AbstractVårt syfte med detta examensarbete är att skapa en medial undervisningsplattform med utgång i IT-pedagogik och datorspel för årskurs 5. Datorer och IT har under längre tid använts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan användas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgå ifrån två frågor i detta arbete. Vår huvudfråga är Hur kan en medial undervisningsplattform baserad på spel och IT utformas för att stärka elevers historiemedvetande? och delfrågan är Hur kan undervisningen anpassas så att elever i ett mångkulturellt klassrum främjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska på detta område har vi använt oss av bland annat Jörn Rüsens teorier om hur ett berättande påverkar elevers/människans historiemedvetande genom att berättelsen anknyter till våra erfarenheter och vår identitet. Vi har även studerat nationell och internationell litteratur för att ta reda på hur IT och datorspel kan användas och anpassas i undervisningen.Eftersom detta är ett utvecklingsarbete så har vi skapat en undervisningsplattform som är baserad på datorspelet Minecraft vilket kan beskrivas som ett virtuellt Lego. I spelet tar eleverna an olika roller och deltar i ett virtuellt rollspel som grundar sig på en berättelse som belyser kulturmöten och handelsresor på medeltiden. Eleverna kommer att få bygga upp en värld och tillhöra olika länder. För att karaktärerna ska överleva och landet utvecklas måste eleverna utföra byte och handel med de andra länderna. Spelet kommer att varvas med undervisning som syftar till att ämnesinnehållet blir tydligare genom spelet. Spelet kräver samarbete med landets invånare såväl som med invånarna i de andra länderna, annars stagnerar ländernas utveckling.Utifrån den forskning och hypoteser som vi har studerat genom arbetets gång har vi kommit fram till att spel främjar det logiska tänkandet, förmågan att lösa problem och förmågan att samarbeta. Att delta i ett rollspel gör att eleverna kan leva sig in i historien och på så vis får de en starkare inblick i tempusbegreppen dåtid, nutid och framtid. Detta ökar elevernas historiemedvetande.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget. Ytterligare en faktor som påverkar är svårigheterna att finna lämplig litteratur. I vår slutsats har vi kommit fram till att de tillfrågade lärarna anser att skönlitteratur har stor betydelse och bör få stort utrymme i undervisningssammanhang. Vi tycker oss också ha sett att de har ett väl reflekterat förhållningssätt och att de försöker göra medvetna val i sitt arbete med skönlitteratur.

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att mångabarn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket ären förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form avmodersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan.För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur sermodersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklandei mångkulturella skolor?Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tiopedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olikaskolor – båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrundResultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik ochbild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfterfram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen.Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt,men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen.Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemangfrån inlärarens sida. Alla människor har ett eget sätt att kunna lära sig och utveckla vidare detfrämmande språket som man lär sig, därför finns det inget något entydig metod att lära sig ettfrämmande språk som passar alla (Hultinger & Wallentin, 1996). Det är viktigt att individenfår vara med i olika sammanhang där språket används aktivt och man hör det nya språket(a.a.).

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund. Ett arbete med icke-västerländska texter i skolan skulle kunna vara ett av flera hjälpmedel som bidrar till en ökad förståelse mellan människor i det mångkulturella samhälle vi lever i. / The purpose of this essay is to examine the representation of texts from non western societies in the teaching of Swedish in two different colleges, and to find out how the teachers that we interview use texts to broaden the students' perspectives. The empirical data in the essay is based on qualitative interviews with five teachers from different backgrounds. The results show that most of the teachers base their choice of texts on what is engaging for the students to read. The term non western text was only spontaneously mentioned by one of the participants. Three of the other teachers showed an interest in learning more about the subject in order to broaden their students' as well as their own perspectives. Our conclusion is that the teachers we interviewed are actively working to create in their students an appreciation of people from different backgrounds. We believe that working with texts from non western societies can be beneficial for increasing the understanding between people in our multicultural society.

