Hyperacusis is a condition that is described by abnormal reactions to ordinary sounds, however, because of its complexity and newness, this diagnosis still lacks centralized definition and established prevalence rates. Previous research has attempted to define the condition and establish measurements. The Noise Sensitivity Scale (NSS) has been examined several times and new questionnaires have been produced, one being Umeå Hyperacusis Questionnaire (UHQ) produced by Paulin et al. (2019). The latter has not been analyzed in regards to its ability to measure hyperacusis. The current study used exposure data from Paulin et al. (2019) to compare UHQ and NSS abilities to measure the different elements of hyperacusis; the study aimed to a) compare ratings of intensity, concentration, and unpleasantness between UHQ and NSS; b) determine the validity of UHQ. The sample consisted of 64 participants and analyses conducted were linear regression, logistic regression, factor analysis and repeated measures ANOVA. The results indicate that UHQ was greater at measuring intensity, while NSS more accurately measured unpleasantness and concentration. The abilities of the former differed when time was taken in consideration and showed significance in relation to unpleasantness across the lab exposure. The studies suggest that future research should investigate and include more elements that constitute hyperacusis and attempt to increase the sample size. / Hyperacusis är ett tillstånd som karaktäriseras av onormala reaktioner på vanliga ljud, men på grund av att diagnosen är relativt ny och med komplex sjukdomsbild saknas det fortfarande en centraliserad definition och fastställd prevalens. Tidigare forskning har arbetat med att definiera konceptet och utveckla mätinstrument; Noise Sensitivity Scale (NSS) har brukats i flertalet studier och nya enkäter har skapats, bland annat Umeå Hyperacusis Questionnaire (UHQ) av Paulin et al; UHQ har inte analyserats avseende dess förmåga att tillförlitligt mäta hyperacusis. Denna studie använde exponeringsdata från Paulin et al. (2019) för att jämföra UHQ och NSS med avseende på att mäta de olika elementen i hyperacusis. Studien syftade till att a) jämföra självuppskattning av intensitet, koncentration och obehag mellan UHQ och NSS; b) fastställa validitet av UHQ. Urvalet bestod av 64 deltagare och genomförda analyser var linjär regression, logistisk regression, faktoranalys och repeated measures ANOVA. Resultaten visade att UHQ var bättre på att mäta intensitet, medan NSS var lämpligare att mäta obehag och koncentration. UHQs förmåga att mäta obehag skilde sig när tid togs i beaktande och blev då signifikant. Framtida forskning borde undersöka och inkludera fler element som utgör hyperacusis och försöka öka urvalsstorlek.

Elfordon är en viktig del av omställningen till en mer hållbar transportsektor och för att kunna nå de uppsatta klimatmålen, både globalt och nationellt. Biltillverkare arbetar ständigt med att utveckla olika komponenter för att kunna optimera egenskaperna, däribland laddning. Samtidigt sätts standarder och krav upp kring hur en laddning får se ut för att motverka störningar i elnätet orsakade av laddning i form av bland annat övertoner och reaktiv effekt. Detta arbete syftade till att utföra mätningar vid laddning av olika elfordon samt plug-in hybrider för att studera eventuella övertoner upp till ordning 40, THD och effektfaktor. En mätbox konstruerades för att på ett enkelt och säkert sätt kunna genomföra mätningar på olika typer av bilar. Mätningarna genomfördes vid olika strömnivåer upp till 16A, och var både en- och trefas beroende på typ av bil- Uppmätta resultat jämfördes sedan med krav på övertoner som finns i standard SS-EN 61000-3-2. Resultaten visade att både Tesla Model 3 och BMW 330e inte uppfyller standarden för laddning medan Volvo V90 och Volvo XC40 uppfyller standardens krav. / Electric vehicles are an important part of the transition towards a more sustainable transportation sector and to achieve the set climate goals, both globally and nationally. Car manufacturers are constantly working on developing various components to optimize their features, including charging and everything in between. At the same time, standards and requirements are set regarding the appearance of a charging system to counteract losses in the form of harmonics and reactive power. This work aims to perform measurements during the charging of various electric vehicles and plug-in hybrids to real-time monitor any harmonics up to the 40th order, to study the total harmonic distortion (THD) and power factor. A measurement box was constructed to carry out measurements at different current levels up to 16A, with different electric and hybrid cars, the charging was made both in single-phase and three-phase systems. Measured results were then compared with the harmonic requirements found in the standard SS-EN 61000-3-2. The results showed that both the Tesla Model 3 and BMW 330e do not meet the standard for charging, while the Volvo V90 and Volvo XC40 comply with the standard's requirements.

