Syftet med studien var att studera var i hemmet de flesta fallolyckorna hos äldre sker, kön- och åldersfördelning, fallolycksfrekvens samt bidragande faktorerna till dessa fallolyckor. Under sex månader har ”Projekt Kersti” samlat in fallrapporter från äldre boende i Falu kommun som drabbats av fallolycka. Dessa fallrapporter har bearbetats till anonymt material av ansvariga för ”Kersti projektet” och uppsatsförfattarna har sedan fått tillgång till materialet för att göra en register studie. De 517 insamlade fallrapporterna har bearbetats och sammanställts och resultatet av studien visade att de flesta fallolyckorna inträffade i sovrummet och det vanligaste föregående symtomet till fall var trötthet. De vanligaste yttre omständigheterna i samband med fall var att individen tappade balansen eller gick utan skor och den vanligaste aktiviteten i samband med fall var att individen var på väg till eller ifrån någonting när fallolyckan inträffade.

No description available.

Projektets mål var att utforma och konstruera ett mätinstrument för att upptäcka variationer i ljusintensitet. Uppdraget gavs av avdelningen för fasta tillståndets elektronik på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Instrumentets tänkta användningsområde är att undersöka om avdelningens testuppställningar för belysning av solceller levererar en homogen ljusintensitet. Genom att placera instrumentet på olika positioner under ljuskällan ska eventuella avvikelser i intensiteten kunna avläsas. Kraven på instrumentet var batteridrift och att det skulle vara handhållet. Vidare var det önskvärt att mätvärdet representerades med en analog visare, där mätintervallet skulle gå mellan 800 och 1200 W/m2. Efter litteraturstudier och informationssökning utfördes simuleringar i programmet LTSpice parallellt med prototypframtagning i lab. Instrumentet utformades med en fotodiod, vars ström omvandlas till en proportionell spänning via en transimpedansförstärkare. Denna spänning skalas sedan upp av ett differentialförstärkarsteg för att uppnå önskat intervall och känslighet. En konstant spänning subtraheras i differentialsteget för att mätaren ska ge utslag först över 800 W/m2. Spänningen läggs till sist över en analog amperemeter. I och med fotodiodens förmåga att ge ström proportionell mot ljusintensiteten erhölls linjära samband genom hela kretsen. Projektet kunde inte slutföras inom tidsramen då varken kretskort eller hölje hann konstrueras. En fullt fungerande prototyp på kopplingsdäck blev dock klar. Vidare är alla beräkningar och komponentval gjorda och dokumenterade i rapporten. Med andra ord borde instrumentet utan problem kunna konstrueras utifrån denna rapport.

Abstract Objective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form’s validity was analyzed by measuring the criterion validity. This was accomplished by comparing Känsloläge with previously validated criterion from, the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S) . Reliability was analyzed by measuring the internal consistency and the factor structure by a factor analysis. Results: Känsloläge, could be considered valid using MADRS-S as a criterion, since a significant correlation between the instruments were found (Spearman’s rho=0,789). Känsloläge could also be considered to have high reliability, since the internal consistency was high (Cronbach’s alpha=0,867). The factor analysis of Känsloläge identified to six underlying factors. Conclusion: Känsloläge was considered in this study to have high reliability and validity.  Känsloläge can therefore be used in future studies and in practice to detect symptoms of depression. Larger study populations are recommended if the results of the factor analysis are used to further develop the instrument.

<p>Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.</p>

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.

Abstrakt Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet. Resultatet baserades på sexton artiklar där tolv var kvantitativa, en kvalitativ och tre med både kvantitativ och kvalitativ metod. Innehållsanalysen användes för att granska artiklarna. Resultat: Vid bedömning av nutritionsstatus används flera mätinstrument och omvårdnadsinsatser. Inom sjukvården fanns god kunskap kring identifiering men rutiner och prioriteringar saknades för att avhjälpa problemet. Det fanns många olika orsaker till att patienterna drabbades av kalcium- och D-vitaminbrist. Diskussion: För att få en god bedömning och kunna åtgärda problemet malnutrition krävs många olika metoder och en individ anpassad vård. Det rådde delade meningar om osteoporospatienter behövde tillskottsbehandling av kalcium och D-vitamin. Slutsatser: Det finns brister inom nutritionsomvårdnaden som kan minskas med hjälp av preventivt arbetet, individuellt anpassad vård och ett bra teamarbete. Angående kosttillskottsbehandlingens effekt fordras ytterligare forskning på området.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet. Resultatet baserades på sexton artiklar där tolv var kvantitativa, en kvalitativ och tre med både kvantitativ och kvalitativ metod. Innehållsanalysen användes för att granska artiklarna. Resultat: Vid bedömning av nutritionsstatus används flera mätinstrument och omvårdnadsinsatser. Inom sjukvården fanns god kunskap kring identifiering men rutiner och prioriteringar saknades för att avhjälpa problemet. Det fanns många olika orsaker till att patienterna drabbades av kalcium- och D-vitaminbrist. Diskussion: För att få en god bedömning och kunna åtgärda problemet malnutrition krävs många olika metoder och en individ anpassad vård. Det rådde delade meningar om osteoporospatienter behövde tillskottsbehandling av kalcium och D-vitamin. Slutsatser: Det finns brister inom nutritionsomvårdnaden som kan minskas med hjälp av preventivt arbetet, individuellt anpassad vård och ett bra teamarbete. Angående kosttillskottsbehandlingens effekt fordras ytterligare forskning på området.

