Denna uppsats handlar hur samhällsströmningar i samhället under tidigt 1900-tal påverkade användningen av linoleum i hemmen och i arkitekturen i Sverige. Även utseendet på linoleummattor och tillverkningssätt undersöks. Undersökningen omfattar också den svenska linoleumtillverkaren Forshaga linoleum och andra typer av golvmattor som har tillverkats av dem.
 
 Linoleum uppfanns av Fredrick Walton på 1860-talet och hade sin storhetstid under de kommande 100 åren. Linoleum är tillverkat av oxiderad linolja, kork- eller trämjöl och pigment. Mönster skapas antingen genom att färga massan och sedan blanda ihop olika färger, stansa ut bitar i olika färger, så kallad inlaid, eller genom tryck. De tryckta mönstren har en fantastisk mönsterrikedom eftersom det var möjligt att trycka mycket detaljerade mönster och med många färger. De flesta av dessa mönster var imiterande, det vill säga att de skapades för att se ut som ett mer exklusivt golv, såsom parkett, textilmattor och klinkermosaik.
 Linoleum hade sitt genombrott i svenska hem i början av 1900-talet. Inledningsvis var det en exklusiv vara för medelklassen som placerades på hedersplats i finrummet för att markera status och ett modernt tankesätt. Några årtionden senare hade linoleumgolv blivit standard i de flesta hem och användes särskilt i rum som behövde vara lättstädade såsom kök och hall. Funktionalismen medförde att linoleumgolv lades in i moderna byggnader och i samlingslokaler och offentliga miljöer. Detta eftersom linoleum med sina många praktiska egenskaper tilltalade funktionalismens arkitekter. / This thesis explores the uses, appearance and making of Linoleum in Sweden in the twentieth century with focus on Linoleum as a part of the modernistic movement. 
 Linoleum was invented by Fredrick Walton in the eighteen-sixties and had one hundred years of popularity until its decline in the nineteen-sixties. It is composed of oxidised linseed oil mixed with cork or wooden flour and pigment. Patterns are made in several different ways. The most common method was to make prints on linoleum. This way it was possible to achieve complicated and detailed patterns using many different colours, and to an affordable price. Many of the patterns of the early twentieth century were made to imitate more exclusive materials such as carpets and parquet wooden flooring. Tile and stone imitations were also common. A more durable pattern could be created by mixing different coloured granulats and produce a streaked pattern such as granite, marble or jaspé. Inlaid linoleum is the third version of making patterns. It is made my puzzling different coloured pieces together by hand or in a mold. Sweden has only had one linoleum factory. This is Forshaga Linoleum, a company that was established in 1891. There was a lot of collaborations between Forshaga Linoleum and the manufacturers in the rest of Europe, as the knowledge and the machines were all imported from already existing factories. In 1928 there was a business treaty between Forshaga linoleum and thirteen other factories in Europe, among them Deutsche linoleum werke (DLW). DLW exited the organisation at the start of World War II. There were also other similar resilient flooring materials invented during this period. During World War II there was a shortage of linseed oil and there were experiments with other binders. For the Swedish factory this resulted in a material known as forbolin, a material based on cellulose nitrate that was produced 1942-44. Another material produced was the felt base flooring, a flooring that only has a thin printed protective surface and is made as a cheap and less lasting alternative. Vinyl flooring also began being produced in the nineteen-forties, and eventually came to dominate the market. In the very beginning of the twentieth century linoleum was a very novel and exclusive material. In Swedish middle class homes it was often bought as a smaller carpet and given a prominent place under the dining room table. A few decades later this had changed and linoleum had become an ordinary flooring often used in kitchens and hallways where easy cleaning was essential. Modernism in Sweden brought big changes regarding how linoleum was viewed and how it was used in homes and public spaces. It was the perfect material for the new architecture, since it was practical, affordable and very versatile as it came in various colours and patterns. Forshaga Linoleum wanted to be closely associated with the modernism movement and this is visible in their marketing strategies. Due to Sweden’s strong economic growth there was big increase in housing construction with the intention to improve living standards for the population, and linoleum was widely used in the new architecture.

