När digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, måste dess användbarhet utvecklas av någon behörig i området. Vad som är bra design är dock delvis subjektivt, beroende på bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. Något som ibland blir bortglömt är de yttre faktorerna som påverkar användbarheten. Det är precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under användbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förståelse får dock aldrig underskattas, och det är precis vad den här studien är ämnad för. Vad krävs när ett gränssnitt ska utformas för en kontext som faller långt utanför vanligare kontexter som hemma, kontor eller mobilt? Ett projekt genomförs där målet är att ta fram ett användbart gränssnitt till styrning av undervattensrobotar (förkortas ROV). I studien genomförs datainsamling med hjälp av metoder som kontextuella enkäter, där svarande befinner sig i sin rätta kontext under tiden som de skriver svar på öppna frågor kring deras arbetsuppgifter, fysiska- och sociala miljö. Prototyper skapas och diskuteras med beställaren för att ge insikt i användningsmönster och ge svar på användbarhetsfrågor. Det visar sig vara utmanande att arbeta som ROV-pilot, det kräver stor koncentration och de jobbar i långa pass vilket resulterar i trötta huvuden efter en arbetsdag. Detta ställer stora krav på utformningen att få till de visuella byggstenarna på ett sätt som hjälper piloterna utföra sitt arbete så smidigt som det går. Resultatet blir en visuell prototyp som är anpassad efter analyserad data, tillsammans med välkänd teori inom användbarhet från namn som Alan Cooper och Donald Norman.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design. Analysen har gett upphov till personor, scenarior och krav, som använts under designprocessen för att säkerställa att användarnas mål låg till grund för de designbeslut som togs. Själva designprocessen har genomförts i enlighet med projektmetoden scrum, dock med vissa modifikationer av arbetsperiodens längd och gruppens storlek. Studien visar att flera nya insikter om användarnas behov och mål uppkommit under datainsamlingen och analysen, varför användarstudien kan anses ha bidragit till ökat användbarhet i den slutgiltiga designen. Användningen av projektmetoden scrum medförde en arbetsgång som gav positiva resultat och bidrog till att undvika problem som ofta uppstår då traditionella projektmetoder används. Slutsatsen blir därför att scrum lämpar sig väl för designprojekt men att den bör kombineras med en förstudie av målgruppen för att säkerställa resultatets användbarhet.

Den samordnade vårdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad vårdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående. Från att ha genomförts med hjälpmedel som fax och telefon utförs den samordnade vårdplanering i allt större omfattning med hjälp av IT-stöd. Studien har genomförts inom ramen för ett projekt, där man som ett led i forskningen om hur IT-investeringar kan utvärderas använt en modell, framtagen för att värdera nyttan av infrastrukturella IT-investeringar inom vård och omsorg. I huvudprojektet genomfördes en studie av IT-stöd för samordnad vårdplanering i tre olika landsting och eller regioner, delprojektet studerade Västra Götalandsregionen och Östergötlands landsting. Syftet för delprojektet var att se vilken påverkan införandet av ett IT-stöd har för den samordnade vårdplaneringen och berörda verksamheter, samt hur IT-investeringen kan utvärderas utifrån en modell. Sammanlagt har 20 respondenter intervjuats, fördelat på beställare/systemägare/IT-chefer och verksamhetsrepresentanter. Insamlad data har analyserats dels gemensamt i en övergripande analys i huvudprojektet utifrån en modell, dels var för sig i huvudprojektet och delprojektet. Resultatet visar att skillnader i påverkan mellan landstingen förekommer även om anledningarna till och effekterna av införandet av IT-stöd är likartade för de olika landstingen och eller regionerna. Informationen förtydligas och blir säkrare, men det går att förbättra den ytterligare. Rutiner behöver omarbetas och förankras i verksamheten som en konsekvens av införandet av IT-stöd. Patientsäkerheten var ett viktigt skäl bakom implementeringen och förbättringar märks i verksamheten, även om IT-stödet inte alltid verkar användas fullt ut.