The purpose of this study is to find datable interstadial sediments in the core area of the LateWeicheslian ice sheet extent. Based on geomorphological evidence, three coring sites wereidentified close to the Ultevis plateau in Norrbotten, northern Sweden. Sediment coring wascarried out in two pre-Late Weichselian stream channels and in a sediment basin. Stratigraphyfrom one of the sites, a 100 meter wide meltwater channel, was chosen for further analysis. Thestudied core was 5,93 m long and ended in a lower till unit. The core contained silt and sandbelow an upper till unit, indicating presence of interstadial sediments in the stratigraphy. Thecore was subsampled for luminescence dating. Two samples from above the upper till unit andtwo samples from below this unit were chosen for initial luminescence measurements onfeldspar. These preliminary measurements indicate a significant difference in paleodosebetween the upper samples and the lower. The upper samples displayed relatively highpaleodoses, possibly representing pre-Late Weichselian ages. This could imply presence of twointerstadials in the stratigraphy. The lower samples exhibited significantly higher paleodosesthan the upper ones, possibly indicating early-Weichselian or even Saalian ages for the lowersamples.

Inledning: För företags lönsamhet och konkurrenskraft är upprättandet av bra övergripande och operativa mål viktigt. De flesta företag saknar dock viktiga mål i verksamheten och det har inte påträffats någon metodik för analys och förbättring av företags övergripande och operativa mål. Studiens syfte är att ta fram en metodik för analys och förbättring av företags utformning av övergripande och operativa mål. Metod: En fallstudie med ett abduktivt tillvägagångssätt har tillämpats i studien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en litteraturgenomgång och empirisk insamling under studiens tidsperiod. Litteraturgenomgången formade den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen kartlagde en nulägesbild över fallföretaget, empirin bestod av 16 semistrukturerade intervjuer samt 5 observationer. En analys av den teori och empiri som samlats in ligger till grund för den metodik som utformades. Metodiken: Den framtagna metodiken består av tre faser, nuläge, analys och förbättringsförslag. Inledningsvis ska insamling av hur det ser ut idag på företaget ske. Därefter analyseras vad som kan förbättras med hänsyn till betydelsefulla faktorer så som: om det finns multidimensionella övergripande mål, om det finns ett samband mellan övergripande och operativa mål, samt om människan har tagits i beaktande vid utformandet av mål och mätningar. Slutligen ges förbättringsförslag till företaget grundat i utförd analys. Slutsats: Studiens teoretiska bidrag är den framtagna metodiken samt väsentliga aspekter inom metodiken. Det praktiska bidraget till Företaget AB är en unik rapport, vars konkreta förbättringsförslag presenteras i ett skiljt kapitel. För att utvärdera metodikens användbarhet och nyttan med fortsatta metodikstudier, så behöver metodiken tillämpas och utvärderas på ett eller flera företag. / Introduction: For business profitability and competitiveness, the establishment of good overall and operational goals is important. However, most companies lack important goals in the business and no methodology have been found to analyse and improve company's overall and operational goals. The purpose of this study is to develop a methodology to analyse and improve the design of company's overall and operational goals. Methods: A case study with an abductive approach has been applied in the study. In order to answer the study's purpose and questions, a literature review and empirical collection were performed. The literature review shaped the theoretical framework and the empirical data collection charted the current situation of the company. The empirical data consisted of 16 semi structured interviews and 5 observations. Analysis of theory and empirics underlies the methodology that was designed. Methodology: The methodology developed consists of three phases: current situation, analysis and improvement proposals. First the current situation will be gathered. Then, analysis of what can be improved, with regard to significant factors such as: if there are multidimensional overall goals, whether there is a connection between overall and operational goals, and whether man has been taken into account when designing goals and measurements. Finally, improvement suggestions will be given to the company based on the analysis performed. Conclusion: The theoretical contribution of the study is the developed methodology as well as essential aspects within the methodology. The practical contribution to the Company AB is a unique report, where concrete improvements are presented in an exclusive chapter. In order to evaluate the methodology’s usefulness and utility with further methodology studies, the methodology needs to be applied to one or more companies. / Lean och digitalisering

