Människor som lever i krig påverkas av våld, hot, svält och flykt vilket i förlängningen kan påverka deras människosyn. Uppsatsen undersöker hur tre karaktärer i Chimamanda Ngozi Adichies roman En halv gul sol påverkas, vad gäller människosyn, av att leva i Biafrakriget. Fokus för studien är självrespekt och respekt för andra, baserat i teorier om respekt för alla människors lika värde. De tre karaktärerna har olika utgångspunkter vad gäller självrespekt och respekt för andra och påverkas även på olika vis av kriget.

The purpose of this masters´ thesis is to examine the attitudes of public librarians towards easy-to-read literature and see whether a connection between these attitudes and accessibility can be made. The study has been performed with a qualitative approach and consists of four depth interviews with emphasis on how librarians relate to and experience easy-to-read literature and its´ users. As complement to the depth interviews, two micro interviews were made. The study can be seen as a follow up to a survey I made 2005, commissioned by The centre for Easy- to-Read. As analytical tools the cultural sociological theories of Pierre Bourdieu, with his concepts field, cultural capital and habitus, have been used. The results show that easy-to-read literature often seems to be disregarded at public libraries, and that the cause for this seems to have several facets. The following three main interrelated themes and factors are discernable from the empirical material: lack of knowledge (both in relation to the literature and the users), snobbery and feelings of shame. Lack of knowledge is related to a lack of education in the area of special media in large. An attitude of snobbishness is discerned in the area of special media in general and easy-to-read literature takes a position far down in the rather hierarchical institution of public libraries. Low wages as well as low status are said to be common to the area. In the analysis this is linked to the general low position of the easy-to-read literature in the literature field as a whole. In accordance with this there is as well little symbolic capital and power to gain, whether you be a librarian, producer, author or publisher. The general associations connected to easy-to-read literature as being dull and uninteresting can probably be seen as a consequence of low expectations from all operators involved. The last factor; feelings of shame, seem to be prominent in connection with this kind of literature. The informants avoid showing users the easy-to-read literature, considering it shameful to assume that the user has a reading disability. Taken together, these factors make the accessibility of the easy-to-read literature at the public libraries unsatisfying. / Uppsatsnivå: D

<p>Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. </p><p>Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad. En pojke respektive en flicka ur årskurserna sju, åtta och nio har intervjuats. Eleverna är valda utifrån hur motiverade de är. Lärarna har vi valt utifrån hur många år de varit yrkesverksamma och de har i huvudsak arbetat på högstadiet med språkundervisning. </p><p>Av intervjuerna att döma var relationen mellan lärare och elever det viktigaste för elevernas motivation. Detta gällde framförallt de mindre motiverade eleverna som tappade intresset för ämnet och därmed blev omotiverade om inte relationen med läraren fungerade.</p>

<p>Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a. att människosyn kan definieras som en enskild individs eller åskådnings uppfattning om den mänskliga naturen och att den människosyn som kommer fram i styrdokumenten har en klart kristen-humanistisk prägel. När det gäller eleverna i år nio dras slutsatsen att de i mångt och mycket anammat humanistiska värderingar och att deras tankar ofta karaktäriseras av mognad och reflektion. Något som inte togs upp av eleverna var ämnen som rasism och skillnader mellan könen.</p>

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a. att människosyn kan definieras som en enskild individs eller åskådnings uppfattning om den mänskliga naturen och att den människosyn som kommer fram i styrdokumenten har en klart kristen-humanistisk prägel. När det gäller eleverna i år nio dras slutsatsen att de i mångt och mycket anammat humanistiska värderingar och att deras tankar ofta karaktäriseras av mognad och reflektion. Något som inte togs upp av eleverna var ämnen som rasism och skillnader mellan könen.

Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad. En pojke respektive en flicka ur årskurserna sju, åtta och nio har intervjuats. Eleverna är valda utifrån hur motiverade de är. Lärarna har vi valt utifrån hur många år de varit yrkesverksamma och de har i huvudsak arbetat på högstadiet med språkundervisning. Av intervjuerna att döma var relationen mellan lärare och elever det viktigaste för elevernas motivation. Detta gällde framförallt de mindre motiverade eleverna som tappade intresset för ämnet och därmed blev omotiverade om inte relationen med läraren fungerade.

Sammanfattning Arbetets art: Uppsats i pedagogik, 41–60 poäng Titel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher. Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations’ competence development within three branches. Författare: Jane Johansson Pernilla Ridal Eva-Britt Strand Handledare: Linda Reneland-Forsman Antal sidor: 38 sidor Problem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser? Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiska grundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher. Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats. Resultatet visar att arbetsgivarens pedagogiska grundsyn till stor del avspeglar sig i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. Det som skiljer sig åt är att den människosyn som framträder i dokument och arbetssätt hos tjänste- och producerande företag inte återspeglas i de insatser som gjorts. I diskussionsdelen förs en diskussion om hur den pedagogiska grundsynen kan tolkas och uttryckas i förhållande till våra frågeställningar. Nyckelord: kompetens, kompetensutveckling, kunskap som produkt och process, kunskapssyn, människosyn, samhällssyn, pedagogisk grundsyn.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Bakgrund: Internationell forskning visar att det från vårdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper såsom att de är aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvårdnad av dessa patientgrupper har lägre status än omvårdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gällande hur det ser ut i en svensk kontext har däremot inte identifierats och således existerar här en kunskapslucka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn på patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den självvalda kontaktlösheten, Den hämmande vårdmiljön, Människan som helhet, Den individreducerande vårdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvårdnad har en humanistisk människosyn som grund för omvårdnad av patienter med missbruksproblem. Denna människosyn hindras ibland av frustation som uppstår gentemot patienterna, av att patienterna reduceras till objekt, samt av den miljö i vilken sjuksköterskan och patienten möts, något som i sin tur leder till en mer naturalistisk människosyn. Klinisk betydelse: Att utöka kunskapen om synen på den missbrukande patienten i kontexten psykiatrisk omvårdnad. Kunskapen kommer att kunna användas för att minska distinktionen mellan teori och praktik gällande hur den humanistiska människosynen appliceras inom den psykiatriska omvårdnaden. / Background: International research shows that there exist judgmental attitudes among nursing staff towards patients with drug and alcohol addiction. The patients as a group are assigned negative properties such as being aggressive, manipulative and dangerous, and caring for these patients have a lower status than the care of other patients. Corresponding studies of how it looks in a Swedish context have not been identified and thus there’s a gap in knowledge. Aim: The aim of the study was to describe the nurses’ view of patients with substance misuse problems in psychiatric care. Method: The study was conducted as an empirical interview study with a qualitative approach. A focus group interview was conducted with four active nurses as participants. The focus group interview was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in eight categories out of the collected data: contact by winning strategy, the self-selected absence of contact, the inhibitory care environment, the human being in its entirety, the reduction of the individual by care culture, destiny, the vicious cycle and frustration. Conclusion: The study shows that nurses within psychiatric care have a humanistic view of man as a basis for caring for patients with substance misuse problems. This view of man is hindered by frustration that arises in relation to the patients, that the patients are reduced to objects and the environment in which the nurse and the patient interact. This, in turn, leads to a more naturalistic view of man. Clinical significance: To expand the knowledge regarding the view of the patient with substance misuse problems in psychiatric care. The knowledge will be usable to decrease the distinction between theory and practice regarding how the humanistic view of man can be practically applied to psychiatric care.

Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel.