Syftet med föreliggande studie är att vidga kunskapen om förskollärares erfarenheter av hur språklig och kulturell mångfald bland vårdnadshavare påverkar föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor. Den valda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns olika strategier i samverkan med vårdnadshavare med språklig och kulturell mångfald. Det som har störst betydelse är förskollärarnas eget förhållningssätt och hur de ser på människor och möten. Slutsatsen är att det kan uppstå många utmaningar i mötet med vårdnadshavare där språk och kulturella normer skiljer sig, men att det också finns många möjligheter i dessa möten.

Syftet med denna fallstudie var att granska ett multinationellt företags arbete med Mångfald och Inkludering, utifrån de mätetal som organisationen tillämpade. Studien ställde frågor kring vad som mäts och om det i så fall är vad organisationen vill uppnå? Svaret på dessa frågor söktes genom textanalys av organisationens styrande dokument för mångfaldsarbetet och genom granskning av empiriska data som samlats in genom företagets interna enkätundersökning. Det styrande dokumentet behandlades enligt hermeneutisk tolkningstradition för att kunna förstå företagets ambitioner med mångfaldsarbetet. Enkätundersökningen och dess data studerades och tolkades i relation till relevant litteratur och aktuell forskning. Ambition och aktuell måluppfyllnad kunde sedan jämföras för att besvara studiens forskningsfrågor. Centralt i uppsatsen var också att skapa förståelse hos läsaren för den flerdimensionella påverkan- och förändringsprocess som mångfaldsarbetet är. Medarbetare i organisationen påverkar varandra då de ständigt bemöter varandra med ord och handling som kan främja eller motverka inkludering. På motsvarande sätt påverkas medarbetarna även av chefer och ledning och även genom de mätningar som satts upp för arbetet i syfte att öka graden av mångfald och inkludering. Att som medlem i en organisation bli varse om sitt eget ansvar då det kommer till skapa en inkluderande kultur handlar om att möta sina egna fördomar. Att förändra människors värderingar kräver målmedvetenhet i både strukturer som processer och är en tidskrävande process. Sammanfattningsvis kunde studien konstatera att företagets mätningar till stor del var relevanta för de mål man satt upp. Det fanns dock utrymme för ytterligare förbättringar av mätningarna vilket också konstaterats av företaget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skogsvård påverkar en skogs biologiska mångfald och estetik. Undersökningen bestod av fältarbete genom kvalitativa observationer av tre olika stadier skog som hölls vecka 47 och 48 år 2016. Fältarbetet delades upp i två observationer, en avsåg den biologiska mångfalden i området och den andra den estetiska upplevelsen av landskapet. Observationerna speglas av min subjektivitet i form av de val som gjorts och de upplevelser som skett utifrån mig. De tre stadier av skog som användes i undersökningen var ett föryngringsavverkat och nyligen markberett område, ett föryngringsavverkat, markberett och planterat område samt ett orört naturreservatsområde. Stora skillnader i den biologiska och estetiska sammansättningen av landskapet fanns och upplevelsen skiljde sig mycket på alla tre stadier. Upplevelsen på alla områden gav insikten om att människan har stor påverkan på skogen och att estetiken har och har haft stor betydelse av skogsvård i historien.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om användandet av bilderböcker och de budskap bild och text förmedlar till barn. Studien baseras på frågeställningarna: På vilket sätt anser förskollärare att bilderböcker bidrar till barns utveckling och lärande? Hur talar förskollärare om genus och mångfald i bilderböcker? Hur anser förskollärare att bilderböcker kan vara ett stöd i relationer i barngruppen? Den kvalitativa metod som användes för att besvara frågeställningarna bestod av enskilda intervjuer med sex förskollärare från tre kommunala förskolor. Resultatet visade att förskollärarna är väl medvetna om bilderböckers språkfrämjande funktion. Bilderböcker används dagligen i verksamheten, både individuellt och i grupp. I studien konstaterades det att förskollärarna har en stor bidragande roll gällande bilderböcker och barns möjlighet till utökat ordförråd och ordförståelse. Studien visade även förskollärarnas medvetenhet kring bilderböcker och de budskap de förmedlar. Ämnen som utanförskap, konflikter, genus och mångfald visade sig i resultatet vara viktiga ämnen att begrunda vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterade vikten av en variation av bilderböcker och dess innehåll. Detta för att möjliggöra för alla barn att identifiera sig med karaktärerna och därmed känna en tillhörighet. Studiens övergripande resultat visade att samspel är centralt vid användandet av bilderböcker, både mellan förskollärare och barn samt mellan barn och barn. Samspelet konstaterades var det som huvudsakligen bidrar till barns utveckling och lärande vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet.

While the Swedish media concentration increases, it becomes important to investigate whether mass media plays an inhibitory role in a democratic perspective in the development of public libraries' holdings. The study aims to fill a knowledge gap by creating a model that can measure whether there is any correlation between the media concentration and public libraries purchases of books. Our research questions are:- What requirements must comply with such a model?- How does the model operate in a trial? The theoretical framework is based on Bourdieu's theory regarding the literary field. To get answers to our questions, we used the method of quantitative content analysis. Our results show that the big publishers dominate our empirical data and that a minor part of what is published is presented in the media. In order to generalize our result a major study on the subject ought to be conducted. We believe that our model can provide a basis for further thesis.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete och sitt förhållningssätt kring mångfalden i utbildningen med fokus på regnbågsfamiljer. Frågeställningarna som valts ut för att syftet ska besvaras är: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med att synliggöra mångfalden i förskolan med fokus på regnbågsfamiljer? Vad anser pedagoger att det kan bli för konsekvenser om mångfalden i förskolan inte tas tillvara på? I studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med pedagoger ifrån HBTQ– certifierade förskolor. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån hermeneutiken. Resultatet visade på ett arbetssätt där pedagogernas förhållningsätt var i fokus. Vikten av att reflektera över material, miljön samt språkbruk visade sig vara gynnsamt för inkluderingen av regnbågsfamiljer i utbildningen. Resultatet påvisade även olika konsekvenser av att inte inkludera regnbågsfamiljer i utbildningen samt de positiva konsekvenser som det medför. Resultatet belyser betydelsen av att redan i förskolan arbeta med att bryta normer i samhället.