This thesis aimed to study how different actors perform hydrological observations in Sweden. Target groups for the study were institutions that regularly measure water stage and river discharge, including water councils, water- and wastewater departments in municipalities, water authorities and hydropower companies. After the identification of the different actors, the study investigated how, where and why they perform hydrological observations as well as the way actors perceive the accuracy of these measurements. Information was collected through interviews and the development of a number of questionnaires. A total of 447 actors were contacted and 260 replied. The majority of them, 209, answered that they do not perform any hydrological measurements while the remaining 51 answered that they measure water stage. One of the main reasons for measuring is that many actors are facing water-rights court ruling. There were also several actors that stated that they perform hydrological measurements to make sure that the water body where water from wastewater treatment plants and storm water is emitted has sufficient water stage for environmental concerns. The hydropower companies replied that they, in addition to maintaining a water-rights court ruling, used water stage data to control the functioning of the plant. They also calculate river discharge based on production, floodgate position and stage. There were also seven municipalities, which stated that they had implemented a flood-monitoring model and that water stage data were used as input to the model. These municipalities and two other actors stated that they measure discharge or use a stage-discharge relationship (rating curve) to derive discharge data. However, in some cases, control measurements were lacking. Most actors used pressure sensors to measure stage. Their perceived levels of accuracy varied from ± 1 mm to ± 5 cm. Only five actors stated that they level their instruments regularly, which is a precondition for maintaining a correct data series. The results are useful for SMHI’s continued review of their hydrological network, although continued attempts to receive answers from all contacted actors would provide a more complete overview of hydrological observations. A study that thoroughly investigates how actors perceive the accuracy of their measurements would also give further knowledge in this field. / Examensarbetet syftade till att undersöka hur olika aktörer genomför hydrologiska mätningar i Sverige. Målgrupper för studien var aktörer vars verksamhet innefattar mätningar av vattenföring och vattenstånd. De målgrupper som identifierades var vattenråd, kommunala VA-avdelningar, vattenmyndigheter och vattenkraftbolag. När aktörerna identifierats undersöktes hur, var och varför aktörerna mäter samt hur de uppfattar noggrannheter i sina mätningar. Informationen samlades in genom frågeformulär och intervjuer. Totalt kontaktades 447 aktörer varav 260 svarade på frågorna som ställdes. Majoriteten, 209 aktörer svarade att de inte utför några hydrologiska mätningar medan resterande svarande att de mäter vattenstånd. Den anledning som flest aktörer gav till att de mäter var att de har en vattendom. Det var även flera aktörer som mätte för att försäkra sig om att recipienter för dagvatten och avloppsreningsverk hade tillräckligt högt vattenstånd för utsläpp. Vattenkraftproducenterna svarade att de, utöver att de har vattendomar, använder vattenståndsdata för att reglera kraftverken. De beräknade också vattenföringen utifrån lucköppningsgrad, vattenstånd och producerad effekt. Det var även sju kommuner som svarade att de hade implementerat modeller för översvämningsövervakning och använde vattenståndsmätningar som indata i prognosmodellerna. Dessa kommuner och två ytterligare aktörer svarade att de mäter vattenföring eller använder avbördningskurvor men i flera fall är kontrollmätningar av vattenföringen bristande. De flesta aktörerna använde tryckgivare för att mäta vattenståndet och de gav noggrannhetsintervall mellan ± 1 mm och ± 5 cm. Endast fem aktörer uppgav att de avväger mätinstrumentet vilket är en förutsättning för att upprätthålla en korrekt mätserie. Resultaten är användbar information i SMHIs utvärdering av sitt nätverk av hydrologiska mätstationer, dock skulle fortsatta försök att få svar från samtliga kontaktade aktörer ge en mer heltäckande bild av hydrologiska mätningar utförda av de olika målgrupperna. Det vore även intressant med en studie som går djupare in på hur noggrannhet uppskattas och uppfattas av de olika aktörerna.