Mönster är ett matematiskt begrepp som är ett vanligt inslag i förskolan där barnen ofta lägger pärlplattor och gör pärlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och målar. Tidigare forskning inom området mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom området. Dessutom bidrar en ökad förståelse för mönster och följder till en ökad förståelse för matematik i allmänhet. Vad man inte har undersökt är barnens utgångspunkt vid arbete med mönster. Vad anser barn att ett matematiskt mönster är, vilka prototyper finns hos mönster, enligt barnen och hur påverkar det förståelsen för mönster? Genom ett kvalitativt angreppssätt, där jag har intervjuat trettio förskolebarn har jag försökt att svara på dessa frågor. Resultatet har visat att enklare exempel av mönster är lättare för barnen att känna igen och på så sätt intuitiva. Dessa exempel är av typen A,B,A,B,A,B… etcetera. Växande mönster är å andra sidan svårare och icke intuitiva, det vill säga de faller inte naturligt för barnen. Icke-exempel på mönster, med andra ord sekvenser som inte uppfyller definitionen på mönster är också svåra för barnen att kategorisera som icke-exempel. De lägger inte märke till, eller åsidosätter, kritiska egenskaper som bekräftar eller förkastar ett exempel. Barnen sätter istället större fokus på icke kritiska egenskaper såsom färg och form i mönstret. Tillsammans med A,B,A,B-mönstret utgör därför färg, färgkombinationer och form på olika sätt prototyper hos barnen vad gäller mönster. Dessa mentala bilder utgår barnen många gånger ifrån när de ska verifiera ett nytt mönster.

Var, när, hur och vad jag kom fram till. Utifrån egna erfarenheter från olika uppgifter under min treåriga utbildning och utifrån de ytterligare trevare jag gjort inom ramen för mitt examensarbete, så har jag undersökt lötade ringars tekniska, estetiska och berättande möjligheter. Med olika hållbarhetstester är styrkan prövad och med ett antal varierade dekorativa bearbetningar inom lötningstekniken är de estetiska möjligheterna synliggjord.

Min studie beskriver hur ungdomar framställer sig själva genom Instagram och vad för påverkan det har till deras identitetsskapande. Med hjälp av 10 ungdomar vid 16 års ålder på har jag samlat ihop material som jag kopplat till teori. Dessa teoretiska perspektiv som jag använt mig av är: Identitet från Jostein Gripsrud ”Mediekultur- Mediesamhälle” 2008 samt dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman ”Jaget och maskerna” 1974. Jag har tagit inspiration från Kenneth Ögren (2013) avhandling angående ”flickor och sociala medier” samt olika artiklar kring Instagrams påverkan på ungdomar och Berglez & Olaussons förklaring av medier och identitet som bakgrund till mitt ämne. Frågorna som jag besvarar i min studie är: Hur framställer ungdomar sin online identitet genom Instagram? Vad ger detta för resultat på ungdomarnas identitetsskapande? Min studie visar att Instagram har en påverkan på ungdomarnas livsstil och identitet. Det vill säga hur individer representerar sig själva skapar det normer, mönster, status och regler i samhället som fortskrider och vi blir ständigt omedvetna påverkade av varandra och hur vi ska vara och bete oss. Sociala medier har en påverkan på oss individer och genom Instagram kultur skapar det en omedvetenhet för dessa ungdomar där de alltid ska behaga sin publik med oärligheter.

Matematik är uppbyggt av olika områden som alla hänger samman. Ett av de viktigaste områdena är algebra som ofta inleds med mönster och talföljder. Algebra har varit, och är fortfarande, svenska elevers svagaste område visar resultat från internationella jämförelser. Det som påverkar elevers kunskaper är till stor del undervisningen i skolan. Undervisning påverkas av lärare som i sin tur påverkas av läroplanen. Studiens syfte är att ta reda på hur matematiklärare tolkar det som står i läroplanen om mönster, vad de ser för syfte själva med att undervisa om mönster och vad området innebär för dem. Eftersom svenska läroplanen till skillnad från andra länders läroplaner inte är så detaljstyrande kan innehållet uppfattas på olika sätt. För att undersöka lärares uppfattningar har studien inspirerats av fenomenografi. I resultatet presenteras nio olika kategorier som ämnar besvara studiens tre forskningsfrågor: ”Hur beskriver lärare mönster inom matematik?”, ”Vad uppfattar lärare för syfte med att undervisa om mönster?” och ”Hur tolkar lärare innehållet om mönster i läroplanen?”. Kategorierna är presenterade efter skillnader och likheter. Resultatet visar bland annat att lärare tolkar läroplanen som otydlig och att förståelsen för mönster kan vara en medfödd talang. Det har även framkommit att lärare ser flera syften med att undervisa om mönster. Det uppfattas vara positivt för både algebra, problemlösning och logiskt tänkande. I diskussionen vägs resultatet mot tidigare forskning och ett resonemang om styrdokument och läromedel förs. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