Purpose – The purpose of this thesis was to facilitate the search for echoes caused by fixed objects, so called fixed echoes, when using SODAR-technique for wind measurements. Furthermore, it was investigated how fixed echoes in measurements can change based on different conditions such as: the angle of the sound beam towards the object causing the echo, the output frequency of the instrument, the air temperature and relative humidity. Method – Data was recorded on a test site in southern Sweden during February - April 2017 using two different SODAR-instruments, AQ500 and AQ510, manufactured by AQSystem. Experiments were conducted by installing the instruments at different distances and in different angles next to a met mast. The data recorded was examined for fixed echoes both by using Excel and manually and compared for correlation with the parameters mentioned. A software that uses the r-squared value for a power function adapted to the collected data was developed to detect fixed echoes. Findings – The result of the study showed that the angle of the SODAR-instrument sound beam direction compared to the met mast has a relatively high impact on the number of fixed echoes that can be easily detected. When a sound beam is aimed directly at the fixed object the echoes increased significantly compared to when the sound beams were aimed next to the mast. AQ510, that uses a higher measurement frequency than the AQ500, was less susceptible to fixed echoes when doing simultaneous measurements. Both temperature and relative humidity showed low correlation to the number of fixed echoes so the implication was that these atmospherical parameters do not affect the emergence of fixed echoes. The r-squared value for a power function adapted to the wind data turned out to be a good measure for the magnitude of a fixed echo. When the correlation coefficient of the r-squared value and the percentage of wind profiles that contained fixed echoes were calculated the value was 0,995 which is a strong positive correlation. The r-squared value is compared with a threshold value (which depends on the number of wind profiles in the data to be analysed) to determine if a fixed echo is causing disturbance. Another control is also made in the software where the measured wind values are compared with the values from the power function to find minor deviations possibly caused by fixed echoes. Implications – When the result of the thesis is considered it can help the person installing the instruments as well as the developers of the SODAR-instruments. The person installing the system can notice that fixed echoes can be decreased by rotating the instrument. The result showed the developer that by carefully selecting the right frequency the number of fixed echoes can be decreased. If neither the temperature nor the relative humidity has any impact on fixed echoes it shows the developer that the instrument can be used in varying climates. The result of the study can also be of service to wind analysts using SODAR-equipment. The software developed can be used to find fixed echoes in a more efficient way than was previously possible. Limitations – The data recordings took place during a limited period during late winter, early spring in the southern parts of Sweden which means that neither extremely high or low temperatures were measured during the campaign. The thesis is further limited by only using ”multiple axis” SODAR-instruments from AQSystem. Keywords – SODAR, wind measurements, fixed echoes, measurement instrument. / Syfte – Syftet med detta examensarbete var att underlätta sökandet efter ekon från fasta objekt, så kallade "fasta ekon", vid vindmätning med SODAR-teknik. Vidare var syftet att utreda om fasta ekon framträder olika under olika förutsättningar som: mätinstrumentets ljudlobsvinkel mot objektet som ger upphov till eko, mätfrekvens, luftens temperatur och den relativa luftfuktigheten.  Metod – Data samlades in med två olika SODAR-instrument, AQ500 och AQ510, från företaget AQSystem på en testplats i södra Sverige, februari – april 2017. Data samlades in genom att installera instrumenten på olika avstånd, samt roterat åt olika riktningar, från ett stationärt objekt (en ca 100 m hög mast). Denna data genomsöktes sedan, både manuellt och med hjälp av Excel, efter fasta ekon och jämfördes med tidigare nämnda parametrar. En mjukvara som kan användas för att detektera fasta ekon utvecklades. Mjukvaran använder r-kvadratvärdet för en potensfunktion anpassad till insamlade data för att avgöra storleken på ett eventuellt fast eko. Resultat – Studiens resultat visade att SODAR-instrumentets ljudlobsvinkel mot ekoalstrande objekt hade relativt hög påverkan på fasta ekons styrka. När varsin ljudlob på instrumenten riktades direkt mot masten ökade det fasta ekot jämfört mot när ljudloberna var riktade vid sidan av masten. AQ510, som mäter med en högre frekvens än AQ500, påverkades mindre av fasta ekon än vad AQ500 gjorde vid simultana mätningar. Både luftens temperatur och den relativa luftfuktigheten hade svag korrelation med fasta ekons styrka. Därför drogs slutsatsen att just dessa atmosfäriska parametrar ej påverkar hur fasta ekon uppstår. r-kvadratvärdet för en potensfunktion anpassad till vinddata visades vara ett bra mått på magnituden av ett fast eko. När korrelationskoefficienten för r-kvadratvärdet och andelen vindprofiler innehållande fasta ekon i vinddata beräknades antog den värdet 0,995 vilket visar på en stark positiv korrelation. r-kvadratvärdet jämförs med ett tröskelvärde (som beror av antalet vindprofiler i data som analyseras) för att avgöra om ett fast eko orsakar störningar. En kontroll görs även där det de uppmätta vindvärdena jämförs med potensfunktionens värden för att hitta mindre avvikelser som kan ha orsakats av fasta ekon. Implikationer – Om examensarbetets resultat tas i beaktning kan det underlätta för både installatörer och utvecklare av SODAR-instrument. För installatören visar resultatet att fasta ekon kan minskas genom att rotera mätinstrumentet. För utvecklaren visar resultatet att fasta ekon kan minskas genom att välja en lämplig mätfrekvens. Om varken luftens temperatur eller den relativa luftfuktigheten påverkar fasta ekon nämnvärt kan detta visa på att vindmätning med SODAR-instrument är brukbart i varierande klimat. Även analytiker kan ha nytta av examensarbetets resultat i form av den mjukvara som utvecklats. Mjukvaran kan användas för att på ett mer effektivt sätt än tidigare upptäcka fasta ekon. Begränsningar – Datainsamlingen genomfördes under en begränsad period under sen vinter till tidig vår i södra Sverige. Därför har varken exceptionellt låga- eller höga temperaturer mätts upp. Examensarbetet begränsas ytterligare av att endast mätinstrument från företaget AQSystem av typen "multiple axis" har använts. Nyckelord – SODAR, vindmätning, fasta ekon, mätinstrument. / <p>Presentationen har redan skett.</p>