The aim of this master thesis is to investigate the influence of intergalactic duston astronomical observations. The current cosmological paradigm of an acceleratingcosmic expansion is supported by observations of Type Ia supernovae. However, thelight emitted by these and other cosmological sources is not only redshifted by cosmicexpansion but will also interact with matter along the light path which affects the light.Especially intergalactic dust can lead to additional reddening and dimming of distantsources due to light scattering or absorption. This yields systematic contaminations tocosmological measurements. Using quasars as backlight sources we seek to estimate theattenuation of their observed spectra caused by intergalactic dust in order to determinethe existence and properties of the intergalactic dust. In this thesis we will analysethe methods and tools used as well as discussing the dust properties and how theyaffect the results. This thesis shows that intergalactic dust exist, and has a notableeffect on cosmological measurements and favors dust grains consisting of silicate witha size around 0.1 µm with Ωdust around 5 − 7 × 10^−6. The conclusion is in agreementwith previous studies of the same matter. With the increasing precision of cosmologicalmeasurements systematic effects such as intergalactic dust is a factor that has to betaken into account. / Syftet med denna masteruppsats är att undersöka de effekter intergalaktiskt stofthar på astronomiska observationer. Den ledande kosmologiska moddellen som säger attuniversum expanderar är stöttad av observationer av Typ 1a supernovor. Ljuset somkommer från supernovorna är däremot inte bara påverkade av den kosmiska expansionen men kommer också interagera med materia på vägen som påverkar ljuset. Specielltintergalaktiskt stoft kan leda till ytterligare dimning av ljuset och att ljuset blir rödare.Detta är på grund av spridningen eller absorptionen av ljuset när ljuset interagerar medstoftpartiklarna. Detta leder till systematiska fel i kosmologiska mätningar. Genomatt använda kvasarer som en ljuskälla försöker vi uppskatta ljusdämpningen på derasspektrum som orsakats av intergalaktiskt stoft. Detta görs för att bestämma ifall intergalaktiskt stoft existerar och vad dess egenskaper är. I denna uppsats gjordes enanalys av metoden, beräkningsverktygen som användes och några egenskaper hos stoft.Slutsatsen av denna analys visar på att intergalaktiskt stoft existerar och har en mätbar effekt på kosmologiska observationer. Resultatet visar att modellen föredrar stoftav silikat med storlekar runt 0.1 µm med Ωdust runt 5 − 7 × 10^−6vilket stämmer överens med tidigare studier. Med den ökade pressionen av kosmologiska mätningar blirsystematiska effekter, som den från intergalaktiskt stoft, ännu viktigare att ta i hänsyn.

