Styrdokumentens olika skrivningar för svenskämnet betonar läsning utifrån olika aspekter. I läroplanen och det övergripande syftet i kursplanerna handlar läsning om personlig utveckling och demokratiska aspekter medan kunskapskraven läg-ger vikt vid läsning som ska resultera i litteraturvetenskapliga analyser. Skolan har de senaste åren kommit att lägga ett allt större fokus på mätningar vilket har lett till att den estetiska läsningen har fått stå tillbaka för läsning som lättare låter sig mätas. Syftet med denna uppsats är därför att belysa hur svensklärare på gym-nasiet beskriver litteraturundervisning i relation till meningsfullhet och kravet på mätningar. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med sju svensklärare i fokusgrupp, parintervju samt i individuella intervjuer. Studiens teoretiska ram-verk utgår ifrån receptionsteorier, som visar hur mening och betydelse skapas i läsarens möte med texten, och där erfarenheter och kontext avgör vilken bety-delse som uppstår.Resultatet visar att skönlitteraturen ses, av samtliga intervjuade lärare, som ett passande redskap för att behandla skolans demokratiuppdrag och för att eleverna ska utvecklas på olika sätt. Endast en lärare uttrycker att hon vill använda skön-litteratur för att ge eleverna möjlighet att uppleva litteraturen och få ta del av berättelser. Dock upplevs läsning som ett svårmätbart område och där den största utmaningen är elevernas motstånd, då de tycker det är både svårt och meningslöst att ta sig igenom en roman. I genomförandet av undervisningen blir det kunskaps-kraven som främst blir styrande, då examinerande uppgifter läggs till läsningen, som analyser och utredande texter, vilket leder till läsning av det mer efferenta slaget. De intervjuade lärarna ger uttryck för att vilja komma bort från den läsning som utgår från eleverna själva för att i stället sätta texten i fokus. Studien visar att lärare hanterar styrdokument och motstånd på olika sätt. En lärare försöker sätta djup före bredd och sätta sig in i elevernas perspektiv för att förstå vad som blir meningsfullt för dem. Andra lärare resonerar i andra termer och slår fast att det är analyser som läsningen ska resultera i och att allt inte kan vara roligt i skolan.Studiens resultat visar att det således är av vikt att rikta ljuset mot litteraturundervisningen i skolan och lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning som blir meningsfull för eleverna.

Tidigare synsätt på självrapporterad kemisk irritation har utmanats. Definitioner har växt fram för att beskriva det tillstånd som upplevs vid patologisk gräns, dessa är bland annat:byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) och kemisk intolerans (CI). Elektrodermala mätningar (EDA)är metoder varav man förväntas se de ändringar i svettning som sker i respons till olika stimuli. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det går att predicera en ökning av självrapporterad sensorisk irritation med hjälp av EDA, som beror på exponering för akrolein.Vidare, är målet att granska ifall de som reagerar på akrolein skiljer sig från de som inte reagerar. Data från 74 individer har sammanställts från två tidigare exponeringsstudier som ärutförda i luktlabbet på Umeå Universitet och rådata från EDA har använts. Studierna hade en inom-individsdesign med en aktiv maskerad betingelse och en inaktiv betingelse. Resultatet visade en icke-statistiskt signifikant skillnad i EDA-respons mellan de som klassades som responders och icke-responders. Gruppen responders, de som skattade sensorisk irritation högre på akrolein, hade signifikant fler som hade självrapporterad CI än gruppen icke-responders. Framtida forskning bör ha högre urvalsstorlek, inkludera andra mått på förändringar i autonoma nervsystemet och möjligtvis fokusera på potentiella interaktioner mellan akrolein och heptan. / Previously held perspectives on self-reported chemical irritation have been challenged. Definitions have been put forward as to describe the condition experienced when it reaches pathological levels, some of these definitions are: building-related illness (BRO) and chemical intolerance (CI). Electrodermal measurements are methods on which it is expected to see changes in sweating in response to different stimuli. The purpose of this essay is to explore if it is possible to predict an increase in self-reported sensory irritation with the aid of EDA, dependent upon acrolein exposure. Furthermore, the aim is to analyze if individuals who react to acrolein is different from those who do not react. Data from 74 individuals has been compiled from two earlier exposure-studies which were performed in the smell-laboratory at Umeå University and furthermore, the raw data regarding EDA from these studies has been used. The studies were conducted as within-subject designs with one masked active condition and one inactive condition. The results showed a non-statistically significant difference in the EDA response, between the subjects classified as responders and non-responders. The responder group, those who reported higher sensory irritation during the acrolein exposure, had significantly more self-reported CI cases than the non-responder group. Future research should include a larger sample size, include other methods as to measure autonomic nervous systemactivity and perhaps focus on potential interactions between acrolein and heptane.

