Navigering är något som upplevts som ett problematiskt moment för soldater. Svårigheter har funnits i att identifiera egen position och navigera med hjälp av karta. Pågående moderniseringsprojekt försöker ta reda på vad som behövs för att underlätta soldaters navigering. Tidigare studier visar på att en karta med GPS-positioner ökar prestationen jämfört med enbart karta och kompass. Syftet med denna studie var att utvärdera två olika visuella navigeringsdisplayer: en GPS-mottagare med digital karta, och en minidisplay som visar riktning och avstånd. Deltagarna hade antingen bara GPS-mottagaren eller GPS-mottagaren i kombination med minidisplayen. Utvärderingen utfördes med hänsyn till prestation (tid, vapenhantering och identifierade mål) men även utifrån användarupplevelsen. Studien visade att minidisplayen minskade användarnas behov av att stanna och titta på GPS-mottagaren. Vilket var positivt då detta potentiellt minskade risken för att soldaterna tappade fokus på omgivningen. Det fanns även tendenser till att användandet av enbart GPS-mottagaren ledde till att vapnet släpptes under en längre tid än vid navigation med minidisplayen. Dock upplevde deltagarna det som mer belastande att hålla koll på vart de satte ner sina fötter för att inte snubbla när de navigerade med minidisplayen. Deltagarnas åsikter skiljde sig åt när det gällde preferens. Några förespråkade GPS-mottagaren, vissa kombinationen av de två displayerna och andra enbart minidisplayen. Kombinationen av displayer upplevs av de flesta som något positivt, men systemet kräver ytterligare utveckling och träning.

Many interactive products and services have made the move from stationary or desktop applications to dedicated mobile devices. Sonys Playstation has evolved into the PSP (playstation portable), Apples iPod is fully integrated with iTunes, Microsoft’s new media player is rumored to carry the Xbox brand and browsers like Internet Explorer and Opera can be used on pocket PCs, cell phones and Smart Phones. A very interesting example of this development is the global telephony company Skype that offers free calls over the Internet as well as instant messaging, video conferencing among many other things. Skype is making its way from the desktop to a wide array of devices, stressing the need for a unified brand experience. This thesis seeks to explore the different interactive aspects that constitute the user experience of a specific brand. Through listing the use qualities fulfilled by the services in the primary product and examining their requirements and dependencies in the user interface, this thesis proposes a method to foresee potential confinements in the brand experience when distributing an interactive product or service to a new platform. The thesis also aims at examining how the method can be used in the design process.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens. Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar. Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt. Dock har personalen jämfört sälen med en betydligt enklare leksak och funnit att de hade liknande effekter vilket tyder på att dess proaktiva beteende och funktioner för taligenkänning inte är sofistikerade nog, alternativt hade kunnat uteslutas helt. Slutsatsen blir därför att Paro i viss utsträckning motsvarar förväntningarna men att nyttan av en avancerad robot ändå kan ifrågasättas.

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med. Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation. För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne. Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå. Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.

In high-risk environments of seafaring, simulators constitute a widely used tool in preparing nauticalstudents for the challenges to be met in real-life working situations. While the technical developmentof ship bridge simulators continues at a breathtaking pace, little is known on how developments fulfiltheir intended safety critical purpose during actual simulator training exercises.In order to investigate this, a mixed-methods quasi-experimental field study (N =6) was conductedaiming at discerning the systemic causes behind committed human errors and to what extent thesecauses can be related to the technical layout of the simulator in general and a decision supportingdisplay in particular. The nautical students’ performance in terms of committed errors was analysedwhen the decision supporting display was either inactive or active during two different exercisebatches. Drawing upon eye tracking evaluation, interviews and simulator video recordings, systemiccauses leading to human errors were identified. Results indicate that all errors occur under the samekind of (stressful) interaction. Based on this design requirements aiming at promoting resilient crewbehaviour were proposed

Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö – en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag. I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt. Samlade uttryck jämfördes sedan i en diskursiv analys. Bland de slutsatser som dras efter analys är att begreppsprovokationen ökade rörligheten i barnens tankar och känslor, samt även ökade deras engagemang gentemot skulpturerna och sina tankar. Andra konstateranden är att uppgiften att förutsättningslöst lyssna på och uttrycka sina tankar och känslor var ovan för barnen, att variationen på barnens uttryck styrdes av etablerade sociokulturella normer och att uttolkarens roll för resultatanalysen ofrånkomligen är avgörande.

Although the term maritime safety is widely used in the maritime domain, there is no exact definition of what is included in it. This thesis is an explorative study with focus on the Vessel Traffic Service domain. VTS operators were interviewed and observed to gain insights in how maritime safety is constructed from the perspective of an operator. Further, definitions of maritime safety by central organizations in the maritime domain have been studied through a literature study and several interviews. The results of the study indicate that there is no common definition of the term maritime safety. The organizations generally identify maritime safety as an overall goal or an umbrella term for measures such as traffic separation schemes or fairway design etc. In contrast to this, the analysis of the data obtained indicates that VTS operators define maritime safety as a context-dependent condition which is shaped by their own action. It is concluded that there is a gap between the central actors’ and the VTS operators’ understanding and definition of maritime safety. To increase the overall safety in the maritime domain, there is the need to overcome this gap through constructing common values, norms and identities. Instead of having several definitions of maritime safety, there should be one definition which can capture the fact of safety being a dynamic condition which is shaped by the enactment of reliability through, in this case, the VTS operators. Finally, the VTS as service to the maritime community should be seen as the subject in the construction and promotion of maritime safety, not as just an object.

Mängden information på internet är enorm och bara forsätter att öka på både gott och ont. Framförallt kan det vara svårt för grupper såsom synskadade och personer med språksvårigheter att navigera sig och ta vara på all denna information. Därmed finns ett behov av väl fungerande sammanfattningsverktyg för dessa, men även för andra människor som snabbt behöver presenteras det viktigaste ur en uppsättning texter. Den här studien undersöker hur väl sammanfattningssystemet CogSum, som är baserat på Random Indexing, presterar med och utan rankningsalgoritmen PageRank aktiverat på nyhetstexter och texter från Försäkringskassan. Utöver detta används sammanfattningssystemet SweSum som en baslinje i undersökningen. Rapporten innefattar en teoretisk bakgrund som avhandlar automatisk textsammanfattning i stort vilket inkluderar olika utvärderingsmetoder, tekniker och sammanfattningssystem. Utvärderingen utfördes med hjälp av det automatiska utvärderingsverktyget KTHxc på nyhetstexterna och ett annat sådant, AutoSummENG, på Försäkringskassans texter. Studiens resultat påvisar att CogSum utan PageRank presterar bättre än CogSum med PageRank på 10 nyhetstexter medan det omvända gäller för 5 texter från Försäkringskassan. SweSum i sin tur erhöll det bästa resultatet för nyhetstexterna respektive det sämsta för texterna från Försäkringskassan.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt. Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift. Intervjuerna användes för att identifiera vad som skiljer störningsdriften från normaldriften och låg främst till grund för analysen av det sammansatta kognitiva systemet vid störningsdrift. De kategorier som framkom under analysen och ligger till grund för resultatet var Organisation, Arbetssätt, Beslutsfattande och Kommunikation. Driftcentralen med kringliggande grupper utgör en komplex organisation som ska klara av att hantera oförutsägbara händelser. Denna studie visar att detta sammansatta kognitiva system klarar av denna uppgift till en acceptabel nivå med hjälp av erfarenheten och kunskapsnivån hos driftledarna och fältarbetarna, men vissa förbättringar kan göras för att öka kontrollförmågan vid störningsdrift.