Use of computers and computer networks is nowadays a part of everyday life. You do not use them only at home when you sit at you computer, but you can use them all the time everywhere. This can involve everything from surf to any website when you are at home, to checking your email on your mobile when you are on your way to work. Most people do not think about how it really works when they try to access a web page by typing the address into their browser, but something that most people probably notice is how long it can sometimes take to access a web page. All items which are directly connected to the IP network have a unique IP address that is used to make it possible to communicate. The IP address is either a period separated sequence of digits representing 32 bits or a colon separated sequence of digits representing 128 bits, depending on whether the address is an IPv4 or IPv6 address. Such numeric sequences are often difficult for us humans to remember therefore, the domain name system (DNS) was constructed. DNS makes it possible for us to write addresses in a textual format to access an item stored in a device connected to the network. DNS can be seen as a directory for the network and can be compared to a telephone directory, where if you know the name of a person can find his or her phone number. This thesis will describe how the various address translations are done by using DNS. It will also examine how much impact DNS has on the experienced delay from the time you type a web page address in the address bar of your browser to the actual time you reach the website. A survey of DNS performance will be presented to investigate how much delay can be reduced by using one of Sweden's two most well-known public DNS servers (Google Public DNS and OpenDNS) instead of the normal default DNS server provided by one's Internet service provider (ISP). The survey will also show how the DNS lookup waiting time changes at different times of day and different days of the week. The purpose of this work is to provide a basic explanation of what DNS is and increase the understanding of how an everyday user in a simple way can make their network usage more effective by getting their DNS lookups to occur faster. The conclusion from this thesis is that the alternative DNS server, Google Public DNS has the fastest DNS lookup time for this particular computer which the measurement was carried on. But this tells us nothing about whether the case for any other network users because the observed DNS performance has a large extent dependent on the ISP you are connected to, and what place you are at. / Dator- och nätverksanvändandet är idag en del av vardagen. Användandet sker inte enbart när man sitter hemma, utan det kan ske hela tiden och överallt. Det kan handla om allt från att surfa in på någon webbsida när man är hemma, till att kolla sin e-post i mobilen när man är på väg till jobbet. De flesta funderar inte på hur det egentligen går till när man försöker ansluta till en webbsida genom att skriva in adressen i webbläsaren. Däremot något som de flesta nog lagt märke till är hur lång tid det ibland kan ta att komma åt någon webbsida. Alla objekt som är direkt uppkopplade till IP-nätverket, har en unik IP-adress som används för att kunna kommunicera med varandra. IP-adressen är antingen en punktskild sifferföljd som består av 32 bitar eller en semikolonskild sifferföljd som består av 128 bitar, beroende på om det är IPv4 eller IPv6. Denna sifferföljd är ofta svår för oss människor att komma ihåg och av den orsaken konstruerades domännamnsystemet (DNS) som tillåter oss att genom adresser i textformat komma åt det sökta objektet på nätverket. DNS kan ses som ett uppslagsverk för nätverket och kan liknas vid en telefonkatalog, där om man vet namnet på en person kan hitta dennes telefonnummer. I detta examensarbete kommer det att beskrivas hur olika adressöversättningar sker med hjälp av DNS. Det kommer även utredas hur stor påverkan DNS har på den upplevda fördröjningen från det att man skrivit in webbsidans adress i adressfältet i webbläsaren tills det att man faktiskt kommer fram till webbsidan. En undersökning av DNS prestandan kommer att presenteras som utreder hur mycket tid man kan tjäna på att använda någon av Sveriges två mest kända alternativa DNS-servrar (Google Public DNS och OpenDNS) istället för den normalt förinställda DNS-servern som fås av ens internetleverantör (ISP). Undersökningen kommer även visa hur DNS uppslagningarnas väntetid förändras vid olika tidpunkter på dygnet samt vid olika veckodagar. Syftet med detta arbete är att ge en grundläggande förklaring av vad DNS är för något samt att öka förståelsen för hur en vardaglig nätverksanvändare på ett enkelt sätt kan effektivisera sitt nätverksanvändande genom att få sina DNS uppslagningar att gå fortare. Slutsatsen från denna avhandling är att den alternativa DNS-servern Google Public DNS har snabbast DNS uppslagningstid för just denna dator som mätningarna genomförts på. Men detta säger oss ingenting om huruvida fallet är för andra nätverksanvändare eftersom den observerade DNS prestandan är till stor grad beroende av den ISP man är ansluten till samt vilken plats man befinner sig på.