Examensarbetet redovisar försök utförda på betonggolv i syfte att studera betongens uttorkningsprocess. Testresultaten jämförs med beräkningar utförda i BI Dry och TorkaS. Betongen i testerna utsattes för fuktbelastning av olika grader och skeden. Detta skulle modellera att betong på byggen exponeras för väder och vind. Examensarbetet innehåller både litteraturstudier gällande betongensuttorkningsprocessen och tester. TorkaS 3.2, BI Dry 2.0 samt HumiGuards webbaserade beräkningsprogram användes för att beräkna uttorkningsprocessen och göra en analys av uppmätt data. / The thesis reports experiments performed on the dehydration process of moisture in concrete floor specimens. The aim is to study the RF-values in concrete exposed to humidity and for comparing actual measurements with calculation results from software. Investigation is made on the drying concrete affected by moisture at different levels and stages modelling for cases where concrete is usually exposed to weather conditions for fairly long periods before a controlled drying environment is achieved. The thesis was performed by using literature studies and tests. For each concrete slab specimen moisture controls were mounted sampling data which was implemented into the calculation program. TorkaS 3.2, BI Dry 2.0 and HumiGuard webbased calculation software was used for modelling the drying process and it is reported with graphs in the work.

Residential buildings have served as homes for the humankind throughout the years and the energy focus is relatively new in comparison. The interest of the energy perspective has increased alongside with the stricter laws and goals in the European Union and the Swedish Building Board. In multiple cases, the calculated energy usage of the buildings are usually lower than the real time measured energy consumption, showing the importance of performing energy follow-ups of the buildings. The goal of this thesis is revolving around the understanding of the the problems, performance and importance of energy follow-ups in the building process. This study will only focus on the energy focus of residential buildings in the building process, while only taking the Swedish laws into consideration. A literature study was performed as an intention to understand the subject and its problems more thoroughly. The literature study contains the Swedish laws regarding the subject, the structure of the building process and possible failure points, while also looking at multiple studies regarding the difference between the calculated and the measured values. Furthermore, inquiries were sent out to multiple municipalities and companies with questions related to the subject. In the answers from the different respondents, the result showed that both municipalities and companies stores energy statistics in web-based programs and requires real measurements to perform energy follow-ups. One municipality describes that there was a vague understanding of the consequences or penalties of not performing an energy follow-up according to the time-plan. Furthermore, the company A described that there was a lack of knowledge of how or where measurements should be performed in detail and where responsibility should be placed if not everything is fulfilled according to the contract. The companies set up their own local goals that surpasses the rules of the BBR and the companies very rarely breaks the energy limits. Company B has only failed to meet the energy limits once and that project was sold off to another actor. Company B also describes that they have never failed to perform an energy follow-up according to the time-plan and doesn’t know what to do if it would happen. Another municipality refers multiple times to their goals regarding the climate and energy limits, however, the methodology on how to achieve these goals aren’t described. Lastly, the there’s no form of cooperation between the municipalities or the companies. Differences in energy performance, between the calculated and the real, is often a result of many different factors, which is not always easy to define. Throughout the building process, it is of high importance to keep focus on the energy question in every step. Good and correct knowledge has to be present the whole process to give the best prerequisites for a good performing building. Bad energy performance leads to higher cost for the habitants. Loose terms in laws and regulations can lead to bad energy calculations and leave room for influencing the calculation to show wanted results. Good energy declarations