Den här studien berör hur förskollärare resonerar och arbetar med att synliggöra olikheter för barn i förskolan. Syftet med studien var att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka förskollärarnas arbete med att synliggöra olikheter. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta stycken förskollärare på olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet i studien visar att förskollärare finner det svårt att synliggöra olikheter som de varken har erfarenhet eller kunskap av vilket grundar sig i en rädsla i att säga något som kan tolkas fel av mottagaren. Dilemmat med att synliggöra något i rätt mängd utan att det blir utpekande var även det en utmaning. I analysen problematiseras resultatet med stöd av Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik. Slutsatsen är att genom kunskap hos förskolläraren ökar även självförtroendet i att förmedla kunskap vidare till barnen vilket kan minska känslan av att det upplevs som en svårighet.

The purpose of this study is to show how opportunities for influence and participation through parenting in preschool, where parents have different cultural background than Swedish, is constructed by preschool teachers and preschool directors. The present study is based on a quality approach with semi-structured interviews as a method. Four preschool-teachers and two preschool directors were interviewed. I interviewed the informants about how they reason about parental cooperation and what opportunities for influence and participation the parents with different cultural background have. The results of the study show that preschool teachers and directors have a conscious attitude towards cultural diversity. Communication difficulties and lack of knowledge about the preschool´s assignments emerged as the elements that make collaboration more difficult. The result, however, shows creativity, strong will and cultural openness among other qualities of preschool teachers and directors. They have developed an intercultural perspective, though to varying degrees. Employees with different cultural and linguistic backgrounds are appreciated from both preschool-teachers and the directors. Their presence, linguistic and cultural knowledge facilitate the work of collaboration. The study also shows that parents have chances to participate, while their influence is limited to preschool survey and PTAmeetings. The preschool teachers, however, hope that parenting cooperation would be expanded with the help of the Schoolplattform.

När den demografiska sammansättningen i det svenska samhället förändras, så förändras även arbetskraftens sammansättning. År 2015 uppskattas nästan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år ha utländsk bakgrund. Att vi lever i ett samhälle där demokratiska ideal ofta lyfts fram medför också att vi ofta förväntar oss att alla på arbetsmarknaden ska ha lika rättigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Studier visar dock att det ofta är lättare att uttrycka en positiv inställning till mångfald än att faktiskt arbeta med mångfaldsfrågor i den dagliga verksamheten. En ogenomtänkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen, och då specifikt inom området industri och logistik, resonerar kring mångfaldsfrågor i rekryteringsprocessen. Vi vill också undersöka om det finns en medvetenhet eller en genomtänkt strategi för att tillvarata en mångfald av kompetens i rekryteringsprocessen. Vi har valt detta ämne då vi vill få en djupare förståelse för hur rekryterare resonerar när de anställer arbetstagare till bemanningsbranschen, och vi har därför utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. De teoretiska utgångspunkter som vi använder oss av är samhällsforskaren Pierre Bourdieus teorier, vi använder oss av hans begrepp för att förklara de klassificeringsmekanismer som framträder i rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå respondenternas upplevelser och handlingar i den sociala värld de befinner sig i. De empiriska resultat som framkommer visar på att respondenterna generellt är positiva till mångfaldsfrågor i rekryteringsprocessen. De upplever dock att de arbetssökandes personliga egenskaper ofta värderas högre än konkreta kompetenser. Vår undersökning visar på att urvalet ofta utgår från vaga beslutsunderlag under intervjusituationen. Respondenterna upplever inte att de medvetet använder sig av organisationens mångfaldspolicy i rekryteringsprocessen, de upplever istället att det ofta är kundens behov som styr urvalet. En tydlig paradox som uppkommer i empirin är det faktum att respondenterna uppger att de vid urvalet främst utgår från den arbetssökandes kompetens, faktorer såsom kön, ålder och etnicitet påverkar inte urvalet. Samtidigt visar det empiriska resultatet på att urvalet till stor del styrs av respondenternas subjektiva uppfattningar, detta kan leda till att vissa grupper riskerar att exkluderas i rekryteringsprocessen. Samtidigt upplever respondenterna i vår undersökning att kundföretagen kan ha oskäliga krav på den personal som ska hyras in. I dessa fall hävdar respondenterna att de endast hyr ut anställda utifrån kompetens. Detta visar på att den undersökta organisationen kan vara med och medverka till utvecklingen av mångfald i arbetslivet. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Studiens syfte är att undersöka förskollärares upplevelser av vardagskommunikationen medvårdnadshavare med olika språkliga och kulturella bakgrunder samt synliggöra vilka utmaningaroch möjligheter det medför. Syftet inbegriper även vilka verktyg och metoder som kan underlättaden vardagliga kommunikationen i den mångkulturella förskolan. Metoden vi har använt oss av ärsemistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Resultatet visar attdet som är mest avgörande i föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor är förskollärarnasförhållningssätt och människosyn. Ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, nyfikenhet ochempati. Resultatet visar även på olika utmaningar men också strategier som underlättar samverkan.Slutsatsen av denna studien är att mötet med vårdnadshavare i mångkulturella förskolor därnormer skiljer sig åt öppnar upp för många svårhanterliga möten men likväl möjligheter. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>