Syftet med denna uppsats är att kategorisera lärarnas tal om historieundervisning utifrån tre perspektiv på narrativ; ett personligt, ett lokalt och ett nationellt. Vidare diskuterar uppsatsen hur de olika perspektiven kan påverka elevers förutsättningar till identitetsskapande i ett mångkulturellt klassrum, årskurs 4-6. Empiri samlas in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra yrkesaktiva historielärare på mellanstadiet i mångkulturella skolor. Resultat och analys visar att lärare huvudsakligen bygger sin historieundervisning på kursplanen för historia och dess centrala innehåll. Kursplanen påverkar lärarnas undervisning genom att prioriteta ett svenskt nationell perspektiv på narrativ. För elevers förutsättningar till identitetsskapande kan perspektivet leda till förståelse för det svenska samhället. Samtidigt skapas etiketter som kan ge eleven en tillskriven identitet. En konsekvens kan bli att eleven skapar hybrida identiteter. Lärarna visar ambitioner om att bedriva historieundervisning från lokalt och personligt perspektiv på narrativ. De perspektiven kan skapa igenkänning, relevans och gemenskap till andra elever i ett mångkulturellt klassrum. Genom kursplanens styrning och resursbrist möjliggörs för tillfället inte ett lokalt eller personligt narrativ i lärarnas historieundervisning. Slutsatsen ger kunskap om att historieundervisning skulle kunna gynnnas av att inkludera flera olika perspektiv på narrativ. För att lärarna ska kunnna genomföra en förändring av undervisningen krävs att kursplanens centrala innehåll stöttar de förutsättningar som finns i ett mångkulturellt klassrum. Genom detta kan förutsättningar skapas för elever att finna sin identitet och leva med andra i ett mångkulturellt samhälle präglat av acceptans och respekt. Nyckelord: Narrativ,

För att skapa en förståelse för hur flerspråkigheten syns i klassrummet genomfördes denna studie med avsikt att lyfta fram fördelar med ett flerspråkigt klassrum i matematikundervisningen. I denna studie syftar flerspråkighet till elever som minst talar två språk flytande och har ett annat språk än det som nyttjas i undervisningen. 20 mellanstadieelever från Norr- och Västerbotten samt Tyskland skapade underlag till denna undersökning. Datainsamlingen har bestått av ett stresstest, en problemlösningsuppgift samt en semistrukturerad intervju. Detta för att se hur flerspråkighet påverkar elever i olika situationer de utsätts för i skolsammanhang. Det sociokulturella lärandet har genomsyrat studiens arbete med att inkludera flerspråkigheten i klassrummen bland eleverna. Resultatet visade på att flerspråkiga elever i stress ofta tänker på sitt modersmål, vid grupparbete syntes det en koppling även till deltagarens kulturella bakgrund. I de intervjuer som gjordes framkom information när eleverna använder sig av sina språkkunskaper både i skolan och vardagen. Det visade sig även att språket har en viss påverkan på elevernas självkänsla i det egna lärandet i skolan. Resultaten från gruppuppgifterna lyfte fram hur flerspråkigheten speglas i elevernas kunnande, likväl att den kulturella kunskapen från elevernas olika bakgrunder tog plats i problemlösningsuppgiften.

Syftet med denna studie var att redogöra för lärares erfarenheter gällande utmaningar när det kommer till att bedriva en inkluderande undervisning, i ett mångkulturellt klassrum. Studien undersöker också arbetssätt som lärarna använder sig av för att kunna inkludera så många elever som möjligt, i ett klassrum med olika kulturer och språk. Slutligen presenteras lärarnas erfarenheter av elevernas bemötande mot elever med annan bakgrund. De som deltog i studien var lärare som arbetat i minst sju år och har erfarenhet av mångkulturella elevgrupper, från tre olika skolor i Västerbotten och Norrbotten. Insamlingen av data har skett via intervjuer med lärarna, över Teams samt analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet i studien visade att språket är den främsta utmaningen lärarna upplever i ett mångkulturellt klassrum samt att en varierad undervisning är gynnsam för en inkluderande undervisning.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.