Examensarbetet gjordes i samarbete med Maria Westerlind AB och målsättningen var att ta fram femton modeller inför våren 2011, varav tre har valts ut för närmare analys. Konstruktionerna gjordes i Lectras programvara Modaris, dels från färdiga modeller, dels från befintliga grunder. Rapporten beskriver tillvägagångssättet för konstruktionen av de tre utvalda modellerna och redovisar resultaten av de förstaprover som sytts upp baserat på dessa konstruktioner. Utifrån detta har en jämförelse gjorts mellan för- och nackdelar för de olika tillvägagångssätten och slutsatsen blir att det är svårt att föredra det ena före det andra eftersom tillvägagångssättet bör väljas baserat på modellen som skall konstrueras men att upprättandet av ett bibliotek med konstruktionsunderlag skulle kunna vara användbart i framtiden. / Program: Designteknikerutbildningen

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004). Här fann jag att en skål kan vara mycket mer än en skål ochen kopp mer än bara en kopp, vilket också beskrivs och utvecklas väldigt vackert av Soetsu Yanagi i ”The Unknown Craftsman”(Yanagi 1990). Det var en väldigt direkt upplevelse, det var bara bilder i böcker som jag såg, inga ord, och inga ord behövdes. Objekten som jaggillade mest var de som talade om naturen och våra möten med naturen, de var en slagspåminnelse om världens skönhet bortom de mänskliga samhällena. Det var från de härförsta mötena med spirituell keramik som jag visste vad min konst skulle handla om. Ettupptäckande och bejakande av mitt behov av djupare mening i livet. Jag har aldrig upplevt det som viktigt att vara samtida eller att det är viktigt att titta på andra konstnärer och jag har aldrig tyckt det centrala i arbetet ska handla om att göra någonting nytt. Det som är viktigt för mig är poesin, romantiken och värmen, de här är uttryck som ofta dessutom är tidlösa så att jaga det senaste sättet att vara poetisk resulterar oftast i väldigt ytliga och platta verk.I mitt kandidatarbete vill jag trots allt jobba med en för mig ny metod att uppnå poesi och djupoch jag vill då göra det i form av ett kakel. Det som jag uppskattar med kakel kontra objekt är att kakel blir en del av atmosfären i ett rum alltså att de bidrar till att skapa stämningen i rummet. Som keramiker vill jag gärna ha en ganska komplett kunskap om tillverkning av keramik och kakel har jag aldrig jobbat med så det är också ett tillfälle för mig att lära mig mer om hur jag kan tillverka kakel själv.

Den hemlighetsfulla trädgården är ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstämningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstämningar i väntrum i vårdmiljöer genom mönstrade textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskälla för att försöka föra in naturen i väntrummen, för att som mål bidra till att skapa mer lugna, positiva och välkomnande miljöer.

Jag har gjort en serie mönster som handlar om genetiskt modifierade grödor och djur. Eftersom mytbildningarna kring gentekniken löper amok, har jag haft svårighet att fastställa fakta. Jag har därför valt att hänge mig åt fantasin. Den bildvärld jag försökt skapa handlar om att vistas i gränslandet mellan fakta och fiktion utan att kunna få några klara svar.Jag har velat hitta en spänning mellan en vacker och dekorativ yta och ett makabert innehåll. Mönstret är vackert att se på till en början för att vid en närmare titt avslöja mindre behagliga detaljer.Till mina mönster har jag hämtat inspiration från medeltida symbolik och bildkonsten kring sekelskiftet år 1500, då nya kontinenter och kulturer upptäcktes. Jorden hade varit platt, plötsligt var den rund. Mänskligheten hade varit centrum av universum, plötsligtbefann vi oss i periferin.Nu som då står mänskligheten inför stora förändringar. Vi har inga fler kontinenter att upptäcka, men jag tror att genteknikens framsteg kommer innebära minst lika omvälvande förändringar.

Det lilla samhället är ett projekt som strävar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgångspunkt i problemet med avfolkningen av mindre städer fokuserar detta projekt på det lilla samhället Hällefors i Västmanland. Projektet är ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och på så vis stärka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster på textil för kommunhusets lokaler i Hällefors.