EU har beslutat om ett nytt direktiv som innebär hårdare krav för mellanstora förbränningsanläggningar. Detta direktiv innebär hårdare utsläppskrav och när dessa nya gränser skall efterföljas 2025 eller 2030 är Mälarenergi ett företag som kommer att drabbas. Detta arbete har gått ut på att ta reda på vad detta direktiv kommer att få för konsekvenser för Mälarenergis 24 stycken spetslastpannor. Arbetet har gått ut på att sammanställa befintliga underlag för att kunna besvara frågan om vad direktivet kommer att få för inverkan. Direktivet behandlar stoft, NOx och SOx och där mätningar tidigare har genomförts har de granskats. Utredningen har kunnat visa på att av dessa 24 pannor är det 2 pannor som ej kommer klara gränsvärdena för stoft. På dessa två pannor har ytterligare mätningar genomförts och resultatet har verifierats. Dessutom genomfördes en gasanalys av ett Fourier transform infrared spectroscopy av en panna samt en energibalansberäkning. Det finns olika metoder för att minska stoften på dessa pannor men de varierar i pris. Exempel på detta är att installera elektrofilter eller slangfilter, men kostnaden uppgår till över 800 000kr i investeringskostnader. Ett alternativ är ett additiv som heter Kaolin, där undersökningar har visat att till en kostnad av ca 45000 kr per år torde stofthalten kunna minskas till under gränsvärdena. En energibalansberäkningen har genomförts och visar på att pelletspannan i Kungsör har en verkningsgrad på 91% vilket stämmer överrens med vad leverantören anger. / This thesis work was initiated because of the EUs new MCP-directive that puts pressure on plants for heat and power production with an maximum input effect from 1 to 50 MW. Mälarenergi is one of the companies that are going to feel the pressure of this new directive. When the directive becomes Swedish law and the new limits are set to be followed, in 2025 or 2030, the allowed emissions for NOx, SOx and dust will be a lot stricter than they are today. This thesis has studied all the 24 different peak-load-boilers that the company has and tried to figure out which of these boiler will be having problem with the new directive. Information about the different plants has been gathered and summarized, previous measurements checked and where more information was needed, own measurements have been conducted. The conclusion is that two boiler will not fulfill the demands in regards of dust emissions. These results has been checked using own measurements of dust and also analyzing the gas using an Fourier transform infrared spectroscopy. The costs for improving the dust cleaning has been summarized and it starts at 800 000 SEK for a textile filter or even more for an electrofilter. There is a possibility to add Kaolin to the fuel at an expense of 45 000kr per year. However this method has never been tried in large scale.