require proper measurements and as the standard equipment today provides somewhat lacking data with monthly values, which makes it difficult to study the reasons to higher energy consumption. For better understanding abnormal energy consumption, more detailed values are often necessary. In terms of applicability, this study can contribute to the awareness to the different issues that has occurred from the study, for example the required education and the responsibility in more detail. A few conclusions can be made from this study, the lack of knowledge in terms of responsibility, consequences or penalties and how measurements should be made in detail. Another conclusion are that web-based programs are used for energy follow-ups and require real values and there’s no cooperation between different actors related to this subject. / Bostäder har använts som hem för människor genom tiderna och energiperspektivet i dessa bostäder är relativt nytt i jämförelse. Energiperspektivets intresse har blivit större samtidigt som hårdare krav och mål har formulerats i EU och i lagboken BBR. I flertal fall är den beräknande energin för en byggnad lägre än den uppmätta mängden under användning, vilket visar vikten av att utföra en så kallad energiuppföljning för respektive byggnad. Målet med detta exjobb handlar om att få en förståelse kring problemen, utförandet och vikten i energiuppföljningar som existerar i flertal fall inom byggprocessen. Den här studien kommer bara fokusera på bostäder i byggprocessen och bara ta hänsyn av de svenska lagarna kring området. En litteraturstudie utfördes för att kunna fördjupa sig inom ämnet och dess problem. Denna litteraturstudie innehåller relevanta svenska lagar för ämnet, strukturen av byggnadsprocessen och möjliga felkällor, men även studera flertal rapporter angående skillnaden mellan den beräknande och den uppmätta energianvändningen. Slutligen skickades flera enkäter till energiexperter i kommuner och företag med relevanta frågor till ämnet. I svaren från respektive respondent visade resultatet att både kommuner och företagen använder dataprogram angående energianvändningen. Dessa dataprogram kräver en verklig uppmätning av energin i hushållen för att kunna utföra en energiuppföljning. Kommun A beskriver att det finns en dålig uppfattning angående de konsekvenser och straffen som förekommer om en energiuppföljning inte utförs i tid enligt tidsplanen. Fortsättningsvist beskriver företag A att det är en begränsad förståelse angående hur och var uppmätningar ska utföras i detalj, men även också vem som ska ta ansvar om någonting går fel enligt byggkontraktet. Företagen sätter upp lokala mål som är lägre än BBRs krav vilket har lett till att fel uppstår väldigt sällan. Företag B beskriver också att de aldrig har misslyckats med att utföra en energiuppföljning enligt tidsplanen men vet inte vad som ska göras om det skulle hända. Kommun B refererar flertal gånger till deras energi- och klimatmål men metodiken av att uppfylla dessa mål är inte beskrivet. Slutligen finns det ingen form av samarbete kring energiuppföljningar mellan de kommuner och företag som har svarat på enkäten. Skillnaden mellan den beräknande- och den uppmätta energiprestandan beror ofta av flertal olika faktorer som är svårt att definiera. Det är viktigt att ha någon form av energifokus genom hela byggnadsprocessen och inte bara i ett fåtal steg. Detta fokus måste vara bra och ha rätt kunskap för att kunna ge de bästa förutsättningarna till en bra bostad från ett energiperspektiv. Byggnader med en dålig energiprestanda leder till en hög kostnad genom förvaltningsfasen. Obestämda termer i lagboken som ”bör” leder till dåliga beräkningar som inte har en liknande struktur och kan vara gjord för att visa ett lägre värde. Energideklarationer som är bra kräver riktiga mätningar och bättre mätningsverktyg som inte ger otillräcklig information i till exempel månadsvärden, vilket leder till en dålig förståelse till vad som händer angående energianvändningen i huset. Användbarheten av studien består till mesta av att upplysa om de problemen som existerar idag som till exempel den behövda utbildningen och kompetensen kring ansvar, straffen och var mätningar ska sättas i detalj. Några slutsatser som studien har kommit fram till är den otillräckliga kunskapen i ansvar, konsekvenser och straff samt mätningar ska sättas beskrivas mer i detalj. Slutligen används dataprogram för att utföra energiuppföljningar som kräver verkliga mätningar och det finns ingen form av samarbetet mellan olika aktörer angående energiuppföljningar.

