<p>I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden. Våra respondenter nyttjar mångfalden på olika sätt i sin klass. I resultatet kan vi skönja att vissa metoder de använder är vad vår litteratur kallar interkulturellt arbetssätt. Den interkulturella metoden beskrivs som ett förhållningssätt som ska genomsyra alla ämnen och har som syfte att skapa goda förutsättningar för respekt och tolerans såväl i klassrummet som i samhället. Mångkulturell pedagogik däremot fokuserar på kulturer vid enstaka tillfällen.</p>

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden. Våra respondenter nyttjar mångfalden på olika sätt i sin klass. I resultatet kan vi skönja att vissa metoder de använder är vad vår litteratur kallar interkulturellt arbetssätt. Den interkulturella metoden beskrivs som ett förhållningssätt som ska genomsyra alla ämnen och har som syfte att skapa goda förutsättningar för respekt och tolerans såväl i klassrummet som i samhället. Mångkulturell pedagogik däremot fokuserar på kulturer vid enstaka tillfällen.

Today biodiversity is an important issue in forestry, and it should be considered in all silvicultural measures. Follow-up of nature conservation should also be done by FSC certified companies after i.e. final fellings. The purpose of this study was to describe the results of the nature conservation made by three companies in southern Sweden, their methodology of follow-up, to find out if there is a relation between the results of the follow-up and the methodologies used, and to describe the companies own opinions. Both the proportion of approved final fellings and the methodology of follow-up differed between the companies. One company differed from the others regarding the measurement of the volume of deciduous trees. The companies also differed in how they put together the final results of the follow-up. It might be a correlation between the proportion of approved final fellings and the methodology used.

Studien utfördes med syfte att undersöka fritidspedagogers och rektorers förhållningssätt till kulturell mångfald och dess betydelse för fritidshemmets verksamhet. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna: Hur ser den praktiska verksamheten ut på de olika skolorna? Vilka svårigheter och möjligheter förekommer i ett mångkulturellt fritidshem? Hur kan fritidshemmet bli ett komplement till skolan i en mångkulturell skola? Genom vårt val av kvalitativ intervju som metod har vi träffat 10st informanter på tre olika skolor, varav åtta stycken är verksamma pedagoger i fritidshemmet och två stycken är rektorer på dessa skolor. Samtliga informanter är verksamma i samma mångkulturella skolområde. Vårt resultat från dessa intervjuer visar att mångkulturella fritidshem är en berikande och givande miljö att arbeta i. Det finns dock många svårigheter kring kommunikation och förståelse mellan olika partermen minst lika många möjligheter som bland annat innebär en stor interkulturell utveckling hos barnen. Resultatet visar också att rektorers förhållningssätt till det mångkulturella arbetet har en stor betydelse och påverkan för hur fritidspedagogerna ser på sitt uppdrag och hur de utvecklar sin verksamhet.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad det finns för aktuella ideal gällande mångfald inom stadsplanering. Undersökningsområdet avgränsas till Uppsala och det som har undersökts är vilka aspekter som anses viktiga för att uppnå mångfald i staden och hur det arbetas för att uppnå mångfald inom de aspekterna. Angreppssättet har varit kvalitativa där intervjuer har förts med aktuella aktörer som arbetar med stadsplaneringen i Uppsala. Utifrån den undersökning som bedrivits har fem olika aspekter som anses viktiga för att upprätthålla en mångfald i staden identifierats och valts ut då det är de som nämnts mest frekvent. Dessa aspekter är människor, planeringsprocess, funktionsblandning, historia och täthet. Tillvägagångssätt för hur en mångfald nås inom respektive område i Uppsala kan sammanfattas med inkluderande och beblandning. Inkluderandet innebär att stadens invånare får delta i planeringsprocessen och blir inkluderade i staden genom att det skapas möjligheter för olika typer av människor att ha en bostad. En beblandning handlar om att olika funktioner i staden och bebyggelse från olika tider samsas på samma plats för att ge ett varierat stadsrum.

