämnas in godkänns. Systemet genererar dock mycket support från användarna och för att kunna minska den supporten har en omdesign av systemet gjorts där skisstekniken microsketching har använts. Den här rapporten syftar till att undersöka om skisstekniken microsketching går att använda vid en omdesign där beskrivningen av designproblemet är baserat på en expertutvärdering. Designarbetet utfördes av rapportförfattaren och en interaktionsdesigner och för att undersöka frågeställningen användes aktionsforskning. Rapportförfattaren utförde deltagande observationer under den första delen av designarbetet och förde under den tiden en observationsdagbok. Analysen av observationsdagboken visar att microsketching, med några justeringar, gick att använda i det aktuella designprojektet. Expertutvärderingar är inte en ideal metod i kombination med microsketching eftersom de inte ger något större stöd för innovation och nytänkande och har fokus på existerande problem. Dock ger de vid en omdesign av ett system med problem med användbarheten en bra grund för designern att stå på under microsketchingarbetet. Som avslutning ges förslag på hur microsketchingtekniken kan anpassas till designprojekt som liknar det som studerats i den här uppsatsen.

Syften med projektet är att presentera tankar och åsikter kring gränssnittsutformning i kontrollrum från fem olika informanter med erfarenhet inom kärnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrån dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av gränssnitt i kärnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfällen. Rapporten följer en progression av exempel från vad som kan ses som grundläggande kunskaper kring gränssnittsutformning till vad som är en mer komplex diskussion då gränssnitten är en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man är och vart man eventuellt är på väg inom gränssnittsutformning samt pekat på en del möjligheter och problem man ställs inför. Detta rör främst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva gränssnitt utnyttjas på bästa sätt? Möjliga områden är larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestämma när något ska visas på en stor skärm. (2) Ljudmiljön i kontrollrummet har få riktlinjer och det finns kända problem av ljudkaskader och ljudnivåer som bara kan lösas genom att se till hela larmsystemets utformning. (3) Digitalisering av gränssnitt kommer med för- och nackdelar. Nackdelar som denna studie berört rör interaktionen med ett traditionellt digitalt gränssnitt (mus och tangentbord). Att använda kroppen för att trycka på en knapp kan ha ett större värde än att använda en mus. (4) Gränssnitt ute i verken har inte fått lika stor uppmärksamhet och en diskussion fördes kring hur man kan se dessa i relation till gränssnitt i kontrollrum. Sammanfattade för samtliga punkter är att studien har pekat på värdet av ta till vara på kunskap som den historiska utvecklingen av gränssnitt skapat. Detta diskuteras i rapporten.

Med den här kandidatuppsatsen har jag skapat en interaktionsdesign för en handkirurgisk mottagning på Sophiahemmet, som är ett privatsjukhus. Min interaktionsdesign består av ett enkätverktyg som ska finnas på en hemsida som ännu inte är utvecklad, för att mäta klinisk vårdkvalitet och allmänt bemötande av patienter på mottagningen. Förhoppningen är att min design kommer förenkla handkirurgens insamling av patienternas uppfattning av kvaliteten på mottagningen. Som privat kirurg är det viktigt att få reda på kvaliteten i operationerna, både för kirurgens egen utveckling och i marknadsföringssyfte. Resultaten från kvalitetsundersökningen ska därför också presenteras på ett tillfredsställande sätt. För en person som inte är läkare anser jag att det är lättare att ta del av resultaten i bilder än bara text, medan handkirurgen som jag pratat med mest är intresserad av resultaten, och inte om det ser snyggt och häftigt ut. Jag valde därför att i min design både presentera resultaten med hjälp av grafer och med hjälp av enbart text. Personerna som kommer att göra kvalitetsundersökningen ska opereras eller har opererats för ett hand-, arm- eller axelproblem. Det medför att personerna då troligen tycker att det är lite jobbigt att göra undersökningen med hjälp av händerna framför en dator. För att få en inblick i vad personer med handproblem kan tänkas tycka vara jobbigt när de fyller i en undersökning framför en dator gjorde jag tre stycken användarintervjuer. Jag gjorde också en intervju med en läkare för att få reda på vad han ansåg vara viktigt med resultatdelen utifrån ett läkarperspektiv. Min design skapades sedan genom att först göra en ramverksdesign och sedan en mer detaljerad design. Resultatet blev en design över kvalitetsundersökningen som patienterna ska göra och en design över handkirurgens resultatdel. Förhoppningen med mitt projekt och design är att det i slutändan kommer leda till kvalitetsförbättrad handkirurgi för företaget den här uppsatsen är skriven för. Min design är tänkt att vid ett senare skede implementeras på en riktig hemsida på den här mottagningen.

Syftet med rapporten är att, på uppdragsgivare BRP systemsönskan, utvärdera en del av ett bokningssystem och ge förslag pådesignförbättringar. Utvärderingen gjordes i form av användbarhetstest och begränsades till att undersökaanvändares tillfredställelse och prestation. Inom ramen för utvärderingen harändamålsenlighet, en aspekt av användbarhet, undersökts med avseende på mätning av ändamålsenlighet,brister i mätning av ändamålsenlighet samt hantering av dessa brister. Vidarehar ett nytt sätt att mäta föreslagits och använts i den utvärdering somgenomförts. Resultat visar att användares mål och behov lätt frånses i mätningav ändamålsenlighet men kan fångas upp genom att intervjua användare för attidentifiera dessa. Hos användare av systemet upptäcktes behov och mål som inte uppfylls av bokningssystemet och detta kan innebära att måttet har betydelse för användbarhetstestning. Resultat från användbarhetstestbeskriver deltagares subjektiva upplevelse av interaktion med bokningssystemetsom enkelt att använda. Trots detta upplevde deltagare förvirring kring menyval, svårigheter med att fåen översikt samt en avsaknad av information.

Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.

Dagens monteringsarbete skiljer sig nämnvärt från det monteringsarbetet som utfördes för 50 år sedan. En stor skillnad är dels att produktionssystemet skiljer sig men även att en montör i dag måste ha ett sätt att förhålla sig till den information som finns om monteringsarbetet. Om inte montörer har ett informationsbeteende som är anpassat till det produktionssystem som är aktivt så föreligger det stor risk att kassaktioner uppstår. För att undersöka hur montörers informationsbeteende ser ut så har en observation genomförts i form av en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Observationen gick ut på att studera de montörer som arbetar på en arbetsstation och undersöka hur de förhåller sig till den information som finns tillgänglig om deras arbetsuppgifter. Observationerna har påvisat vilket vikt det är av att montörernas informationsbehov sammanfaller med organisationens mål. Som ett resultat av arbetet så har även ett förslag om ett signalsystem påvisats för att stödja montörernas informationsbehov.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik. Tre nivåer av musik användes; hård musik, klassisk musik och tystnad. Resultatet visar på en signifikant bättre problemlösningsförmåga hos dem som fick spela datorspelet med klassisk musik i bakgrunden jämfört med dem som lyssnade på hård musik. Att spela datorspelet utan musik fick de olika försökspersonerna att prestera kraftigt varierande resultat vilket bör tyda på att människor påverkas olika av tystnad.