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta. Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter. Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete. Sökord som har använts i studien: Perception, aged, analgesia, nursing, pain, pain assessment, older adults, aged 80 and over, patient, pain measurement, interviews. Den teoretisk referensram som användes var Katie Erikssons teori om lidande som syftar på att lidandet är en del av livet och är ett skydd för den enskilda individen. Resultat: Analysen av resultatdelarna delades upp i tre teman: Smärta och äldre, som belyser hur smärta kännetecknas hos äldre. Identifiering och bedömning av äldre personers smärta, belyser bedömningen av äldre personers smärta och bedömningsinstrument för att mäta smärta samt hur smärta hanteras, som belyser behandling av smärta hos äldre personer. Diskussion: De två teman som togs upp i diskussionen var smärta och äldre samt bedömning av äldre personers smärta. Dessa har diskuterats mot Katie Erikssons teori om lidande och konsensus begreppet vårdande. / Background: Pain and elderly people are central parts of healthcare. Pain is a subjective feeling affecting humans both psychologically and physically. Pain is complex and there are many reasons why pain arises. Many elderly people in society do not get the right pain relief, which may be due to attitudes or incorrect assessments. To facilitate the assessment of pain, there are instruments that health professionals can use to assess the pain of the elderly. Aim: To describe elderly people’s perception of pain and how it’s administered in care settings. Method: A literature review that has been built on ten scientific articles. The articles were taken from CINAHL complete. Search terms used: Perception, aged, analgesia, nursing, pain, pain assessment, older adults, aged 80 above, patient, pain measurement, interviews. The theoretical framework was Katie Erikson's theory of suffering that refers to that suffering is part of life and is a defense for the individual. Results: The analyses of the results were divided into three themes: Pain and elderly, which illustrates how the pain is characterized in elderly. Identification and assessment of older people's pain, highlighting the assessment of older people's pain and the assessment instruments that can be used and how pain is managed, that elucidate the treatment of pain for elderly people. Discussions: The two themes addressed in the discussion were pain and elderly, and assessment of elderly people’s pain. These were discussed against Katie Erikson's theory about suffering and the consensus term care.