Anledningen till vårt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska språkutveckling i en mångkulturell förskola. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, där språket är en viktig del. Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var förutom litteratursökning, enkäter med skriftliga intervjufrågor samt observationer. I vår studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Om detta var både pedagoger och författare samstämda i sin övertygelse. Har barnen en bra grund att stå på, tar de till sig kunskap på ett bättre sätt och kan lättare få kamrater. Ger vi barnen en språkligt rik miljö där de tillåts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar på dem, då sker oftast en god språkutveckling i det svenska språket. Detta leder till att man på sikt aktivt kan delta i demokratiska beslut i samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvändiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseområde, gjordes det strukturerade intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförståelse om barns kulturella bakgrunder behövs och är viktigt. Språket är också en viktig aspekt, när det gäller integreringen av barn från andra kulturer. Pedagogerna anser därför att kompetensutveckling är nödvändigt. Genomgången av litteraturen visade att studenter på lärarutbildningarna inte anser att de får tillräcklig kunskap om mångkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som ställs på pedagogerna i dagens internationaliserade samhälle

<p>Anledningen till vårt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska språkutveckling i en mångkulturell förskola. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, där språket är en viktig del.</p><p>Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var förutom litteratursökning, enkäter med skriftliga intervjufrågor samt observationer. I vår studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Om detta var både pedagoger och författare samstämda i sin övertygelse.</p><p>Har barnen en bra grund att stå på, tar de till sig kunskap på ett bättre sätt och kan lättare få kamrater. Ger vi barnen en språkligt rik miljö där de tillåts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar på dem, då sker oftast en god språkutveckling i det svenska språket. Detta leder till att man på sikt aktivt kan delta i demokratiska beslut i samhället.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.</p>

<p>Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.</p>

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.

The purpose of this qualitative study is to understand and examine the problem and reason why second language pupils have difficulties reaching the goals of the curriculum in “Swedish as a second language”. The study is based on interviews with two second language teachers and Vygotskijs and Antonovskys theories. The interviews with teachers gave a broader view on why these difficulties exist and what consequences might occur. This analysis shows that there can be different reasons as to why pupils can not reach the goals in their second language that are set for them. The reasons can be various because a majority of these pupils escaped to Sweden as refugees and they carry with them very different backgrounds and experiences. Factors such as pupil´s health, interrupted native language, lack of understanding in the second language and social- and cultural differences play an important role in second language acquisition. Another significant factor and part in this writing is the classroom teaching and how the teacher conducts the lessons taking pupils’ backgrounds, conditions and capabilities into consideration. This study also observes similarities and dissimilarities in second language learning that includes pupils with different native languages learning Swedish as a second language. In all the study shows that teachers do not teach, base or plan their education through scientific methods. The teachers explained that they work in a concrete way with second language learners that have recently been introduced to the Swedish language because that, according to them, is the best and most helpful way for these children to learn the Swedish language. The study also showed that the teachers have a huge role as educators because besides the knowledge in Swedish and other subjects the educators also have to teach them social skills. In addition to that they also need to have the ability to know the pupils individually to know when the pupil is open, calm and mindset for learning or when the pupil is absentminded and needs just to be calm and do something where concentration is not needed.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma hur ett antal pedagoger arbetar för att möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter i förskolan. Studien synliggör förskolornas olika villkor för främjande av flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter, samt vilka strategier pedagogerna använder sig av i den dagliga verksamheten, för att stimulera, uppmuntra, utmana och på så sätt främja barnens utveckling. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare, på fem förskolor i tre olika kommuner. Valet av förskolor är oberoende av förskolornas placeringar, omfattning av flerspråkiga barn och omfattning av barn med andra kulturella bakgrunder. Resultatet visar att förskolorna arbetar olika aktivt med flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörighet, beroende på avdelningarnas omfattning av barn med annat modersmål och flerkulturell bakgrund. Pedagogerna ser hinder och möjligheter i den dagliga verksamheten som påverkar barnens utveckling. Dessa hinder visar sig framförallt utgå från avsaknaden av resurser i form av modersmålsstödjare, ekonomi och personal, samt pedagogernas bristande kompetens kring ämnet. Resultatet visar också på pedagogernas olika synsätt, arbetssätt och metoder för främjandet av flerspråkiga barns språkutveckling och flerkulturella tillhörigheter samt de utvecklingsmöjligheter som finns för att utveckla verksamheterna.

Syftet med denna kunskapsöversikt kom till grund av egna intressen av hur den svenska skolans bildundervisning genomförs utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Vi började reflektera kring ämnet när vi båda upplevde att det fanns en brist på mångkulturellt innehåll i bildundervisningarna på våra VFU platser. Det som vi inriktar oss på i denna kunskapsöversikt är tillvägagångssätt och undervisningsmetoder med fokus på mångkulturella perspektiv, bildundervisningens potentiella påverkan till ökad förståelse av mångkultur, samt bildundervisningens potential till att motverka maktstrukturer och orättvisor för en jämlik utbildning. Med detta i åtanke och efter att ha granskat nio källor inom områdena mångkulturella perspektiv och bildundervisning, kom vi fram till några slutsatser och svar på vår frågeställning om hur lärare kan öka sin kompetens i relation till ett mångkulturellt perspektiv och hur man integrerar den i sin bildundervisning.