The purpose of this degree project is to investigate noise problems for residential areas close to roads with very intense traffic. The area Lilla Essingen in Stockholm has been investigated and most focus is on noise measurements outdoors and different measures for noise reduction in the area. Sound measurements are the basis for this work, but calculations have been made to obtain the 24-hour equivalent sound level and maximum sound level for the different measurement points. Interviews are also an important part of this work, where the sales market for apartments located closest to the road is discussed with various brokers from different companies in the area. Furthermore, the harmful health effects that are obtained due to high noise levels, various measures for reducing noise impact and the different measured values ​​at different times during the day are discussed. The own measured and recalculated 24-hour equivalent noise levels from Lilla Essingen are compared with guideline values from both WHO and Stockholm City in order to better understand the importance of the actual noise within this residential area. Sleep disorders, reduced concentration, stress and hearing damage are the most common effects caused by noise and research has shown that noise also has a connection with cardiovascular diseases. Children are most affected by noise; it can affect their learning development and lead to less concentration compared to the other children who are not exposed to equally high sound levels. The own measurement values ​​have shown that sound levels differ during different times of the day and with different distances from the road. The sound is at its highest in the morning where traffic flow is high, but according to the measurements it has shown that the sound levels are always high next to the road even during the evening / night.   Keywords: Noise, noise impact, motorway, guide values, equivalent sound level, maximum sound level, noise reduction, traffic, quiet side / inte

Kompressorer är ett välanvänt verktyg inom musikproduktion och numera i och med datorers kraftiga popularitet inom området förväntas mjukvarupluggarna att kunna efterlikna de dyra analoga hårdvarumodellerna på ett troget sätt. I denna uppsats undersöks två utav de främsta plugintillverkare i sin förmåga att kunna efterlikna den analoga prestigefyllda 1176LN FET kompressorn. Ett lyssningstest har genomförts där testpersoner fick betygsätta stimuli, består av rockproduktioners sånginspelningar bearbetade av respektive kompressorvariant, med och utan musik. Resultaten visar att den stora majoriteten kunde höra skillnader mellan stimuli utan musik men inte när musik var närvarande.

In recent years, Sweden has adopted a criterion-referenced grading system, where the grade outcome is used for several purposes, but foremost for educational evaluation on student- and school levels as well as for selection to higher education. This thesis investigates the consequences of using criterion-referenced measurement for both educational evaluation and selection purposes. The thesis comprises an introduction and four papers that empirically investigate school grades and grading practices in Swedish upper secondary schools. The first paper investigates the effect of school competition on the school grades. The analysis focuses on how students in schools with and without competition are ranked, based on their grades and SweSAT scores. The results show that schools that are exposed to competition tend to grade their students higher than other schools. This effect is found to be related to the use of grades as quality indicators for the schools, which means that schools that compete for their students tend to be more lenient, hence inflating the grades. The second paper investigates grade averages over a six-year period, starting with the first cohort who graduated from upper secondary school with a GPA based on criterion-referenced grades. The results show that grades have increased every year since the new grading system was introduced, which cannot be explained by improved performances, selection effects or strategic course choices. The conclusion is that the increasing pressure for high grading has led to grade inflation over time. The third paper investigates if grading practices are related to school size. The study is based on a similar model as paper I, but with data from graduates over a six-year period, and with school size as the main focus. The results show small but significant size effects, suggesting that the smallest schools (<300 students) are higher grading than other schools, and that the largest schools (>1000 students) are lower grading than other schools. This is assumed to be an effect of varying assessment practices, in combination with external and internal pressure for high grading. The fourth and final paper investigates if grading practices differ among upper secondary programmes, and how the course compositions in the programmes affect how students are ranked in the process of selection to higher education. The results show that students in vocationally oriented programmes are higher graded than other students, and also favoured by their programmes’ course compositions, which have a positive effect on their competitive strength in the selection to higher education. In the introductory part of the thesis, these results are discussed from the perspective of a theoretical framework, with special attention to validity issues in a broad perspective. The conclusion is that the criterion-referenced grades, both in terms of being used for educational evaluation, and as an instrument for selection to higher education, are wanting both in reliability and in validity. This is related to the conflicting purposes of the instruments, in combination with few control mechanisms, which affects how grades are interpreted and used, hence leading to consequences for students, schools and society in general.

