Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.

Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö. Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.

För att nybörjaranvändare enklare ska kunna påbörja felfri interaktion med ett system är systemets grad av lärbarhet en viktig aspekt att ta hänsyn till. Trots detta finns inga självklara alternativ till hur lärbarhet ska mätas och utvärderas, framför allt inte på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Det här examensarbetet har därför bidragit med att lägga en grund för en ny utvärderingsmetod för lärbarhet, SLIM - Simplified Learnability Inspection Method, baserad på relevanta faktorer från befintliga metoder och Linja-ahos (2005) riktlinjer för lärbarhet. Två grupper, experter och icke-experter inom användbarhetsdesign, testade metodens huvudfas individuellt på en prototyp av ett system som ska användas för att skicka SMS via webben. Resultaten från en första validering har visat att metoden i allra högsta grad är tidseffektiv, samt har indikerat att personer så väl med som utan expertkunskaper om användbarhet och lärbarhet kan tillämpa metoden för att i likvärdig utsträckning upptäcka lärbarhetsproblem. SLIM kan därför vara en inkörsport till ett ökat användarfokus hos företag med begränsade medel och att dessa ser nyttan med att designa för användbarhet och lärbarhet.

På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades. Användartest gjordes på 8 sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östergötland. Ingen statistisk skillnad mellan surfplatta och smartphone med avseende på lostness eller tid kunde påvisas. Däremot påvisades lostness i ett flertal funktioner i applikationen och även en del uppgifter som försöksdeltagarna inte lyckades lösa. Med grund i de resultaten togs en del designförslag fram för att förbättra applikationen.

Under de senaste åren har försäljningen av smartphones ökat. Detta har gjort att allt fler företag börja använda sig av mobilapplikationer för att marknadsföra sin verksamhet. Denna rapport vänder sig främst till de företag som bedriver en e-handel och vill anpassa den för smartphonesanvändare. Det problem som företagen ställs inför är hur de ska ge användarna rätt produktinformation och lätt navigering. Denna rapport beskriver hur man med hjälp av olika designprinciper, information need och med ett kontextuellt ramverk för användbarhet i smartphones uppnår hög användbarhet för sin mobilapplikation. Det som menas med information need ser man till objekts mål, risker och problem. Detta har resulterat i en egen användbarhetsmodell för hur man uppnår hög användbarhet i smartphones och vad det resulterar i för företaget.

This thesis explores the use of an interactive artifact designed to let friends physically share their experiences with each other in an art exhibition. The device, called “the Lega” is a research prototype designed with an interest in bodily interaction and visitors' interactions in museum environments. The Lega is a handheld device which has an ovoid shape that fits in the palm of a user's hand. By moving and touching the Lega in different ways the users can create tactile traces of their experiences that can be received by their friends.The thesis presents results from a qualitative analysis of material from a user observation conducted with the Lega at the Vårsalongen exhibition at Liljevalchs in the spring 2010. The analysis investigates how the visitors used the Lega in experiencing the art and to express themselves as well as their social behavior around the Lega, and how the Lega became a part of their art hall visit. Findings on different ways that users create an understanding of and finds meaning in an ambiguous artifact are presented, as well as different ways users use the body to establish a relationship with the artifact. Among these findings are those of users inventing a language of movements to express themselves with the Lega and users who mimic art pieces with the Lega.

Animal Data är ett system som ska användas på djurkliniker för att hantera alla arbetsuppgifter som kan finnas på en klinik. På uppdrag av Mon 7 Consulting AB, som har skapat Animal Data, skulle detta utvärderas utefter hur användarvänligt det var. Om det upptäcktes funktioner som inte fungerade som önskat skulle designförslag för dessa tas fram. För att se hur det nuvarande systemet fungerar så gjordes användartester vid två mättillfällen där deltagarna och uppgifterna bedömdes utifrån task success och tidtagning. Detta för att se om det fanns tecken på learnability i Animal Data. Utifrån användartesterna valdes de uppgifter som deltagarna fick låg task success på och designförslag för dessa utformades, dessa blev 1A, 4A, 3A och 1D. Designförslagen framtogs med hjälp av data som framkommit ur användartesterna och som påvisade vad det var för problem försöksdeltagarna hade med en specifik uppgift. Utifrån välkända teorier (Cooper et al, 2007, Goodwin, 2011 & Johnson, 2010) behandlades problemen och via dessa teorier framtogs de designförslag som presenteras i avsnittet resultat.

I vårt samhälle finns det en mycket större mängd information än vad vi har möjlighet att ta till oss. Frågan är hur människor kan motiveras till att intressera sig för en viss typ av information. Ett sätt kan vara att låta användare av ett informationssystem genom deltagande design vara med coh påverka utformningen. Hypotesen för det här arbetet var att människor som får vara med i ett utvecklingsarbete får en positivare attityd till systemet och dess information. Genom den positivare attityden kommer då även motivationen att ta till sig informationen att öka. Resultatet av undersökningen blev dock inte helt i linje med hypotesen. Visserligen kunde motivationen att ta till sig informationen förändras men bara under förutsättning att förslaget som gruppen arbetat fram skulle installeras. Arbetet i gruppen i sig medförde inte att attityd eller motivation ändrades.

Tyngpunkten i denna rapport ligger på att undersöka bilförarens förmåga att inhämta symbolisk information från vägskyltar efter krävande situation. Då korsningar är ett exempel på krävande situationer med hög mental belastning är den konkreta frågan som ställs: Tenderar bilförare att i större utsträckning missa visuell information i form av trafikskyltar som presenteras i direkt närområde efter en korsning i förhållande till om dem skulle presenteras längre bort från korsningen. Resultaten visar att om visuell information i form av vägskyltar placeras i direkt närområde efter en korsning tenderar bilföraren att i större utsträckning missa denna information än om skyltarna är placerade längre bort från korsningen.