Denna studie har som syfte att lyfta fram hur ett antal pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete i en barngrupp med stor språklig mångfald och hur de tänker sig kunna främja barnens svenska språkutveckling och deras samspel. Ytterligare syfte med studien var att ta reda på vilken betydelse det verbala svenska språket ges samt vilka svårigheter de ser och kompetenser de anser sig behöva inom sitt arbete i en flerspråkig barngrupp. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenografisk forskningsansats där vi har intervjuat åtta verksamma pedagoger i fyra flerspråkiga förskolor. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta språkutvecklande och för att främja samspelet barnen emellan. Vad gäller det verbala svenska språket så har det, enligt pedagogerna, en stor roll för att kunna förstå varandra. Dock används andra typer av kommunikationssätt när det verbala språket inte är tillräckligt, som exempelvis kroppsspråk, mimik med mera. Kompetenser som anses vara av vikt är den pedagogiska utbildningen samt de personliga egenskaperna i form av exempelvis närvaro samt lyhördhet. De svårigheter pedagogerna möter i verksamheten är att hitta det arbetssätt som ger barnen i en förskola med språklig mångfald störst möjlighet att utveckla en vardaglig kommunikation. Det framkommer även att det är brist på de kompetenser som krävs för att kunna driva en utvecklande och lärande miljö i den flerspråkiga förskolan. De stora barngrupperna samt bristen på förskollärare och den flerspråkighet som råder i dagens Sverige beskriver pedagogerna är den avgörande faktorn till förskolans komplexitet.

<p>Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.</p>

<p>Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur nya elever med ett annat modersmål än svenska som kommer nya från förberedelseklass till ordinarie klass, samspelar med lärare och andra elever i teoretiska respektive praktiska ämnen, samt vad samspelet har för innehåll och med vilka samspelet sker. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie där vi använt oss av observation. Vi har observerat tre nya elever med ett annat modersmål än svenska i två olika klasser. Under observationens gång har vi använt oss av ett kategorischema. Resultat: Genom vår analys har vi funnit ett mönster i de teoretiska kontra de praktiska ämnena. Detta mönster visar att samspelet mellan elev-lärare och elev-elev är mer öppet och naturligt i de praktiska ämnena än i de teoretiska ämnena. Det öppna klimatet under de praktiska lektionerna inbjuder till ett naturligt samspel eleverna och elev-lärare emellan, vilket handlar mycket om allmänna ting och händelser. Klimatet, som ofta är lärarövervakat och lugnt och tyst under de teoretiska lektionerna påverkar samspelet, som då utformas i första hand från det aktuella ämnet och med bänkkamraterna</p>

Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur nya elever med ett annat modersmål än svenska som kommer nya från förberedelseklass till ordinarie klass, samspelar med lärare och andra elever i teoretiska respektive praktiska ämnen, samt vad samspelet har för innehåll och med vilka samspelet sker. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie där vi använt oss av observation. Vi har observerat tre nya elever med ett annat modersmål än svenska i två olika klasser. Under observationens gång har vi använt oss av ett kategorischema. Resultat: Genom vår analys har vi funnit ett mönster i de teoretiska kontra de praktiska ämnena. Detta mönster visar att samspelet mellan elev-lärare och elev-elev är mer öppet och naturligt i de praktiska ämnena än i de teoretiska ämnena. Det öppna klimatet under de praktiska lektionerna inbjuder till ett naturligt samspel eleverna och elev-lärare emellan, vilket handlar mycket om allmänna ting och händelser. Klimatet, som ofta är lärarövervakat och lugnt och tyst under de teoretiska lektionerna påverkar samspelet, som då utformas i första hand från det aktuella ämnet och med bänkkamraterna

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt. Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade. Utifrån svaren har vi sedan besvarat våra vetenskapliga frågeställningar. Vi har utgått från Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital när vi har besvarat dessa frågeställningar. Sportjournalisterna anser bland annat att bristen på förebilder, en annorlunda idrottskultur och medieföretagens oförmåga att anställa är anledningar till att det finns så få sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Enligt redaktionscheferna beror det på den låga omsättningen av personal, samtidigt som det är väldigt få med utländsk bakgrund som söker sig till sportredaktionerna. Sportjournalisterna är försvenskade och ser sig själva som svenskar vilket ses som fundamentalt för att komma in i den sportjournalistiska branschen. Det sociala kapitalet är det viktigaste för att komma in, och personer med utländsk bakgrund har svårare för att knyta åt sig de kontakter som krävs för att komma in på det sportjournalistiska fältet.