The healthcare domain contains a lot of information that could help patients understand and handle their situation, if it is presented in an understandable way. One way to assist healthcare professionals in this endeavour could be a text generation system that can handle a large amount of information and produce a text adapted to fit the knowledge and needs of the recipient. In order to construct such a system, the current methods for presenting and adapting texts in the healthcare domain need to be analysed and understood. In this study, Rhetorical Structure Theory is used, which is a framework that has often been applied within text generation to map out how texts are structured. The objective is to discern how texts containing medication information directed toward laymen are structured in comparison to similar texts directed toward healthcare professionals. It turns out that the texts directed toward laymen prompt and motivate the reader directly, while texts directed toward healthcare professionals at the utmost offer advice and generally provides more neutral, comprehensive information. The results indicate that Rhetorical Structure Theory can be used to find different intentions with texts directed toward different recipients, as well as how these intentions are mediated in the texts, in a structured way that appears to be useful for the text generation process. / Hälso- och sjukvårdsfältet innehåller mycket information som skulle kunna hjälpa patienter att förstå och hantera sin situation, under förutsättning att den formuleras på ett begripligt sätt. Ett sätt att underlätta denna uppgift för vårdpersonal skulle kunna vara ett textgenereringssystem som kan hantera den stora mängden information och producera en text som är anpassad till mottagarens behov och förkunskaper. För att kunna konstruera ett sådant system måste emellertid hälso- och sjukvårdens nuvarande praxis för att formulera och anpassa texter analyseras och förstås. I den här studien används Rhetorical Structure Theory, som är ett struktureringssystem som ofta tillämpats inom textgenerering för att kartlägga hur texter hänger samman. Målet är att avgöra hur texter med medicinsk information avsedda för privatpersoner är strukturerade i förhållande till liknande texter avsedda för vårdpersonal. Det visar sig att texter riktade till privatpersoner ger direkta uppmaningar och motiveringar medan texter riktade till vårdpersonal på sin höjd erbjuder råd och överlag ger mer neutral, mångsidig information. Resultatet indikerar att Rhetorical Structure Theory kan användas för att identifiera skillnader i intention med texter riktade till olika mottagare, samt hur dessa intentioner förmedlas i text, på ett strukturerat sätt som verkar vara användbart för textgenererings­processen.

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer. Detta resultat är av intresse som förklaringsmodell till representationsbegreppet vid fortsatta försök att modellera kognition med hjälp av ESCN inom adaptiv robotik.

Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet. Undersökningen syftar till att ta reda på om denna fontförbättringsteknik gagnar individer med olika utvecklad läsförmåga i samma utsträckning. Misstanke till detta bygger på tidigare forskning som har visat att kognitiv förmåga och läsbeteende ändras då individer utvecklar en läsförmåga. En undersökning med en komplex inomgruppsuppläggning (2x3) genomfördes där barn i olika åldrar (8 år, 12 år och 15 år) läste text från bildskärm med och utan fontförbättringstekniken ClearType. Resultaten visar att effekten av ClearType inte var statistiskt signifikant, men dock förekommer en tendens till en ökad läshastighet hos äldre åldersgrupper vid tillämpning av ClearType.

Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning. I studien användes ett datorspel där en agent som hade antingen ett glatt, neutralt eller ledset ansiktsuttryck presenterade negativa, neutrala och positiva ord i en pratbubbla. Användarna fick sedan skriva ner så många ord som de kom ihåg. Resultaten visade att deltagarna inte härmade agentens ansiktsuttryck och att agenten inte hade påverkat deras informationsbearbetning.

Människor verkar generellt handla och uppträda på sätt som ger fördelar till dem själva och de grupper de är medlemmar i. Fördelarna gäller resurser, status, prestige men också socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att människor ansåg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare än människor från andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck.

Information systems form the backbone of many organizations today and are vital for their daily activities. For each day these systems grows bigger and more customized to the point where it is heavily integrated in the current platform. However, eventually the platform grows obsolete and the system itself becomes an obstacle for further development. Then the question arises, how do we upgrade the platform while retaining customizations and data? One answer is data migration which essentially is the process of moving data from one device to another. The problems of data migration becomes evident with extensive and heavily customized systems which effectively lead to the absence of any general guidelines for data migration.This thesis attempts to take a first step in finding and testing a set of general migration guidelines that might facilitate the creation of future migration projects. This is achieved using a comparative analysis of the general migration guidelines contra the process of migrating data between different editions of the Microsoft SharePoint framework. The analysis attempts to find out if the general guidelines are general enough for this migration process and leave it to future research to further assess their generality. This paper will also investigate the importance of using incremental migration and the ability to perform structural change during migration as well as how these issues is handled by the built in migration tool of SharePoint. In the end the general guidelines proved to be sufficient to express the SharePoint migration process and should therefore be used for further research to assess their worth in other projects. In terms of the second issue, the built-in migration tool proved weak in handling either incremental migration nor structural change which is unfortunate due to the benefits these features bring.

Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.

The problem of spatial disorientation during flight of aircraft is briefly described, as are definitions of the phenomenon. Traditional countermeasure efforts that are often directed towards changes in the central visual field are reconsidered in favour of presentation of information in the peripheral visual field. It is proposed to use optic flow to support spatial orientation, as well as to omit such information from the central visual field. An experiment was conducted, and results showed that forward visual flow gave very important spatial information. The flow could be cropped to a certain degree in the periphery (horizontally), as well as parts of the central presentation could be omitted without decreasing effects in the experiment. Implications relevant to possible implementations in aircraft are discussed.

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.

Bläddring och rullning är de vanligaste sätten att orientera sig på i digitala presentationsytor. Tidigare undersökningar om hur människor orienterar sig på stora presentationsytor har visat att det inte finns någon statistisk skillnad mellan bläddring och rullning med avseende på hur lång tid det tar att läsa en text och hur lång tid det tar att söka information i texten, men att människor ändå föredrar att använda rullning som orienteringssätt. Gäller dessa resultat även för små presentationsytor? Utifrån denna bakgrund genomfördes en undersökning på små presentationsytor. Som metod användes loggning och enkäter. Resultatet från deltagarnas läs- och söktid visade att bläddring var signifikant bättre än rullning som orienteringssätt på små presentationsytor. Det var även så att försöksdeltarna föredrog bläddring framför rullning som orienteringssätt. Resultatet visar att riktlinjer för orienteringssätt framtagna för stora presentationsytor inte alltid kan appliceras direkt till små presentationsytor.