HR-funktionen har genomgått en del förändringar under de senaste åren. Förändringarna har främst skett genom att HR har gått från att vara en personaladministrativ funktion till en allt mer strategisk funktion. Detta har ställt nya krav på HR-funktionens roll och dess arbete. Bland annat har HR behövt bli mer datadrivna. Störst utmaning har detta inneburit för HR-funktioner inom den offentliga sektorn, som till skillnad från privat sektor, fortfarande ligger efter i den datadrivna utvecklingen, och lite forskning har gjorts i den offentliga kontexten. Syftet med denna masteruppsats är därför att öka förståelsen för datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. För att göra detta undersöktes tre forskningsfrågor: (1) Hur påverkas HR-funktionens roll av datadrivet HR-arbete? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns med datadrivet HR-arbete? (3) Vad är unikt med datadriven HR i offentlig sektor? För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts i nio olika kommuner i Västra Götaland och Halland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultatet visar att HR-funktionens roll och deras arbete drivs mer i linje med rationell styrfilosofi när ett mer datadrivet HR-arbete tillämpas. Denna studie visar att datadriven HR riskerar att ta bort HR-funktionens fokus på mjuk HR, och istället främja hård HR inom HR-arbetet, där mätning och kontroller förekommer i större grad. Möjligheten med datadrivet HR-arbete är att kunna använda och nyttja stora mängder tillgänglig data för att ta bättre beslut och genomföra effektiva insatser inom HR-området. Det möjliggör ett mer strategiskt HR-arbete som kan bidra till ökad legitimitet och förtroende för HR-funktionen. Utmaningen är att det ofta saknas kompetens hos HR-personal att arbeta datadrivet. Resultatet visar också att offentlig sektor påverkas av det faktum att de förväntas tillämpa en allt mer tillitsbaserad styrning, vilket är en styrfilosofi som kan anses vara oförenlig med datadriven HR. Studien bidrar med djupare förståelse, och fyller en kunskapslucka, gällande datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. Studien bidrar med insikter gällande den stora avvägning HR-funktionen är på väg in i, när HR måste hitta sätt att integrera både mjuk och hård. HR-funktionerna står mitt emellan en betydande möjlighet av att använda data, samtidigt som det finns en kraft i tillitsbaserad styrning som menar att offentlig sektor måste sluta att mäta allting, då det kan skapa ett alltför stort fokus på kontroll och detaljstyrning. Utmaningen med datadriven HR är därför hur HR-funktionerna ska använda stora mängder data utan att bli allt för datadrivna. Studien belyser att det i datadriven HR måste finnas kunskap kring när mätningar kan anses vara säkra och användas för att göra förutsägelser eller utvärderingar, men också när mätningar kan skapa felaktiga incitament eller distraktioner. Denna studies resultat kan användas som ett hjälpmedel för HR-funktioner inom den offentliga sektorn och fungera som ett ramverk för dessa HR-funktioner i syfte att utvärdera sitt datadrivna HR-arbete.

This project is performed at Volvo Construction Equipments in Braås, which is one of the world leading producers of equipment for construction places. The quality aspect is an important factor when increasing the production in a manufacturing company and the role of quality should be highlighted in order to produce more error-free products, using cost-effective methods and tools. This case study emphasises ways of implementing quality control in order to quality assure the manufacturing process with focus on the manual and automatic handling. By standardising and analysing the collected and measured data in the manufacturing process the quality will be assured by implementation of quality control. The result of the study is to use a developed manual for implementation of quality control, which will increase the quality level. To reach the goal of this study qualitative and quantitative measurement has been used for identifying the present situation and which factors that is important when making improvements. Then interviews have been performed to define gaps in the communication between managers and operators. The conclusion is to use a manual for how to implement quality control and controlling a process. / Denna studie är utförd på Volvo Construction Equipments i Braås, vilka är världsledande inom tillverkning av anläggningsmaskiner för byggarbetsplatser. Kvalitén är en viktig faktor vid ökning av produktionskapacitet i en tillverkningsprocess då den påverkar mängden felfria produkter. I denna studie läggs vikten vid implementering av kvalitetskontroll för att kvalitetssäkra tillverkningsprocessen i en produktionslinje med fokus på den manuella och automatiska hanteringen inom tillverkningsprocessen. Genom standardisering och analysering av de samlade och mätta data från tillverkningsprocessen kommer kvalitén att säkras genom särskilt utformade kvalitetskontroller. Detta resulterar i en utvecklad manual för implementering av kvalitetskontroller vilket kommer att medföra att kvalitén förbättras. Kvalitativa och kvantitativa mätningsmetoder har tillämpats i syfte att kunna utföra en nulägesanalys av situationen i produktionen, vilket är väsentligt vid utförande av förbättringar. Intervjuer har utförts för att identifiera brister i kommunikationen mellan operatorer och deras chefer. Slutsatsen av detta arbete blir att använda manualen för implementering av kvalitetskontroller och styra tillverkningsprocessen.