Face-to-face human communication is a multimodal and incremental process. Humans employ  different information channels (modalities) for their communication. Since some of these modalities are more error-prone to specic type of data, a multimodal communication can benefit from strengths of each modality and therefore reduce ambiguities during the interaction. Such interfaces can be applied to intelligent robots who operate in close relation with humans. With this approach, robots can communicate with their human colleagues in the same way they communicate with each other, thus leading to an easier and more robust human-robot interaction (HRI).In this work we suggest a new method for implementing multimodal interfaces in HRI domain and present the method employed on an industrial robot. We show that operating the system is made easier by using this interface. / Robot Colleague

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor. De två huvudsakliga kognitiva aspekterna vid språkproduktion är grammatisk kodning och fonetisk kodning. De 10 framtagna designriktlinjerna syftar till att stödja dessa processer. Ett av de största problemen i all form av undervisning är motivation, seriösa datorspel är ett forskningsområde som syftar till att ta till vara på traditionella datorspels motiverande egenskaper. Denna studie leder fram till designriktlinjer kring hur seriösa datorspel kan designas för att utbilda i kinesiska som andraspråk via smarta mobiltelefoner.

In present-day situation many libraries use detectors so that they can be able to prevent attempts too take out books without registering them. The university library in Jonkoping is one of the libraries that have such a detector. But unfortunately it doesn’t always work correct and can also react on other things a part from books. This is a big problem since the library staff don’t have time to check all signals that comes from detector. This paper will focus to help the university library in Jonkoping to identify the causes of the false alarms. This paper have the purpose to help library staff to decrease the false alarms so they can be able to get more time over to examine the essential signals from the detector. To be able to identify the causes of the false alarms two experiments was implemented. 180 persons participated, they were divided into three subgroups. In the other experiment 400 persons participated, of whom 200 was female and 200 male. Astonishing to see was that the outcome of the experiments showed that the cause of the false alarms wasn’t the detector, instead the results showed that it was two other factors that affected the detector. One factor was the books that were send from other libraries in Sweden, they hadn’t been unimagnetised and the other reason was the self-service machine. In the conclusion and discussion two simple recommendations have been given to help the personnel: • To inform all other libraries that send books about the problems that the university library in Jonkoping has with books that aren’t unimagnetised. In this way they will be more careful before they send away the books. • To write a note with information about the self-service machine so that the students learn how to use this service. These simple recommendations will help the library to decrease the false alarm.

Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.

HORN is a solution to the problem of how to implement scenarios in a more efficient way than was previously possible allowing researchers who wish to create scenarios for HANK the ability to quicker implement larger scenarios than was previously possible. OpenDRIVE is an open standard for road networks that is believed to be the way forward and Horn is an attempt at unifying OpenDRIVE scenarios with HANK - the driving simulator currently in use at Link\"{o}pings Universitet, thus futureproofing all work done to implement scenarios. Before HORN HANK scenarios were laboriously constructed with a really bad program or by hand and HORN tries to make the process far less painful. This thesis describes how to work with the Road Network Editor program HORN ("Hank and OpenDRIVE Road Networks") that was developed for working with HANK's scenarios as well as my experience implementing it and some of the fascinating rules for how to draw some exotic two dimensional geometries I found out about as I worked on HORN.

This master thesis is done at CrossControl, a company in the automation industry. A literature review was done covering state of the art technology of eye-tracking and gaze control and how it can be used in the automation industry. One purpose with the study was to indentify features important for an eye-tracker in automation applications. Findings suggests that there are no standard methods for measuring the performance of trackers and further that performance in regard to gaze control is limited by physiology of the eye rather than limitations of the devices. The differences between trackers are found in robustness when it comes to differences in people or conditions in the environment. A prototype was made for demonstration. The prototype was built on equipment used in the industry combined with an eye-tracker from Tobii. A library, where coordinates from the eye-tracker were used to indicate what object in the interface was gazed upon, was implemented and used to demonstrate concepts such as buttons outside the screen activated by gaze.