The aim of this study was to investigate milk consumption among children in a village in a developing country where access to milk during childhood may be limited. Another aim was to see if measurable information could demonstrate growth among children who drank milk. The data was collected through anthropometric measurements on 66 boys and girls (aged 5-6). Nutritional data from a selected group of parents of the participating children were done through 24-hour-recall, questions about meal arrangement, availability and attitudes about milk were asked. Result: Five-year-old girls who drank milk at home and in school were significantly taller compared to girls (5 yr) who did not drink milk, as well as taller than the girls (5 yrs) who drank milk only at home. Arm muscle area, and arm circumference was also significantly larger among the girls (5 yr) who drank milk. No significant differences were shown among the boys. Food consumption included more nutrients among children who drank milk, which might contribute to the growth effect among the girls (5 yrs). Consumption of milk was due to economic situations, access to school-milk or owning a cow. Conclusions: Some significant differences among 5-year-old girls were shown. Poverty was the main reason for not drinking milk, as well as lack of access to milk. / Syftet med denna etnografiska studie var att undersöka mjölkkonsumtion bland barn i en by i ett utvecklingsland där tillgång till mjölk under barndomen kan vara begränsad. Syftet var även att se om mätbar information kan visa tillväxt hos barn som dricker mjölk. Data samlades in genom antropometriska mätningar på 66 pojkar och flickor (5-6 år). Kostdata hos en utvald grupp föräldrar till några av de barn som deltog i mätningarna har gjorts genom 24-timmars-intervjuer, där även frågor kring måltidsordningen, tillgänglighet och attityder kring mjölk ställdes. Resultat: Femåriga flickor som drack mjölk både i skolan och i hemmet visade sig vara signifikant längre än flickor (5 år) som inte drack mjölk, de var även längre än flickor (5 år) som bara drack mjölk i hemmet. Armmuskelarea och armomkrets var också signifikant större hos flickorna (5 år) som drack mjölk jämfört med de flickor som inte drack mjölk. Inga signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos pojkarna. Matkonsumtionen var mer varierad hos de barn som drack mjölk, vilket kan ha påverkat resultatet. Mjölkkonsumtionen berodde på ekonomi, tillgång till skolmjölk, brist på mjölk och kunskap om mjölk. Slutsats: Några signifikanta skillnader gällande tillväxten visade sig hos femåriga flickor. Fattigdom var största anledningen till att inte konsumera mjölk, även brist på mjölk i bostadsområdet. Barn som drack mjölk hade tillgång till mjölk i skolan och/eller i hemmet.

This thesis treats the fatigue assessment process of steel bridges. The purpose is to identify areas with potential of enhancement with an overall aim of attaining a longer service life. The aging bridge stock in Sweden and in many other developed countries is an impending economical burden. Many bridges have reached their expected service life and increased axle loads, speeds, and traffic intensity further accelerate the deterioration. An immediate replacement of all our bridges approaching their expected service life will not be possible. For economical and environmental reasons, effort should be put on extending the theoretically safe service life as far as possible.  Fatigue is one of the major reasons limiting the service life of steel bridges .A specific example is the Söderström Bridge in Stockholm, Sweden. Fatigue cracks have been found in the webs of the main beams and theoretical assessments have shown an exhausted service life. As a mean to reduce the uncertainties in the theoretical assessments a monitoring campaign was started in 2008 and continued in periods until 2011. The first continuous period of 43 days of measurements in 2008 forms the experimental foundation for this thesis. A fatigue life prediction involves (i) an estimation of the load effect, (ii) an estimation of the resistance, and (iii) the selection of a prediction model. This thesis treats in some sense all three of them. Considering part (i), the load effect, a theoretical study on the influence of dynamics has been performed. The quasi static approach suggested in the standards does not necessarily reflect the true dynamic behavior of the structure. Performing a dynamic moving load analysis gives for all cases studied a more favorable fatigue life. A further enhancement of the assessment is to perform in situ measurements. The uncertainties related to dynamics, loads, and structural behavior are thereby captured in the response. Routines for processing the measured response and performing life predictions are treated, moreover the quality of the measured response. The resistance, part (ii), in form of the fatigue endurance has a funda- mental influence on the fatigue life. As an attempt to reach a more adequate fatigue endurance a refined assessment of a typical joint is performed using linear elastic fracture mechanics (LEFM). A descriptive detail category is suggested which renders a somewhat more favorable resistance. Part (iii), the prediction model, is treated considering the safety format. A reliability-based model is suggested which enables a consideration of the uncertainties in each stochastic variable. Thereby, all aforementioned parts and uncertainties can be combined within the same prediction. The reliability-based model is used for a code calibration of partial safety factors to be used in semi-probabilistic assessments according to the standards. The implementation of the suggested procedures is shown with a numerical example. The outcome should not be generalized but the example clearly shows an increase in fatigue life with the proposed enhancements of the assessment procedure. / <p>QC 20130917</p>

Syftet med studien var att bilda kunskap om hur feedback ges och upplevs inom ramen för  ett företag i lager- och distributionsbranschen. I studien undersöktes vilka skillnader det  fanns mellan medarbetarnas upplevelser av feedback avseende kön, anställningstid och  ålder. Vidare undersöktes vilka likheter och skillnader det fanns mellan chefernas och  medarbetarnas upplevelser av feedback. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats.  Datainsamlingsmetoden som användes var enkäter och totalt svarade 55 medarbetare och  8 chefer. Data analyserades med t-test med oberoende mätningar. I resultatet visades två  signifikanta skillnader. Den första visade att de manliga medarbetarna oftare fick höra att  de gjort ett mindre bra arbete. Den andra skillnaden visade att de manliga medarbetarna  oftare fick beröm av cheferna. Resultatet visade även skillnader i hur cheferna och  medarbetarna upplevde feedback på företaget. Medarbetarna ansåg att det var viktigast att  få feedback som hjälper dem att utvecklas. En slutsats i studien var att medarbetarnas  upplevelser av feedback tenderar skilja sig åt beroende på kön. / The purpose of the study was to provide knowledge about how feedback is given and  experienced within a specific company context in the warehouse and distribution industry.  The study examined the differences between employee experiences of feedback regarding  genders, period of employment and age. Furthermore, similarities and differences were  found between managers and employees' experiences of feedback. The study was  quantitative with a deductive approach. Surveys were used to collect the data and a total  of 55 employees and 8 managers answered the survey. The data were analyzed with  Independent Sample t-test. In the result, two significant differences were noticed. The first  showed that the male employees were more often told that they had done a less good work  and the other difference showed that the male employees more often received praise from  the managers. There were also differences in how managers and employees experienced  feedback. Employees felt it was important to get feedback to help them develop. A  conclusion in this study was that employees' experiences of feedback tend to differ  depending on gender.